Läslogg: Lärandets objekt
Namn på artikel/bok/film:
Lärandets objekt: vad elever förväntas lära sig, vad som görs möjligt för dem att lära och vad de faktiskt lär sig under lektionerna av Anna Wernberg
Referenser/länkar:
http://www.diva-portal.org/smash/get/diva2:278517/FULLTEXT01.pdf
1. Kortsammanfattning:
Denna avhandling av Anna Wernberg utgår från lärandeobjektets tre former:
- Planering (intentionellt lärandeobjekt)
- Genomförande (iscensatt lärandeobjekt)
- Resultatet (erfaret lärandeobjekt)
Lärandeobjekt är inom Learning Studies den förmåga i förhållande till ett innehåll som läraren förväntar sig att eleven ska utveckla. Det teoretiska perspektivet, variationsteorin, handlar om hur läraren, med hjälp av utmanande problem och diskussion kring begrepp, strukturerar lektionen så att eleven kan urskilja kritiska aspekter. Läraren och elevernas handlingar utgör ett ”lärande rum” (eng. Space of Learning) och för att förstå en sak måste man se hur den skiljer sig från andra saker. Detta kallas för urskiljning (eng. discern), vilket innebär att man kan hitta ett mönster av variation och invarians. Dessa mönster kan delas in i kontrast, generalisation, separation och fusion. Användning av variation i undervisningen går ut på att förklara lärandeobjektet, så att eleverna får syn på kritiska aspekter utifrån olika tolkningar och perspektiv. Gemensam kunskap och accepterad erfarenhet behöver förmedlas av läraren, eftersom det kan vara svårt för eleven att veta vilka kunskaper de behöver använda i en viss situation.
2. Några bra citat:
Sociokulturell teori ”försöker se utveckling som en process där vi från början är oskiljaktiga från kulturen och där individualitet och självständighet är något som gradvis utvecklas till följd av lärandet” (Imsen, 2006, s. 53) (s. 45)
Denna studie visar att en viktig förutsättning för att eleverna skall urskilja en aspekt är att läraren själv urskiljer den, anser den kritisk och följer upp den konsekvent i sin undervisning (s. 208)
3. Nyckelbegrepp som presenteras:
Wernberg tar upp att det indirekta lärandeobjektet handlar om hur lärandet erfars (t.ex. kunna exemplifiera, kunna urskilja kritiska aspekter), medan det direkta objektet behandlar lärandets innehåll (t.ex. formler, ekvationer, tyska verb). Hon hänvisar även till Vygotskij, som menar att ”den generaliserade inlärningen ger oss möjligheter att använda den nya kunskapen i helt andra sammanhang än endast i den kontext där inlärningen skedde”. Det finns även nyckelbegrepp inom ett konstruktivistiskt perspektiv, som gör eleverna och deras sätt att förstå till objekt (yttre verklighet) för läraren. Däremot inom det sociokulturella perspektivet blir elevers sätt att förstå till subjekt (medvetandet) och kunskap leder till kvalitativa förändringar som vägleder dem. Detta beskrivs av von Glasersfield som att individens handlingar i rummet är begränsade av väggar, men enligt Vygotskij utvecklas kunskap som ett resultat av samspel mellan individer och de redskap som finns i språket.
4. Finns det någon bärande idé eller resonemang?
Modellen för Learning Studies med utgångspunkt från variationsteorin gör att lärare kan förbättra elevernas lärande. Det handlar om att när läraren kan urskilja kritiska aspekter syns hinder och möjligheter för lärande, vilket gör att hon/han kan se vad eleverna behöver för att de ska utveckla nya förmågor och kunskaper.
5. Mina egna reflektioner:
Jag tycker forskningen från denna artikel talar för att använda det flippade klassrummet, eftersom vi bara kan urskilja ett mönster om det finns ett innehåll. Jag tror också det är viktigt att använda elevexempel eller lösta uppgifter för att urskilja vilka förmågor och kunskaper som har högre kvalitet. Med modern teknik hoppas jag att vi kan gå ifrån textbaserade redovisningar och använda olika medier för att kommunicera (multimodalitet).
6. Referenser:
- Wernberg. A. (2009). Lärandets objekt: vad elever förväntas lära sig, vad som görs möjligt för dem att lära och vad de faktiskt lär sig under lektionerna. Umeå, Kristianstad: Umeå universitet, Högskolan i Kristianstad. URL= http://www.diva-portal.org/smash/get/diva2:278517/FULLTEXT01.pdf
- Imsen, G. (2006). Elevens värld. Introduktion til pedagogisk psykologi. Lund: Studentlitteratur
- Glasersfeld, E. von (1995). Radical constructivism: A way of knowing and learning. London: The Palmer Press
- Vygotskij, L. (1999/1934). Tänkande och språk. Göteborg: Daidalos.
Publicerat på februari 28, 2015, i Läsloggar och märkt Learning Study. Bokmärk permalänken. 1 kommentar.
Ping: Att urskilja kritiska aspektet hos elevexempel | Nätbaserad lärare