DigInkHT2012: Individuell redovisning modul 1

Innehåll:  Den digitala klyftans framväxt och hur den beskrivits. Vad den digitala klyftan består av och vad får den för konsekvenser för individen och samhället.

Individuell uppgift: Den digitala klyftan menar många består flera olika klyftor, i inledningen nämndes t ex 3 stycken olika klyftor.  Vilka ”digitala klyftor” menar du att det finns, relatera till det du har läst i denna modul och till begrepp som digital kompetens och ”digital litteracy”. I ditt arbete med den individuella uppgiften där du skulle intervjua personer i den omgivning, kom du då på några idéer om hur man skall höja medvetenheten i samhället om vad det innebär att en del av befolkningen står utanför det digitala samhället.

 1. Länk till läsloggen:
URL=https://ilearn.dsv.su.se/mod/oublog/view.php?user=6121

2a) Den som skriver en bok eller en artikel driver ofta en tes eller idé eller kanske finns ett återkommande resonemang om en viss fråga i materialet. Hittar du några sådana teser i Warschauers artikel? Beskriv dessa teser, och även dina egna synpunkter på denna eller dessa tes.

Svar: Mycket av diskussionen om ny teknik och social jämlikhet har fokuserat på förenklade idén om en digital klyfta. Olika dikotomier inom diskussionerna kring digitala klyftan begränsar sig till ”haves and have-nots”, ”knows and knowsnot”, ”information-rich and information-poor”. Warschauer skriver ”The bottom line is that there is no binary divide, and no single overriding factor for determining such a divide”.  I min läslogg funderade jag kring datorn som en artefakt och nämnde Sälgös definitioner av primär artefakt (t.ex. hammare och spik), sekundär artefakt (t.ex.  instruktioner och modeller hur vi ska handla) eller tertiär artefakt (t.ex. hur man kan förstå och analysera världen). Mitt eget perspektiv är att detta hänger ihop med hur man förhåller sig till IKT och om man upplever och ser sig som en besökare (visitor) eller som en bofast (resident). Det gör nätet till en verktygslåda med en rad olika sök- och kommunikationstjänster (primär artefakt) eller en arena som formar eller uttrycker identiteten (tertiär artefakt).  Jag återkommer till detta i min intervjuundersökning, men det blir allt tydligare att de som inte kliver över den ’digitala klyftan’ inte får samma livschanser och förutsättningar.

 2b) Vad anser Olle Findahls i sin artikel om skillnaden mellan situationen i Sverige och andra länder t.ex. i Sydeuropa.

Svar: För att bearbeta min läslogg om ”Svenskarna och Internet 2010” tyckte jag det var spännande att läsa ”Äldre svenskar och Internet 2010”. Internetanvändningen bland äldre ligger i Sverige över bl.a. länder i Sydeuropa och teknologiskt högt utvecklade länder som Japan och Sydkorea. Det visar sig att internetvanorna hos de äldre som använder Internet inte skiljer sig inte mycket från de yngres, men de äldre spenderar mindre tid på Internet och inte är lika aktiva på sociala nätverk som Facebook och på bloggar. Det vanligaste är att man sköter praktiska vardagssysslor, söker information och kommunicerar med familj och vänner.

Findahl gjorde tre prognoser fram till år 2020 och den troligaste tog hänsyn till att spridningen går långsammare ju äldre man är samt att spridningstakten är långsammare bland de lågutbildade kvinnorna. Resultatet av den mest nyanserade prognosen innebär att år 2020 skulle det finnas omkring en halv miljon äldre personer som inte använder Internet, vilket innebär 50% mindre än de icke-användare som finns idag. De vanligaste invändningarna som dyker upp är att datorer är krångliga och dyra eller bristen på både datorkunskap och datorerfarenhet. Dessutom känner de äldre inget behov av ytterligare apparater eftersom de redan har fast telefon och mobiltelefon, radio, TV och en dagstidning.

Det finns hypoteser att Internet blir kommer bli väldigt lätt att använda och finnas integrerad i TV-apparaten och mobilen. Jag tycker att vi redan idag ser denna trend och tror att detta förklarar varför barn redan vid 3 års ålder har börjat använda datorer.

3. Digital inkludering är ett begrepp vars innebörd inte är självklar. Många har ännu inte insett att detta är en viktig fråga att arbeta med. Gör en intervjuundersökning där du ”screenar” kunskaper och åsikter om den digitala klyftan /digital inkludering i din omgivning (t ex kollegor / kamrater).

Svar: Digital inkludering kan enligt Nielsen (2006) delas in i ’Economic Divide’ (att fysiskt kunna köpa dator eller tekniska verktyg), ’Usability Divide’ (att ha tillräckligt med kunskap för att kunna använda ny teknik) och Empowerment Divide (förmåga eller vilja att delta med hjälp av de nya verktygen). Warschauer (2002) utgår från att man inkluderar fler användare i den digitala världen och att man använder digitala medier för att göra flera människor delaktiga i samhället.  Europeiska Kommissionen (2006) sammanfattar detta i följande definition:

”Digital kompetens innebär säker och kritisk användning av informationssamhällets teknik i arbetslivet, på fritiden och för kommunikationsändamål. Den underbyggs av grundläggande IKT-färdigheter, dvs. användning av datorer för att hämta fram, bedöma, lagra, producera, redovisa och utbyta information samt för att kommunicera och delta i samarbetsnätverk via Internet”

Under mina intervjuer bland gymnasielärare på IT-Gymnasiet i Åkersberga hamnade diskussionen kring tre olika områden:

A. Arbetet för allas rätt till digital delaktighet är en naturlig del av folkbildningens demokratiuppdrag

Under mitt besök till IT-Café på Ljusterö fick jag vara med några av våra gymnasieelever, som arrangerat en datorkurs i fem delar för Pensionärernas Riksorganisation (PRO).  När jag talade med deltagarna stod det klart att många, som kanske under yrkeslivet varit hantverkare, inte lärt sig använda Internet.  Det största problemet för dem var att många ärenden på banken eller posten nu sköts på Internet och det finns allt färre alternativ. De tyckte att framför allt kommunen borde bli bättre på att hjälpa dem som inte klarar att använda datorer. Dels support, men de vill också lära sig att vara med själva och lära sig att använda digital teknik.  Elevernas lärare anser att Internet är en demokratisk rättighet för alla och grundläggande för en välfungerande demokrati.

B. Fysisk tillgång till dator och uppkoppling utanför skolan

Joe Cullen (2012), chef för Arcola research i London, tar upp frågor om ”Webben och social inkludering” under ’UR Samtiden – Den digitala klyftan’. Han hävdar bland annat att:

1. Satsningar görs för dem som redan har tillgång och deltar i utbildning (d.v.s. inte de marginaliserade i samhället ”Not in Employment, Education or Training – NEET”)

2. Materialet som används är främst Facebook, sociala nätverk och bloggar, som faktiskt behåller och förstärker sociala klyftor. ”We see an amplification of social exclusion and technology increases the divide”

Det medverkar till ”The Dual Divide’ som drabbar invånare med låg inkomst och utan utbildning efter gymnasiet. Undersökningar har också visat att datoranvändning i familjen gör att barnen ofta presterar bättre i skolan, vilket en annan kollega tyckte var en viktig fråga för digital inkludering.

C. Alltid uppkopplad – aldrig avkopplad

Alla tillfrågade lärare hade personliga erfarenheter att ny teknik medför en förändrad livsstil, som kan leda till att vi inte tar tid för ’Switch off’. Ett exempel var att läsa mail från jobbet även under helgerna.  Säljö (2005) beskriver att datorn som maskin är en artefakt med uppgift att mediera andra artefakter.  Han menar att artefakten påverkar hur ett moment genomförs och att den leder till att användaren agerar på ett visst sätt.  Man kan också säga att vi använder artefakter för att lösa problem, ofta helt oreflekterat av att mycket av våra kunskaper finns i just användandet. Dessutom när artefakten används så blir den ett redskap som vi medierar verkligheten genom (vilket blir viktigt i kursens andra modul).  Artefakten är en externalisering av människan, vilket innebär att den gör att det vi nu kan klara av att göra inte längre är beroende av vår kropp, det vill säga vår fysiska och kognitiva förmåga (Alexandersson och Lantz-Andersson 2008).

Detta fick mig avslutningsvis att fundera på digital kompetens utifrån metaforen ’digital besökare’ eller ’digitalt bofast’ (White och Le Cornu, 2011).  Stafan Pålsson (2012) skriver på Omvärlds bloggen att en digital besökare ser nätet som en verktygslåda med en rad olika sök- och kommunikationstjänster som underlättar vardagsliv, arbete och kunskapsutveckling. Han eller hon använder tjänsterna på nätet när de behövs, men ser dem inte som något som formar eller uttrycker identiteten. Nätet är inte någon avgörande del av tillvaron, utan just en samling tjänster som kan komma väl till pass i olika konkreta situationer. De digitala medierna betraktas ur ett instrumentellt och funktionellt perspektiv och besökaren handlar och agerar som en individ. Den som är digitalt bofast uppfattar däremot nätet som en plats, ett rum, där man lever en stor del av sitt sociala liv; nätverkar, kommunicerar, samarbetar och delar kunskap. Här presenterar man sig själv och sin person och här sker viktiga delar av umgänget med vänner, kollegor och andra personer som är viktiga för identiteten, den personliga utvecklingen och lärandet. För den digitalt bofaste handlar det om att synas, att nätverka, kommunicera, samverka och att verka för det gemensamma. Jag åtekommer troligen till dessa tankar senare i kursen…

Referenser:
-Cullen, J. 2012 ”Webben och social inkludering” UR Samtiden – Den digitala klyftan.   URL= http://www.ur.se/Produkter/170232-UR-Samtiden-Den-digitala-klyftan-Webben-och-social-inkludering?q=digital+inkludering
-Europeiska kommissionen 2006 “Nyckelkompetenser för livslångt lärande – en europeisk referensram”, URL= http://ec.europa.eu/dgs/education_culture/publ/pdf/ll-learning/keycomp_sv.pdf
-Findahl, O. 2010. ”Äldre svenskar och Internet”, URL= https://www.iis.se/docs/Aldre_svenskar_och_internet_2010.pdf, hämtad 18-11-2012
-Findahl, Olle, 2010. ”Svenskarna och Internet 2010”, URL=http://www.wii.se/component/content/article/478-svenskarna-och-internet-2011.pdf
-Nielsen, J. 2006 “Digital Divide: The Three Stages”, URL= http://www.useit.com/alertbox/digital-divide.html
-Pålsson, S. 2012 “Digitala besökare och digitalt bofasta” URL= http://omvarld.blogg.skolverket.se/2012/01/20/digitala-besokare-och-digitalt-bofasta/
-Warschauer, M. 2002 ”Reconceptualizing the Digital Divide”, URL= http://firstmonday.org/htbin/cgiwrap/bin/ojs/index.php/fm/article/view/967/888
-White, David S. and Alison Le Cornu (2011) “Visitors and Residents: A new typology for online engagement”  First Monday, Volume 16, Number 9 – 5 September 2011. URL= http://www.uic.edu/htbin/cgiwrap/bin/ojs/index.php/fm/article/viewArticle/3171/3049

Annonser

Posted on december 3, 2012, in DigInkHT2012, Kurser. Bookmark the permalink. 1 kommentar.

  1. Återkoppling för inskickad uppgift från Bengt Nyqvist (måndag, 3 december 2012, 15:22)
    Betyg: P

    Mycket bra genomarbetat material, och du har även uppenbarligen läst mycket annat än det som ingår i kursmaterialet. Du berör både rent praktiska frågor, du skriver: ” Det största problemet för dem var att många ärenden på banken eller posten nu sköt spå Internet och det finns allt färre alternativ. De tyckte att framför allt kommunen borde bli bättre på att hjälpa dem som inte klarar att använda datorer. ” Instämmer, tycker även att t.ex bankerna borde ta ett _mycket_ större ansvar för sina kunder, fattar inte att inte t.ex. statsmakterna pressat på dessa att vara med och stötta de olika initiativ för inkludering som pågår.

    Du berör också frågor på en högre abstraktionsnivå, du skriver hur olika människor betraktar nätet, som något man besöker för att utföra olika tjänster eller ett ställe att uttrycka sin identitet och leva (en del av) sitt liv, en intressant sätt att betrakta nätanvändning, Kanske är det detta samma skiljelinje som visas i svaren på frågan ”Känner du dig delaktig in det nya informationssamhället”, en fråga som ställs varje år i IIS enkät” .

    Bra, du kan jobba vidare med nästa modul. /Bengt

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s

En blogg om skola, skolutveckling och samhällsfrågor

Jag heter Johan Lindström och jobbar som skolledare. Alla synpunkter i bloggen är mina egna. @Aland72 på Twitter.

Hot Topics

Presented by the Microsoft Educator Network

Lärartankar

min resa med det digitala skollyftet

%d bloggare gillar detta: