Studieuppgift 1: Skinner – Undervisningsteknologi

Titta på en Office Mix presentation

Behaviorismen handlar om hur individer formas av sina handlingar i ett samspel med omgivningen. Eftersom inlärning enligt behavioristerna är en process där individen anpassar sig efter omständigheterna i miljön är inlärningsprocessen central för behavioristerna.

UNMSM PsiExperimental 1998 2.jpg
UNMSM PsiExperimental 1998 2” by DtarazonaOwn work. Licensed under Public domain via Wikimedia Commons.

Frågeställningar:

  • Vad är behaviorismen?
  • Vilka antaganden gör man inom behaviorismen?
  • Vilka tankar och konsekvenser får det?

Centrala begrepp:

Skinner inspirerades av Pavlovs klassiska betingning, vars forskning utgick från djurexperiment som visade på koppling mellan stimuli och ett beteende. Klassisk betingning är en typ av associativ inlärning, där en organism lär sig att koppla ihop ett stimulus med ett annat. Det typiska sättet att beskriva klassisk betingning involverar ett obetingat stimulus och en obetingad respons (exempelvis mat ger dregel) samt ett betingat stimulus och en betingad respons(exempelvis klocka ger dregel). Det obetingade stimulit väcker en obetingad respons hos organismen utan att någon tidigare inlärning har orsakat detta, vilket kallas för en reflex. Då ett tidigare neutralt stimulus upprepade gånger förekommer samtidigt som det obetingade stimulit, blir det neutrala stimulit ett betingat stimulus, som väcker den betingade responsen utan att det obetingade stimulit förekommer. Skinner definierar inlärning som ”en förändring i sannolikheten för att ett bestämt beteende ska inträffa under giva omständigheter”. Huvudmålet för mänskligt beteende och mänsklig insikt är ”nyttovärdet” eller ”den positiva effekten”.

Undervisning handlar enligt behavioristerna om att arrangera förstärkningar. Att effektivisera inlärning och att förutsäga och kontrollera beteenden med hjälp av kopplingen mellan stimuli och beteende. Skinner skriver att undervisningens viktigaste mål är ”beteendet, med vars hjälp mänskligt tänkande till sist måste definieras” (s. 30). Önskvärda handlingar är ett resultat av undervisningen. Läraren förmedlar kunskaper genom att styra ett beteende. Styrning av beteendet (med hjälp av instrument) kan göra eleven skicklig i övningskunskaper såsom läsning och räkning. Läraren är kunskapsbärare och ”en kultur är inte starkare än sin överföringsförmåga” (s. 95).

Förstärkningsbetingelser är metoder som påverkar relationerna mellan beteende å ena sidan och följderna av detta å andra (s. 17). Positiv förstärkning syftar till att öka ett beteende i frekvens, tid eller styrka genom att något tillförs (t.ex. belöning eller straff). Något tas bort i syfte att öka ett beteende (ofta något trevligt). När önskat beteende kommer första gången skall det förstärkas. Förstärkningsbetingelser i form av successiv förstärkning är ett lämpligt stimuli som gradvis används som förstärkning i rätt ögonblick (i form av noggrant utvecklade scheman) ger orsak till önskad förändring i beteendet och fortsatta förstärkningar. Skinner skriver på s. 26 att för att bibehålla det önskade beteendet är de effektivaste förstärkningsbetingelserna för kontroll ”mekaniska och elektriska apparater”, och att som förstärkningsmekanism är läraren omodern. Skinner menar att apparaterna strikt är till för att få fram önskvärt beteende. Promter beskrivs som fragmentarisk vägledning, vilket är när stimulus uppmuntrar ett snabbt uppträdande av ett beteende som redan existerar i någon styrka (s. 172) (t.ex. när en önskvärd respons från eleven frigörs av ett mindre stimuli, såsom att läraren endast uttalar första bokstaven i ett svar). Eftersom läraren inte kan kontrollera alla betingelser som existerar i ett klassrum, måste maskiner användas – undervisningsteknologi.

Undervisningsteknologi är den gren av teknologin som direkt sysslar med inlärningsprocessen. Undervisningsprogram, läroplaner och metoder, alltså vad, varför, hur. Exempel på bra program enligt Skinner är de som individuellt och steg för steg leder eleven till nästa nivå. Dess två kända produkter är undervisningsmaskiner och den programmerade undervisningen, där programmerad undervisning är i första hand en plan för effektiv användning av förstärkningar. Undervisningsteknologins farhågor är att om den används oklokt kan förstöra initiativ och skaparkraft. Men om den används rätt menar Skinner att den skulle kunna utveckla varje elevs fulla potential såväl intellektuellt som kulturellt. Enligt Skinner ger undervisningsteknologin störst effekt av alla inlärningsvetenskaper.

Vad gäller själva inlärningen så definieras av Skinner som ett beteende som förstärks om det genom yttre stimulering ”belönas”. Omvänt kan exempelvis straff försvaga ett givet beteende. Lärande kan ses som ett förändrat beteende och inlärning sker när ett beteende följs av en förstärkning. Inlärning uppnås vid lyckad programmerad undervisning, d.v.s. när planering för effektiv användning av förstärkningar för att nå önskat beteende fungerar, och med rätt förstärkning kan vilket beteende som helst framkallas. Att i små steg åstadkomma komplext önskat beteende, det vill säga successiva approximationer är en del av lärandet för att uppnå det definierade slutmålet- Vilka handlingar ska eleverna utföra som resultat av att de får undervisning. Operant betingning/instrumentell betingning är inlärt beteende beroende av konsekvensen. Det innebär att beteenden kan förstärkas eller släckas ut och att det sker beroende på konsekvenser av beteendet. Behavioristerna menar att undervisning handlar om att arrangera instrumentella betingningar i form av sådana förstärkningsbetingelser (läromedel, program/scheman, undervisningsmaskiner) att eleverna lär sig (s.59). Undervisningsmaskiner är enligt Skinner nödvändiga som subtila förstärkningsbetingelser för bästa möjliga inlärning. Maskinerna ska vara kapitalutrustning för att spara tid och arbete. Läraren ska istället fungera som ”oumbärlig mänsklig varelse” (s. 58). Intermittenta förstärkningar är oregelbundna för att behålla ett beteende. Positiv förstärkning innebär att sätta till ett stimuli för att öka önskat beteende. Önskat beteende (respons) ska alltid förstärkas positivt, genomtänkt och i rätt tid. Positiv förstärkning kan vara en belöning i form av ”fri lek” och olika material. Ett material kan vara läromedel eller undervisningsmaskiner (Skinners käpphäst) som eleven kan använda i sitt eget tempo och på sin egen nivå, och som ger omedelbar feedback till eleven. Negativ förstärkning innebär att ta bort stimuli (exempelvis något trevligt) för att öka önskat beteende.

Vad gäller straff ansåg Skinner att det inte har effekt på ett redan inlärt beteende, det kan fördröja det, förminska det, men inte utsläcka det. Han var emot straff och ansåg att straff inte är effektivt på redan inlärt beteende, och exemplifierar med att gott uttal förstärks inte genom att bestraffa dåligt uttal (s. 124). Han menar att straff är ineffektivt därför att det leder till undvikande av bestraffande stimuli istället för att undvika beteendet som ger bestraffning (s. 123).

Skinner tar upp aversiv styrning som betyder påverkan genom hot, våld eller repressivt beteende och menar att det är ineffektivt. Eftersom naturliga förstärkningar enligt Skinner är ineffektiva, menar han att läraren snart tar till någon form av bestraffning för att ett önskat beteende ska uppnås (s. 76). Med hjälp av arrangerade förstärkningsbetingelser kommer så småningom naturlig förstärkning att uppstå (exempel belöning med choklad varje gång glasögon tas på d.v.s. arrangerad förstärkning ger så småningom den naturliga förstärkningen god syn varje gång glasögonen tas på). Skinner påpekar att aversiv styrning kan vara användbart om målet i sig är ”karaktärsuppbyggande” (exempelvis att tåla smärta utan att gnälla), men inte om målet är inlärning av exempelvis grammatik. Han ansåg att aversiv styrning var omodernt och att hela västvärlden rör sig bort från aversiva metoder. Det kanske fungerar för inlärning, men alstrar även ”anhängare till diktatorer och revolutionärer” (s.54). Människor ska inte lära sig med hjälp av hot, utan med mänskliga metoder som främjar demokratiskt beteende, och framförallt, enligt Skinner, med effektivare metoder (alltså enligt honom med hjälp av noggrant utformade maskiner och scheman). Skinner menade att straff av olika slag ger konsekvenser såsom skolk, vandalism, ouppmärksamhet (s. 85) etc., vilka i sin tur ger mer straff, vilka i sin tur ger mer konsekvenser från eleven. Det trappas upp i en negativ spiral av straff och elevsvar. Förutom de allvarliga nackdelarna för eleven såsom brottslighet och tvångsbeteende, påverkas även läraren negativt då denne finner sig ”bli” aggressiv på grund av att det beteendet hos läraren gång på gång förstärks.

Man kan i Skinners forskning och förklaringsmodell sakna den djupare och mer komplexa delen av människan. Exempelvis betydelsen av minne, utveckling, tänkande “the black box”, språkets betydelse för lärande, redskapens betydelse (förutom maskinerna) samt deltagande i en social praktik- empati, dialog, samspel – Elevens ses som objekt där lärarens stimuli är avgörande för elevens respons. Vikten av den verbala förstärkningen för lärandet och identifikation i form av samspel, dialog med jämnåriga negligerar Skinner. Inom överföringsmetaforen är läraren kunskapsbäraren, och kunskapen är kvantitativ till sin natur. Lärande är en process av ackumulering av kunskapsbitar och innehållsbyggklossar. Barnet betraktas som ett objekt där beteendet kan kontrolleras och mätas. Man fokuserar på orsakssamband och tar avstånd från handlingarnas meningssammanhang. Kunskapen antas skapas värderingsfritt. Under antagandet att människan är orsaksbestämd utifrån miljöpåverkan betraktas människan som utifrån styrd eller yttre determinerad.

(Obs! Texten är skriven gemensamt av studiegrupp 4 i kursen)

Jämförande perspektiv:

Skinners teori grundar sig på beteendepsykologi, där aktiviteter observeras av en själv eller andra. Dilemmat är att människan kontrolleras av sin omgivning, men utveckling uppstår också genom att människan själv förändrar sin omvärld. Skinner ser förstärkningar som betingelser för utveckling och föredrar formning (eng. shaping) istället för mognad eller medvetet beteende. Enligt honom måste undervisningen göra klart vad målet är i en form som kan mätas och iakttas, dessutom kan hela det önskade beteendet delas upp i delsekvenser. När jag tittar på Staffan Selanders idéer kring design för lärande tycker jag att de skiljer sig från behaviorismen, eftersom designperspektivet fokuserar på de omformande och inte på de reproducerande aktiviteterna. Dessutom utgår det också från att olika positioner och verksamheter är förknippade med ett handlingsutrymme och ansvar (eng. accountability), vilket visserligen kan likna Skinners successiva approximationer. Senare utbildningsforskning har utvecklat detta till “learning by doing” eller trial-and-error, men bygger fortfarande på att lära sig beteendet genom att ställa låga kriterier och sedan gradvis höja ribban. Jag blir nyfiken på hur vi kan använda andras insikter och erfarenheter (eng. Leapfrogging).

Litteratur:

Skinner, B. F. (1969/2006). Undervisningsteknologi. Stockholm: Norstedts Akademiska Förlag.

Jerlang, E. (red.) (2008). Utvecklingspsykologiska teorier: en introduktion. Stockholm: Liber.

Rostvall, A-L. & Selander, S. (red.) (2010). Design för lärande. Stockholm: Norstedt. (269 s.)

Annonser

About natbaserad

Science Teacher and educational developer in upper secondary school. I'm also founder and head trustee of EduToolkit.

Posted on september 20, 2014, in DIA40F HT2014 and tagged , , . Bookmark the permalink. 3 kommentarer.

  1. Tack, har ni pratat något om vad ni tror att Skinner menade när han pratar som ”självstyre” (s.143) och ”självalstrande stimuli” (s.73) i Undervisningsteknologi?

  1. Pingback: Kuratering hjälper dig att filtrera information | Nätbaserad lärare

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s

En blogg om skola, skolutveckling och samhällsfrågor

Jag heter Johan Lindström och jobbar som skolledare. Alla synpunkter i bloggen är mina egna. @Aland72 på Twitter.

Hot Topics

Presented by the Microsoft Educator Network

Lärartankar

min resa med det digitala skollyftet

%d bloggare gillar detta: