Framgång i undervisningen med hjälp av tilltro

Några slutsatser som kan dras utifrån forskningen om hur undervisningen påverkar elevers studieprestationer och som Skolinspektionen tar fasta på lyder:

  • Elever vars lärare använder en bred arsenal av metoder och verktyg och sina goda ämneskunskaper i undervisningen, lär sig mer än elever vars lärare saknar eller inte fullt utnyttjar sin didaktiska och metodiska kompetens.
  • Elever vars lärare är tydliga ledare som utmanar, driver och skapar förtroendefulla relationer, lär sig mer än elever vars lärare inte ser det som sin uppgift att peka ut riktningen för elevens utveckling och erbjuda verktyg som kan leda eleven rätt.
  • Elever vars lärare vet att det är deras ansvar att organisera undervisningen efter elevers individuella behov, lär sig mer än elever vars lärare tror att elever lär på samma sätt och undervisar därefter.
  • Elever som undervisas av lärare som vet och visar att alla elever kan lära, lär sig mer än elever vars lärare tror att vissa elever kan och andra inte.
  • Elever som ges förutsättningar att vara med och välja aktiviteter och vars erfarenheter och kunskaper blir en utgångspunkt i undervisningen, lär sig mer än elever vars lärare tror att elever inte har det som krävs för att involveras och vara med och påverka.

(Källa: Framgång i undervisningen – En sammanställning av forskningsresultat som stöd för granskning på vetenskaplig grund i skolan av Skol Inspektionen)

De viktigaste resultaten och erfarenheterna från tillsyn och kvalitetsgranskning av gymnasieskolan sammanfattas i följande punkter och redovisas närmare nedan.

• Många gymnasieskolor behöver förbättra förutsättningarna för eleverna att uppnå tillräckliga kunskapsresultat och nå de nationella målen. Lärarna bedriver inte alltid undervisning i tillräckligt hög grad utifrån de nationella målen och kännedomen om målen brister både bland lärare och bland elever på många skolor.

• Skolorna individanpassar inte undervisningen tillräckligt för att kunna ge eleverna det stöd och de utmaningar de behöver. Många skolor behöver utveckla arbetet med de åtgärdsprogram som ska tas fram för elever i behov av särskilt stöd. Elever som inte behärskar det svenska språket tillräckligt får inte alltid studiehandledning på modersmålet vilket de har rätt till.

• Utbildningarna uppfyller inte författningarnas krav om innehåll, omfattning, tillgång och valmöjligheter.

• Lärarnas bedömningar och betygssättning utgår inte ifrån de nationella målen i kursplaner och betygskriterier.

-Skolinspektionen har i flera kvalitetsgranskningar sett exempel på att lärare använder andra kriterier än de nationella betygskriterierna som underlag för betygssättning. Det kan handla om att lärarna väger in kriterier som tidsgränser för inlämning av elevarbeten för vissa betygsnivåer eller elevens personliga egenskaper och beteenden.

-Det finns också skolor där betyg sätts enbart utifrån summerade provpoäng och inte utifrån det som anges i kursplanens betygskriterier för den aktuella betygsnivån.

-På gymnasieskolorna finns även utvecklingsbehov vad gäller likvärdighet i bedömning. Fler än femton procent av lärarna anger i Skolenkäten att de inte samarbetar med andra lärare kring bedömning av elevernas kunskaper.

• Skolorna brister i det förebyggande arbetet samt i planen mot kränkande behandling. Planen har svag eller ingen förankring i den aktuella verksamheten och tas sällan fram tillsammans med eleverna. Många skolor följer inte heller upp effekterna av de åtgärder de utfört.

-Brister i planen mot kränkande behandling kan handla om att åtgärderna har svag eller ingen förankring i den aktuella verksamheten eller att den inte tagits fram tillsammans med eleverna. Övriga brister i det förebyggande arbetet mot kränkande behandling kan handla om att det inte finns något aktivt eller medvetet värdegrundsarbete på skolan. Det finns exempel på att lärare anser att värdegrundsarbetet enbart är ett individuellt förhållningssätt för dem och inte något de gör på lektionstid.

-Mer än fyra av tio elever anser att de har svårt att jobba i klassrummet för att andra elever stör. Var femte lärare anser inte att skolan har god ordning eller att eleverna på skolan har arbetsro. Nästan hälften av eleverna anger vidare att de inte får vara med och bestämma om hur ordningsreglerna ska vara utformade.

• Vissa rektorer brister i sin ledning av det pedagogiska arbetet där administrativa uppgifter prioriteras före det undervisningsnära ledarskapet. Det kvalitetsarbete som bedrivs är sällan systematiskt och fokuserar snarare på elevers enskilda problem än på skolans arbetssätt. Elevernas resultat liksom lärarnas undervisning följs inte upp och utvärderas regelbundet, eller alls.

• På många skolor bedriver obehöriga lärare som saknar lärarutbildning eller utbildning för aktuellt ämne eller åldersgrupp undervisning.

(Källa: En skola med tilltro lyfter alla elever – Skolinspektionens erfarenheter och resultat från tillsyn och kvalitetsgranskning 2011)

Reflektion: Som ni ser har jag tagit med detaljerna på endast två av punkterna, eftersom dessa känner jag extra stark för. Att räkna poäng för att sätta betyg är kanske inte det bästa sättet att mäta förmågor och kompetens. Dessutom håller jag med om att samarbete mellan lärare och större öppenhet skapa bättre likvärdighet. Var tar värdegrundsarbetet vägen när alla kurser drar igång? Och hur håller vi ordning i klassrummet?

Annonser

About natbaserad

Science Teacher and educational developer in upper secondary school. I'm also founder and head trustee of EduToolkit.

Posted on januari 5, 2013, in Uncategorized. Bookmark the permalink. Lämna en kommentar.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s

En blogg om skola, skolutveckling och samhällsfrågor

Jag heter Johan Lindström och jobbar som skolledare. Alla synpunkter i bloggen är mina egna. @Aland72 på Twitter.

Hot Topics

Presented by the Microsoft Educator Network

Lärartankar

min resa med det digitala skollyftet

%d bloggare gillar detta: