Läslogg: Bättre resultat med egen dator

Namn på artikel / bok /film:

Jan Hylén sammanfattar resultaten, slutsatserna och lärdomarna från OECD-rapport om 1:1 och jag har också tittat närmare på avsnittet 3.3 Bidrar 1-till-1 till att överbrygga den digitala klyftan i undervisning?

En dator till varje elev– en forskningsöversikt: Bättre resultat med egen dator

Av Jan Hylén och Åke Grönlund

Referenser / länkar:

http://www.janhylen.se/2011/oecd-rapport-om-11/

http://www.janhylen.se/wp-content/uploads/2011/11/OECD1-1.pdf

http://www.janhylen.se/wp-content/uploads/2011/04/1-1-DiU.pdf

1. Kort sammanfattning:

Jan Hylén lyfter fram att1-till-1 initiativ inom utbildning ska ge den unga generationen IT-baserade färdigheter och kompetens, de ska minska den digitala klyftan mellan individer och sociala grupper samt även skapa både bättre undervisning och bättre elevprestationer. OECD-rapporten talar om att det finns få belägg och blygsamma bevis för positiv inverkan på elevernas prestationer. Det föreslås att pilot erfarenheter behöver utvärderas från skalbara bevis och användas för att identifiera ”best practice” som kan leda till välgrundade politiska beslut. Lärare behöver tydliga mål och särskilt stöd för att sammanföra teknik och nyskapande pedagogiska metoder. Ett holistiskt perspektiv är nödvändigt för 1-till-1 initiativ ska medföra en pedagogisk förändring i skolan.

När jag tittar i OECD-rapporten (OECD 2010) på hur 1-till-1 initiativ kan överbrygga den digitala klyftan är tanken att användning av IKT i hemmet kan medföra en spin-off-effek ttill andra familje medlemmar och släktingar. Den kunskapsbaserade ekonomin efterfrågar nyafärdigheter inom IT, vilket gör att det är nödvändigt att identifiera grundläggande färdigheter och kompetenser som är nödvändiga för studenter att kunna dra nytta av IKT i undervisningen.

I artikeln från tidskriften ”Datorn i Utbildningen” sammanfattar Jan Hylén forskningen kring 1-till-1 initiativ. Bland annat har forskningsprojektet Unos uno vid Örebro universitet och Högskolan Dalarna tittat närmare på följande områden:

• Möjlighet att identifiera olika effekter som genomförandet av en dator en elev har bidragit med.
• Identifiera hur elevers resultat, utveckling och lärande påverkas när skolor infört en dator en elev.
• Urskilja pedagogers roll i ett klassrum där en dator en elev är standard.
• Ge underlag för hur man bäst inför en dator en elev så att det ger så stora effekter som möjligt på elevernas lärande.
• Bidra till forskningen kring en dator en elev.

Dessa resultat är ännu inte presenterade men Hylén belyser att viktiga framtidskompetenser kommer att vara värdera, granska och analysera information samt att tillämpa tidigare tillägnad kunskap i nya situationer. De viktigaste förändringsfaktorerna är kompetensutveckling hos lärarna, ett tydligt pedagogiskt ledarskap på skolan och en gemensam vision och likartade förväntningar bland lärarna. Slutligen ska vi inte glömma att enkel tillgång till teknisk support och fungerande teknik behövs för att hålla motivationen vid liv.

2. Något bra citat:

Man ska komma ihåg att undervisning där varje elev har egen dator fortfarande är på nybörjar stadiet och har därför inte funnit sina former än (sid28, diu nr.1, 2011)

3. Nyckelbegrepp sompresenteras

Pedagogers roll förändras vid 1-till-1 användning och det efterfrågas nyskapande pedagogiska metoder, vilket kräver kompetensutveckling. Det är också nödvändigt att identifiera grundläggande färdigheter och kompetenser hos eleverna för att IKTska få en positiv inverkan på deras prestationer.

4. Finns det någonbärande idé eller resonemang, i så fall vilken?

Det finns inga tydliga forskningsresultat tillgängliga och därmed saknar vi välgrundade politiska beslut och tydliga mål för att sammanföra teknik och nyskapande pedagogiska metoder.

5. Mina egnareflektioner:

John Hattie (2009) har introducerat Synligt lärande som enligt honom kan beskrivas som ”When teachers see learning through the eyes of thestudents and when students see themselves as their own teachers”. Detta liknar tankarna kring skolverkets idéer kring formativbedömning och Hattie menar att med återkoppling kan läraren undersöka var eleverna befinner sig, vad de är på det klara med och vad man måste behandla mer. Läraren skapar förtroendefulla relationer och hjälper sina elever att använda varierade strategier eller processer för att lära sig ämnet. Han påpekar också vikten av forskning i det egna klassrummet, vilket liknar vad Donald Schön (1996) kallar ’den reflekterande praktikern’ (eng. the reflective practitioner).

6. Referenser:

• Hattie,J. 2009 ”John Hattie i Stockholm: Synligt lärande – en fråga om återkoppling”I: Datorn i Utbildningen nr 8-2012 av Gunilla Celén, URL= http://www.diu.se/nr8-12/nr8-12.asp?artikel=s34
• OECD 2010 “1-TO-1 IN EDUCATION: Current practice, international comparative research evidence and policy implications” EDU Working paper N°44, URL= http://www.janhylen.se/wp-content/uploads/2011/11/OECD1-1.pdf
• Schön, D. 1996 ”Denreflekterande praktikern” I: Brusling, Christer & Strömqvist,Göran (red.): Reflektion och praktik i läraryrket. Lund: Studentlitteratur