Medievanor – en etnografisk undersökning

Denna uppgift inom kursen Nätkulturer vid Uppsala universitet går ut på att vi ska undersöka medievanor utifrån en vald målgrupp. Tanken är att vi ska använda oss etnografins förhållningssätt för att presentera den sociala verkligheten i den undersökta nätkulturen. Jag har gjort en etnografisk studie kring hur vilka webbverktyg lärare använder och om de själva skapar öppna lärresurser. I slutet av detta inlägg ligger en 5 minuters presentation som tar upp resultatet från undersökningen och mina slutsatser.

1. Att förstå området: Jag skrev om detta område redan i mitt examensarbete från Lärarhögskolan i Stockholm år 2000. Sedan har jag fortsatt fördjupa mig kring relationen mellan lärare och teknik.

Vad kände du redan till? Tidigare i kursen har jag dokumenterat mötesplatsen ”Digitala Skollyftet”, som skapades för att sprida goda exempel och samlad kompetens kring IT bland lärare i Sverige. Fokuseringen var på hur digitala verktyg kan användas för reflektion och kollaboration inom skolans verksamhet. Den pedagogiska modellen kallas MOOC är förkortningen för massive open online courses och är kurser på nätet där alla som vill kan delta utan kostnad.

Vad var nytt för dig? Inför den avslutande uppgiften kring medievanor lyssnade jag på ”MOOC – gigantiska studiecirklar på nätet” från Vetandets värld i Sveriges Radio P1. Jag upptäckte att de universitet som blivit kontaktade inför programmet ser fenomenet som en övergående trend. Diskussioner och debatter kring ämnet har resulterat i att  svenska universitet och högskolor blivit bättre på att ta vara på IT i utbildningen genom ”blended learning”, men det finns inga större planer att erbjuda denna variant av kurser. Jag har också läst att det har utvecklats två trender, där den ena kallas xMOOC och fokuserar på att sprida ett bestämt innehåll (t.ex. Artificial Intelligence). Den andra trenden kallas cMOOC och utgår från Konnektivism, där kunskap skapas av deltagarna utifrån ett gemensamt tema (t.ex. Social Media & Open Education). I den amerikanska översikten av hur digitala verktyg används i klassrummet ”Digital Media – New Learners of the 21st Century” av Public Broadcasting Service (PBS) ser vi hur bland andra Henry Jenkins förespråkar deltagande och skapande med IT som en naturlig del av lärande under det 21a århundradet. Att använda närmiljön för att undersöka lokala problem (eng. Local-based learning) eller skapa uppdrag åt andra elever där man får ledtrådar via mobila enheter (eng. Augmented Reality Games) tror forskarna kommer användas allt mer, eftersom informationen och tekniken blir allt mer tillgänglig.

Vilka resultat eller företeelser blir du mest förvånad av? Jag trodde den pedagogiska modellen med en cMOOC var ett accepterat koncept för att integrera digitala verktyg i undervisningen, men det verkar fortfarande vara en klyfta mellan formellt och informellt lärande. Vid användningen av digitala verktyg lämnas mycket ansvar över till eleverna. Jag tror lärarens roll som processledare också inkluderar att demonstrera hur man skapar lärresurser och sedan låta eleverna försöka själva.

Vilka slutsatser kan man dra? Jag tycker att det finns en parallell mellan MOOC-gemenskaper på nätet och hur undervisningen blir mer relevant när elever får delta i undervisningen genom att använda digitala verktyg för att lösa verkliga problem (eng. Real-World Problem Solving). Jag har tidigare funderat på hur detta förändrar lärarens uppgift, därför har jag valt att göra en etnografisk studie kring vilka webbverktyg lärare använder och om de själva skapar öppna lärresurser.

2. Undersök och beskriv: Under etnografiska studier är det viktigt att samla information kring gruppens medievanor. Den vanligaste metoden en enkät fråga flera personer eller göra en djupare intervju med en eller flera personer. Jag använde mig av google apps för att skapa en enkät och i redovisningen har jag fokuserat på fråga 6: Vilka webbverktyg har du använt för att utveckla din undervisning?

3. Redovisning: Slutprodukten är en 5 minuters presentation som ska innehålla 3 slides i en PowerPoint. I presentationen tar jag upp resultatet från frågorna och mina slutsatser.