DigInkHT2012: Individuell redovisning modul 5

Innehåll: För att få insyn i pedagogikens historia finns artikeln ”Föreställningar om lärande och tidsandan” av Roger Säljö en i boken ”Kobran, nallen och majjen – Tradition och förnyelse i svensk skola och skolforskning” att ladda ner på skolverkets hemsida.

För att sedan gå vidare med utbildning för just digital inkludering finns en bra skrift utgiven av folkbildningsrådet: ”Fem nycklar till digital framgång”. Denna handlar om hur man får människor (kanske äldre) att ”komma igång” med datorer och internet.

Individuelluppgift: I denna skall jämföra ett par projekt för digital inkludering med avseende på vilket ”kursmaterial” och vilka pedagogiska metoder man använt sig av.  Diskussionen ska ta upp inkludering som syftar på inkludering i ett ”digitalt samhälle” jämfört med inkludering som syftar på ”social inkludering” och datorer och Internet används som ett medel.

1. Länk till läsloggen:

URL=https://ilearn.dsv.su.se/mod/oublog/view.php?user=6121

2. Hur användes projketet Ljusterö IT-Café för digital inkludering?

Inledning: Tekniken har förändrat vårt sätt att leva och vara verksam i samhället.  Nya kommunikationsvägar har förändrat möjligheterna att använda nätet för att söka information, använda samhällstjänster, knyta kontakter, påverka samhället och förkovra sig kring lärande.

Det dagliga livet för äldre skulle kunna underlättas mycket av att man kan göra bankärenden via Internet hemifrån, handla och beställa biljetter och läsa webbtidningar.  Enligt rapporten ”Svenskarna och Internet” (Findahl 2010) från World Internet Institute är det främst äldre med låga inkomster som fortfarande står utanför Informationssamhället. En artikel i Mediebarometern från en undersökning av Nordicom (2010) visade att bara 34 procent av pensionärerna använde sig av Internet. Rolf Carlsson, ordförande i föreningen SeniorNet Roslagen varnar för att datoriseringen av olika tjänster kan leda till att de ”manuella” alternativen försvinner. Hans beräkningar visar på att närmare 8 000 personer i Norrtälje, de flesta äldre än 65 år, kan höra till gruppen invånare som aldrig eller sällan använder internet (Norrtelje tidning 2012).

Teori: Principen för lika rättigheter innebär att alla medborgare ska få samma möjligheter att skaffa information och utnyttja offentliga tjänster.  Det är en förutsättning för demokrati, men teknikrädsla är en naturlig tröskel när vi saknar erfarenhet och inte har förmåga att sätta tekniken i rätt perspektiv.  En lösning är att erbjuda ett varierat utbud och möjlighet för deltagarna att ta ett steg i taget för att uppnå datamognad (Folkbildningsrådet 2009). Genom att förankra funktionalitet och teknik till det som deltagarna redan är intresserade av ökar motivationen. En förutsättning är att det finns tillgång till teknik och digitalt kunnande. Dessutom vet vi att aktivt deltagande och engagemang inte kommer av sig själv, utan det behövs handledning och mentorskap (LINKS-UP 2010).

Everett Rogers ”Rate of Adoption Theory” beskriver att spridning av innovationer börjar med en långsam tillväxt för att sedan leda till en snabb ökning och slutligen plana ut för att till sist avta (Rogers 1962).

Rogers01

Figur 1: Rate of Adoption Theory (Rogers 1962 s. 150)

Den sista gruppen som blir inkluderad kallas ”laggards” och de värderar en innovation utifrån om den är värd den tid och energi som krävs för att han eller hon ska lära sig innovationen.

Om gruppen kan se resultatet av en innovation och pröva den i sitt eget liv, blir det lättare att acceptera den. Dessutom visar det sig att innovationer som stimulerar till diskussion mellan kollegor på en arbetsplats eller vänner och bekanta, får större spridning (Rogers 2003).

Genomförande: Föreningen Ljuströ IT-Café startades av ett gäng entusiaster i pensionsåldern, som tyckte sig se brister i IT-intresse och IT-kompetens på Ljusterö bland äldre invånare. Målet är ”att ordna en löpande utbildningsverksamhet som ger deltagare nödvändiga grundkunskaper för att självständigt kunna utföra vardagliga sysslor med sin dator. Tanken är att någon gång per vecka ska deltagarna kunna träffas och få hjälp med att hantera sin dator, alltifrån att skicka mail och sköta bankärenden till att hantera foton” (Ljusterö IT-Café, 2012). Jag fick själv möjlighet att delta under temadag 3 ”IT i vardagen” under försöksperioden, som bestod av fyra möten med utbildning och träning.  Under denna  förstudie bidrog elever från IT-gymnasiet i Åkersberga med kompetens, handledning och utbildningsfilmer. Totalt deltog cirka 40 personer, främst från PRO på Ljusterö, och flertalet var med de flesta gångerna. Kursmaterialet skapades med Google Docs och var indelat i tre temadagar ”Datorhantering”, ”Sociala medier och kommunikation” och ”IT i vardagen” sedan var det avslutning och diplom utdelning den fjärde och avslutande träffen (IT-Gymnasiet 2012). När projektet startade fick eleverna ta reda på vad deltagarna ville lära sig och planerade handledningen.  Den pedagogiska metoden utgick från de fysiska träffarna under temadagarna och kompletterades med en sida med material för praktiska övningar. Eleverna spelade också in utbildningsfilmer, som användes för stöd i det individuella arbetet mellan träffarna.

Som en fortsättning på ”Dataväntjänsten i Österåker” driver Österåkers bibliotek ”öppet hus” med syftet ”att främja seniorers deltagande och användande av Internet – en mötesplats, där seniorerna erbjuds möjligheten att lära sig mer om Internet, prova på vad mediet har att erbjuda, och att göra detta utifrån deras egen kunskapsnivå och behov av stöd” (dataväntjänsten 2011). Nätverket bygger på att datorkunniga arbetar ideellt med att minska den digitala klyftan enligt principen ”Äldre lär Äldre”. Varje tisdag kl. 14-16 kan besökarna komma och gå när de vill och fråga allt som gäller datorer, surfplattor och sociala medier.

Diskussion: Att kunna kommunicera med sina närmaste och med omvärlden är viktigt för vår livskvalitét, dessutom kräver allt fler samhällstjänster att de måste skötas av medborgarna själva via Internet. De mest utsatta grupperna är de som redan idag befinner sig i ett socialt utanförskap. När de sammanfaller dem som inte är digitalt delaktiga uppstår ett dubbelt utanförskap. När vi har inkludering i ett digitalt samhälle, får medborgarna tillgång till en helt annan värld med möjligheter att hitta recept, tidtabeller och väder samt nya vägar till kommunikation och delta i debatter. Vid social inkludering handlar det om lika villkor för medborgare att utöva sina demokratiska rättigheter genom tillgång till information och kunna utnyttja offentliga tjänster. För att sammanfatta mina tankar kring utbildning och lärande för digital inkludering tänkte jag fokusera på en diskussion kring ”Drop-in” och nätverk jämfört med ”Tema” och lokala föreningar.    En fråga under denna modul var ’Vilka är nycklarna till en framgångsrik digitalinkludering?’ och jag tror sammanhanget är viktigt. Ljusterö IT-Café  var ett lokalt initiativ, som blev en naturlig del av vardagen. Jag upptäckte att även de som inte själva hade dator blev ’dit släpade’ av grannar och bekanta. Ett återkommande tema gjorde också att kunskaperna kom till praktisk användning. När det är öppet hus och deltagarna kan komma på Drop-in, behöver de själva hitta motivationen.  Ett citat som jag ofta brukar använda är: “In communities, people learn in order to belong. In a collective, people belong in order to learn” (Brown och Thomas 2011)

När det finns ett socialt sammanhang blir medlemmarna inspirerade av varandra att upptäcka ny sätt att göra saker med en dator. Vi får med oss dem som inte tycker att det finns några vinster med ny teknik. De som väljer att gå med i ett nätverk eller studiecirkel har ofta redan bestämt sig för att delta i ett digitalt samhälle. Oavsett hur man lyckas ta sig över tröskeln till dator användning tror jag att onlinevärlden som möter oss kan verka skrämmande. Bland yngre förekommer vad som kan kallas social voyeurism och identitetsskapande via sociala nätverk, men detta behov finns inte på samma sätt hos äldre.  Ofta använder de Internet för praktiska vardagssaker som att söka efter kartor och vägbeskrivningar, leta efter adresser och tidtabeller. En framgångsrik utbildning för digital inkludering tror jag ska vara lokalt förankrad och kunna få praktisk användning i vardagen.

Referenser:

Annonser

Posted on januari 12, 2013, in DigInkHT2012, Kurser and tagged . Bookmark the permalink. 1 kommentar.

  1. Återkoppling från Bengt Nyqvist (13 januari 2013)

    Bra, du är godkänd på uppgiften. Intressant med Ljusterö IT-cafe och att du/ni fått skolungdomar att jobba med detta, säkert bra både för de äldre och för ungdomarna. En annan kursdeltagare har gjort ett förslag på ett projekt på detta område som miniprojekt, kanske något som går att diskutera/delge erfarenheter om på tisdagens träff om du har möjlighet att vara med. /Bengt

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s

En blogg om skola, skolutveckling och samhällsfrågor

Jag heter Johan Lindström och jobbar som skolledare. Alla synpunkter i bloggen är mina egna. @Aland72 på Twitter.

Hot Topics

Presented by the Microsoft Educator Network

Lärartankar

min resa med det digitala skollyftet

%d bloggare gillar detta: