DigInkHT2012: Individuell redovisning modul 2

Innehåll: Som nämns i ”Svenskarna och Internet 2010” så känner sig ungefär 40% av svenskarna inte delaktiga i det ”nya informationssamhället”. Detta trots att 80 – 85% av svenskarna är Internetanvändare. Vad är då det ”nya informationssamhället ”?  I den här modulen skall vi försöka fånga vad som händer på nätet just nu och den diskussion som försiggår om olika företeelser på nätet.  Dels utifrån de sociala medierna, där Internet inte är uppdelat i producenter och konsumenter utan många är med och lägger ut material på nätet.  Dels att nätet blivit ännu mera mobilt i och med Smartphones och läsplattor har kommit att spela en allt större roll i våra sociala liv, t.ex. de folkliga upproren i Nordafrika. Vi kommer också att titta på möjlighet till lättillgänglig utbildning utifrån begrepp som Connectivism, Wisdom of Crowds kommer att också att behandlas. Det finns också negativa aspekter, den personliga integriteten hotas allt mer, odemokratiska subkulturer kan uppstå, ungdomar manipuleras och utsättas för grooming. Vilka är det som är vinnarna och vilka är det som är förlorarna i digital värld? Ökar klyftorna eller skapar möjligheterna att skaffa sig information och vara med och påverka att klyftorna minskar?

Individuell uppgift: Du skall behandla Internet och sociala medier ur ett inkluderings/exkluderingsperspektiv

1. Länk till läsloggen:

URL=https://ilearn.dsv.su.se/mod/oublog/view.php?user=6121 

2A. Hur definierar man ”sociala medier” resp. ”Webb 2.0”? Det finns ett antal definitioner att välja på, så ange källorna!

Svar: Michael Wesch utgår från definitionen att Webb 2.0 gör det möjligt för ”icke programmeringskunniga” att delta genom att skapa bloggar och lägga upp filmer på Internet.  Hans Youtube video ”The Machine is Us/ing Us” belyser hur hypertext länkar information och XML-baserade RSS-flöden kan användas för att syndikera webbinnehåll – Web 2.0 is linking people… people sharing, trading, and collaborating.  Wesch kallar forskningen för ”Digital Ethnoraphy” och undersöker hur relationer mellan människor är medierad med ny teknik – Participatory culture.  Det kan vara gemensamma bokmärkessamlingar med länkar, att bygga en ”Community” eller skapa vad som kallas för en ”Mashup”, där olika material från Internet mixas ihop till något nytt – Wisdom of Crowds.  Kommersialiseringen av samhället ökar intresset för autentiska uttryck och gemenskaper, men sociala medier suddar också ut gränsen för vad som är privat eller offentligt – Rethink ourselves.

Min egen uppfattning av Webb 2.0 resonerar med en modell som Nova Spivak formulerade:

spivak

Figur 1: New Version of My ”Metaweb” Graph — The Future of the Net (Spivak 2004) 

Det skapar en nätbaserad definition av Webb 2.0 och nämner att: We see early signs of this shift to a Web of relationships in the sudden growth of social networking systems. As the semantics of these relationships continue to evolve the richness of the ”arcs” will begin to rival that of the ”nodes” that make up the network.  Det är alltså relationerna mellan noderna i nätverket som får allt större betydelse.  Detta har fått mig att omfamna vad som kallas Konnektivistiskt lärande, där möjligheterna med ”sociala medier” utnyttjas i undervisningen (Wikipedia 2012).

2B. Nämn minst två exempel på hur Internet och sociala medier kan verka inkluderande och två exempel på hur Internet och sociala medier medverka till att samhället blir mera splittrat. Beskriv vad du grundar det du skriver på genom att referera till material t ex i kursen. 

Svar: Delaktighet i den nya Internetkulturen bygger bland annat på faktorer som ekonomi, jämställdhet och kulturella värden.  Olle Findahl (2009) menar att den äldre generationen och de med låg inkomst och/eller låg utbildning upplever inget behov, känner sig osäkra eller tror inte de har förmåga att använda den nya teknologin i samhället.  Sociala medier kan verka inkluderande genom att öka valmöjligheterna, erbjuda fler alternativ och skapa användarvänliga e-tjänster.  Paul Ronge (2010) ser en trend att sociala medier förvandlas till en digital hjälpare, genom att företag erbjuder råd och kunskap kring de varor och tjänster man saluför. Personligen tycker jag också att användarforum och frågespalter hjälper fler att förstå ny teknik och lösa problem som uppkommer.

Ronge har förstås rätt att sociala medier bara sysselsätter en liten minoritet, samt att risken är att information och tjänster via traditionella kanaler försvinner.  Det är ett hot mot demokrati, eftersom tekniskt avancerade kunder får bättre information än de som står utanför sociala medier.  Ellen Helsper (2008) belyser att benämningen digital inföding (eng. Digital Natives) har idylliserats och man har överskattat ungdomarnas förmåga att hantera faror och vilseledande information som finns på Internet. Yngre generationer tar varken stöd från föräldrar/lärare eller hjälp av experter, vilket leder till ett Strutsbetende (eng. Ostrich Tactics) där problemen inte blir lösta.  Hon uppfattar även att vuxna/skolan bara tar itu med dessa frågor när de syns i ’verkligheten’ och saknar förståelse (eng. separation in the minds of adults) för hur kommunikation sker på ’nätet’.

2C. Beskriv dina egna spekulationer om hur ”det nya informationssamhället” kommer att påverka skolan/utbildning. Gör din bedömning på medellång sikt, storleksordningen 10-20 år. Anknyt till filmen med Magnus Blixt.

Svar: Jag nämnde tidigare mitt intresse för konektivistiskt lärande, som förespråkas av Stephen Downes och George Siemens (2004).  Det är ett försök att demonstrera möjligheterna med nätbaserat lärande och illustrerar hur vi använder sociala nätverk för att lära, men enligt konceptet är deltagaren också en nod som ingår i en lärmiljö (eng. Learning Environment).  Att omge sig (eng. immerse) med ett nytt kunskaps område (eng. Domain of Knowledge) ger tillfälle att observera/delta i en praktikgemenskap (eng. Community of Practice) enligt Etienne Wenger (Lave & Wenger 1991). Ett viktigt citat är ”A domain of knowledge creates common ground, inspires members to participate, guides their learning and gives meaning to their actions”.  När vi interagerar med varandra skapas ett mönster som influeras av flera faktorer, som är komplext och i ständig förändring – ungefär som väderleken skiftar från dag till dag.  I ”det nya informationssamhället” finns det mer information än vad vi kan lära ut och framtidskompetenser handlar om att navigera nätverken i olika kunskaps områden – ”Learning is the creation and removal of connections between the entities, or the adjustment of the strengths of those connections” (Downes 2012).  Tanken är att vi är sociala varelser och att undervisningssituationen skapar ett nätverk som kopplar människor och resurser till en gemensam praktik.  Lärande sker enligt ett sociokulturellt synsätt kontinuerligt genom samspel med andra människor, eftersom deras erfarenheter bildar kollektivt meningsskapande.  Animationer, bilder och text är idag uttrycksmedel som via sociala medier bildar representationer av kollektiva kunskaper.  Dessa leder vidare till kollaborativa arbetsformer där interaktiva webbtjäster som Facebook, Twitter, bloggar och wikis låter människor samarbeta om projekt, byta och skapa information och skapa sociala nätverk. Rent konkret bygger undervisningen på att elever knyter kontakter med intressanta personer och organiserar resurser i sin personligt anpassade lärmiljö – Personal Learning Environment (PLE).  En framtidsutsikt är att denna utveckling kommer vara en verklighet inom 4-5 år.

Magnus Blixt talar om att många en-till-en satsningar har förbrukat resurserna innan kompetensutvecklingen kommit igång bland lärarna.  Han menar att datorer kan ses som kommunikationsredskap och anser att datornätverk borde vara en naturlig del i samhällets infrastruktur.  I filmen nämndes även nätverket Dela och hashtaggen ’Skolchat’ som positiva innovationer, men spridningen har stannat hos ’Early Adopters’.  Det fanns även en tanke att den nya genarationen kan få med föräldrarna om samhället genomförde konkreta riktlinjer för hur datorer kan användas vid föräldrasamverkan.  Dessa områden är ett första led i utvecklingen av vad Nova Spivak kallar Meta Web, där det bästa av sociala medier samspelar med ’Semantic Web’.

Referenser:
-Downes, S. 2012 “Connectivism and Connective Knowledge – Essays on meaning and learning networks”  URL= http://www.downes.ca/files/Connective_Knowledge-19May2012.pdf
-Findahl, O. 2009 “Who are Excluded and Why? A Study of the Non-Users of the Internet” URL= http://www.wii.se/publicerat/artiklar/doc_download/79-who-are-excluded-and-why-a-study-of-the-non-users-of-the-internet.html
-Helsper, E. 2008 “Digital Natives and ostrich tactics? The possible implications of labelling young people as digital experts” http://www.beyondcurrenthorizons.org.uk/wp-content/uploads/final_helsper_digitalnativesostrichtactics_20081201_jb.pdf
-Lave, J. Wenger, E. 1991 “Situated Learning: Legitimate Peripheral Participation” Cambridge: Cambridge University Press.
-Ronge, P. 2010 “Gästkrönika: Paul Ronge om att förvandla sociala medier till en digital hjälpare” Civilekonomen 2010-11-15, URL= http://www.civilekonomen.se/artikel/gastkronika-paul-ronge-om-att-forvandla-sociala-medier-till-en-digital-hjalpare
-Siemens, G. 2004 “Connectivism: A Learning Theory for the Digital Age” URL= http://www.elearnspace.org/Articles/connectivism.htm
-Spivak, N. 2004 ” New Version of My ”Metaweb” Graph — The Future of the Net”  URL=  http://novaspivack.typepad.com/nova_spivacks_weblog/metaweb_graph.JPG
-Wikipedia 2012 “Connectivism”  URL= http://en.wikipedia.org/wiki/Connectivism

Annonser

Posted on januari 1, 2013, in DigInkHT2012, Kurser and tagged . Bookmark the permalink. 1 kommentar.

  1. Återkoppling från Bengt Nyqvist (torsdag, 3 januari 2013)

    Bra, du är godkänd på denna uppgift, väl genomarbetat. Jo det är du nog som du skriver/antyder, vi är bara i början av en stor samhällsförändring, att så mycket information finns tillgängligt för så många, och dessa kan kommunicera med varandra är ju något som aldrig tidigare varit möjligt. Connectivism, wisdom of the crowd etc är intressanta begrepp, säkert kommer det mera på det området, nya begrepp och nya tillämpningar…

    Bra, du kan fortsätta med nästa uppgift /Bengt

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s

En blogg om skola, skolutveckling och samhällsfrågor

Jag heter Johan Lindström och jobbar som skolledare. Alla synpunkter i bloggen är mina egna. @Aland72 på Twitter.

Hot Topics

Presented by the Microsoft Educator Network

Lärartankar

min resa med det digitala skollyftet

%d bloggare gillar detta: