Läslogg:

Namn på artikel / bok / film:

Lärande bedömning av Anders Jönsson

Referenser / länkar:

http://www.larandebedomning.se/

1. Kort sammanfattning:

I den här boken ges ett särskilt perspektiv på bedömning. Det visar hur bedömning kan användas i lärandets tjänst, så att eleverna i skolan ges möjlighet att lära sig så mycket och så bra som möjligt. Med hjälp av aktuell forskning visas hur bedömningen kan stötta elevernas lärande på ett effektivt sätt. Boken försöker bland annat svara på följande frågor:

• Hur kommunicerar man mål och kriterier till eleverna?
• Hur tar man reda på vad eleverna kan i förhållande till mål och kriterier?
• Hur hjälper man eleverna att utvecklas mot målen?
• Hur kan man engagera eleverna i själv- och kamratbedömning?

Anders Jönsson är docent i utbildningsvetenskap och är anställd som biträdande professor i naturvetenskapernas didaktik vid Högskolan Kristianstad (Bokus 2014).

2. Några bra citat:

”Lärandet gynnas av draghjälp från andra” (s. 21) vilket leder till att ”man handlar avsiktligt och bemästrar redskapen som är en del av verksamheten” (s.29). ”Kriterier underlättar sökandet efter kvaliteter inom ett område” (s.32) och ”kamratbedömning ger olika sätt att uppfylla samma mål” (s.89). Målet är ”att stärka elevernas autonomi” (s.101) genom att revidera uppgiften och göra egna förbättringar.

3. Nyckelbegrepp som presenteras:

Lärandet gynnas av draghjälp från andra och med hjälp av en kunnig ledsagare får eleven möta nya perspektiv och utnyttja befintliga fysiska eller intellektuella redskap inom en verksamhet. För att stötta elevernas lärande på ett effektivt sätt använder Jönsson kartanalogin och utgår från att man kan orientera var man befinner sig och hur man kan hitta rätt väg. På samma sätt ska undervisningen utgå från kunskapskrav och fokusera på uppgifter som ger information om elevens position. Författaren påpekar att alla elever kan få högsta resultat och kunskap blir en meningsskapande process, men sociala konstruktioner är beroende av kontexten i ett givet sammanhang. Detta kräver effektiv feedback för att eleven ska få stöd att utvecklas. Lärande är ett aktivt förlopp och utan förförståelse döljer sig samband och konventioner. Med hjälp av en kompetent lärare får eleverna tillgång till olika perspektiv och intellektuella redskap, vilka de inte kan upptäcka självständigt. Några metoder är att läraren tänker högt och låter eleverna diskutera i grupp. Det är också bra att utgå från konkreta exempel för att urskilja kriterier och visa hur liknande uppgifter i olika grad uppfyller varierande kvalitét. Syftet är att tillgodogöra sig ämnesrelaterade begrepp inom en bestämd verksamhet för att använda sig av en tydlig underbyggd slutsats. Det görs genom att belysa styrkor och svagheter hos möjliga väger framåt, så att det blir möjligt för eleverna att urskilja vad som är bra eller mindre bra prestationer. Jönsson fortsätter sedan att utforska hur återkoppling leder till insikt kring hur prestationen kan förbättras och eleverna lär sig strategier för att använda sig av feedback.

4. Finns det någon bärande idé eller resonemang, i så fall vilken?

I en intervju med skolverket om formativ bedömning säger Anders Jönsson ”Problemet med att inte kommunicera några förväntningar på förhand, är att eleverna är helt utlämnade till lärarens godtycke. De kan aldrig själva ta ansvar för sitt lärande om de inte får ta del av kriterierna” (Skolverket 2014). Han betonar att lärande är ett aktivt förlopp, där eleven blir involverad i att använda nya kunskaper själv och tillämpa tidigare erfarenheter. Att behärska ett kunskapsfält börjar med att vara med och se hur andra gör samt lyssna på hur de resonerar. När eleverna kan återge och beskriva olika perspektiv får de möjlighet att uttrycka kunskap i form av handling och prestationer. Professionell omdömesförmåga innebär att man med hjälp av erfarenhet vet vad som har hög kvalitet, därför ger kvalitativa kriterier eleverna möjlighet att tänka och resonera kring ‘svåra saker’.

5. Mina egna reflektioner:

Ett annat citat från intervjun med skolverket är ”Formativ bedömning handlar i grunden om en förbättrad kommunikation, så att alla vet spelreglarna och har lika chanser att nå målen” (Skolverket 2014). Jag brukar säga att i mina kurser ‘ligger alla korten på bordet’ och utmaningen ligger i hur väl eleverna lyckas använda sina kunskaper för att lösa komplexa autentiska problem eller förbättra praktiska prestationer. Mina beskrivningar av kvalitet liknar Blooms reviderade taxonomi:

När det är mycket kunskapsstoff som ingår i kursen blir det ofta högt tempo och jag får ofta frågan -Vad kommer på provet? Jag läste igenom Tobias Janssons licentiatavhandling med just titeln ”Vad kommer på provet? Gymnasielärares provpraxis i samhällskunskap”. Det framkommer att proven, förutom minnesfrågor, även innehåller kunskapsformer där eleverna ska visa förståelse eller förmåga att analysera. Enligt lärarna i undersökningen fanns det önskemål hos eleverna att proven testar minneskunskaper, där det finns ett rätt eller fel svar för att skapa ett tydligt underlag vid betygsättning (Jansson 2011). Jag tycker att dessa minneskunskaper kan värderas med kamrat- och självbedömning. Min roll som lärare är att utveckla de kognitiva processerna att förstå, tillämpa, analysera, värdera och skapa.

 

6. Referenser:

• Bokus 2014, ” Lärande bedömning 3:e uppl”, URL=http://www.bokus.com/bok/9789140684462/larande-bedomning-3e-uppl/, hämtad 2014-06-08
• Jansson, T 2011. Tobias Jansson. ”Vad kommer på provet? — Gymnasielärares provpraxis i samhällskunskap”, URL=http://www.diva-portal.org/smash/get/diva2:380888/FULLTEXT02.pdf, Kalstads universitet 2011
• Skolverket 2014, “Tydlighet med målen en balansgång”, URL=http://www.skolverket.se/skolutveckling/forskning/bedomning/undervisning/tydlighet-med-malen-en-balansgang-1.100950, hämtad 2014-05-30