Författararkiv: Jonas

Kollegialt lärande – Sprida & Samla kunskap

Detta är mitt första inlägg i pilotprojetet ”Kollegialt lärande – Sprida & Samla kunskap” från The Cage under Skolforum 2012. Om allt går som det ska kommer detta inlägg återfinnas här

Bollen är i rullning och 2013-10-30 kommer projektet utvärderas!

thecage12_tom

Nätet som stöd för gränslöst lärande

flipped classroomInom IT-gymnasiet arbetar vi med att använda datorer, multimedia och Internet som pedagogiska hjälpmedel för att stödja eleverna i deras måluppfyllelse. Detta utgår från något vi kallar ITG-kompetenserna: Social kompetens och kommunikativ förmåga, Problemlösning, Ansvarstagande, Kreativitet och Bred IT-kompetens

Under starten av läsåret 2012/2013 har IT-Gymnasiet i Åkersberga introducerat ett verktyg på nätet som heter VoiceThread. Där kan du lägga upp en bild eller film och sedan kommentera via din telefon, mikrofon, webkamera, tangentbord eller redan inspelad ljudfil. Uppslagsverket Wikipedia skapas gemensamt av användarna via ’Crowdsourcing’ och vi vill nu utveckla detta till något som brukar kallas ’Nätbaserat Lärande’. Du kanske tror att detta är ännu en variant av ’Webbaserat Lärande’ eller ’Flexibelt Lärande’, men det handlar om en fortsättning på ’Socialt Lärande’. Tanken är att vi är sociala varelser och att undervisningssituationen skapar ett nätverk som kopplar människor och resurser till en gemensam praktik. Nätbaserat lärande utgår från socialt nätverkande, kunskapskonstruktion på nätet och spridning av ny kunskap. Lärande sker enligt ett sociokulturellt synsätt kontinuerligt genom samspel med andra människor, eftersom deras erfarenheter bildar kollektivt meningsskapande. Animationer, bilder och text är idag uttrycksmedel som via sociala medier bildar representationer av kollektiva kunskaper. Dessa leder vidare till kollaborativa arbetsformer där interaktiva webbtjäster som Facebook, Twitter, bloggar och wikis som låter människor samarbeta om projekt, byta och skapa information och skapa sociala nätverk. Rent konkret bygger vår undervisning på att elever knyter kontakter med intressanta personer och organiserar resurser i sin personligt anpassade lärmiljö – Personal Learning Environment (PLE).

Frigör dig själv som resurs i klassrummet!

Jag har under läsåret ‘Flippat Klassrummet’ med hjälp av VoiceThread. Resultatet är att eleverna har möjlighet att repetera och kan ta igen vad de missat, men det är sällan de ser presentationen innan lektionen. Daniel Baker, en av finalisterna i guldäpplet 2012, har reflekterat över sina erfarenheter:

När jag filmar mig själv märker jag att missat vissa saker

Jag får feedback direkt från eleverna och andra lärare

DigInkHT2012: Individuell redovisning modul 5

Innehåll: För att få insyn i pedagogikens historia finns artikeln ”Föreställningar om lärande och tidsandan” av Roger Säljö en i boken ”Kobran, nallen och majjen – Tradition och förnyelse i svensk skola och skolforskning” att ladda ner på skolverkets hemsida.

För att sedan gå vidare med utbildning för just digital inkludering finns en bra skrift utgiven av folkbildningsrådet: ”Fem nycklar till digital framgång”. Denna handlar om hur man får människor (kanske äldre) att ”komma igång” med datorer och internet.

Individuelluppgift: I denna skall jämföra ett par projekt för digital inkludering med avseende på vilket ”kursmaterial” och vilka pedagogiska metoder man använt sig av.  Diskussionen ska ta upp inkludering som syftar på inkludering i ett ”digitalt samhälle” jämfört med inkludering som syftar på ”social inkludering” och datorer och Internet används som ett medel.

1. Länk till läsloggen:

URL=https://ilearn.dsv.su.se/mod/oublog/view.php?user=6121

2. Hur användes projketet Ljusterö IT-Café för digital inkludering?

Inledning: Tekniken har förändrat vårt sätt att leva och vara verksam i samhället.  Nya kommunikationsvägar har förändrat möjligheterna att använda nätet för att söka information, använda samhällstjänster, knyta kontakter, påverka samhället och förkovra sig kring lärande.

Det dagliga livet för äldre skulle kunna underlättas mycket av att man kan göra bankärenden via Internet hemifrån, handla och beställa biljetter och läsa webbtidningar.  Enligt rapporten ”Svenskarna och Internet” (Findahl 2010) från World Internet Institute är det främst äldre med låga inkomster som fortfarande står utanför Informationssamhället. En artikel i Mediebarometern från en undersökning av Nordicom (2010) visade att bara 34 procent av pensionärerna använde sig av Internet. Rolf Carlsson, ordförande i föreningen SeniorNet Roslagen varnar för att datoriseringen av olika tjänster kan leda till att de ”manuella” alternativen försvinner. Hans beräkningar visar på att närmare 8 000 personer i Norrtälje, de flesta äldre än 65 år, kan höra till gruppen invånare som aldrig eller sällan använder internet (Norrtelje tidning 2012).

Teori: Principen för lika rättigheter innebär att alla medborgare ska få samma möjligheter att skaffa information och utnyttja offentliga tjänster.  Det är en förutsättning för demokrati, men teknikrädsla är en naturlig tröskel när vi saknar erfarenhet och inte har förmåga att sätta tekniken i rätt perspektiv.  En lösning är att erbjuda ett varierat utbud och möjlighet för deltagarna att ta ett steg i taget för att uppnå datamognad (Folkbildningsrådet 2009). Genom att förankra funktionalitet och teknik till det som deltagarna redan är intresserade av ökar motivationen. En förutsättning är att det finns tillgång till teknik och digitalt kunnande. Dessutom vet vi att aktivt deltagande och engagemang inte kommer av sig själv, utan det behövs handledning och mentorskap (LINKS-UP 2010).

Everett Rogers ”Rate of Adoption Theory” beskriver att spridning av innovationer börjar med en långsam tillväxt för att sedan leda till en snabb ökning och slutligen plana ut för att till sist avta (Rogers 1962).

Rogers01

Figur 1: Rate of Adoption Theory (Rogers 1962 s. 150)

Den sista gruppen som blir inkluderad kallas ”laggards” och de värderar en innovation utifrån om den är värd den tid och energi som krävs för att han eller hon ska lära sig innovationen.

Om gruppen kan se resultatet av en innovation och pröva den i sitt eget liv, blir det lättare att acceptera den. Dessutom visar det sig att innovationer som stimulerar till diskussion mellan kollegor på en arbetsplats eller vänner och bekanta, får större spridning (Rogers 2003).

Genomförande: Föreningen Ljuströ IT-Café startades av ett gäng entusiaster i pensionsåldern, som tyckte sig se brister i IT-intresse och IT-kompetens på Ljusterö bland äldre invånare. Målet är ”att ordna en löpande utbildningsverksamhet som ger deltagare nödvändiga grundkunskaper för att självständigt kunna utföra vardagliga sysslor med sin dator. Tanken är att någon gång per vecka ska deltagarna kunna träffas och få hjälp med att hantera sin dator, alltifrån att skicka mail och sköta bankärenden till att hantera foton” (Ljusterö IT-Café, 2012). Jag fick själv möjlighet att delta under temadag 3 ”IT i vardagen” under försöksperioden, som bestod av fyra möten med utbildning och träning.  Under denna  förstudie bidrog elever från IT-gymnasiet i Åkersberga med kompetens, handledning och utbildningsfilmer. Totalt deltog cirka 40 personer, främst från PRO på Ljusterö, och flertalet var med de flesta gångerna. Kursmaterialet skapades med Google Docs och var indelat i tre temadagar ”Datorhantering”, ”Sociala medier och kommunikation” och ”IT i vardagen” sedan var det avslutning och diplom utdelning den fjärde och avslutande träffen (IT-Gymnasiet 2012). När projektet startade fick eleverna ta reda på vad deltagarna ville lära sig och planerade handledningen.  Den pedagogiska metoden utgick från de fysiska träffarna under temadagarna och kompletterades med en sida med material för praktiska övningar. Eleverna spelade också in utbildningsfilmer, som användes för stöd i det individuella arbetet mellan träffarna.

Som en fortsättning på ”Dataväntjänsten i Österåker” driver Österåkers bibliotek ”öppet hus” med syftet ”att främja seniorers deltagande och användande av Internet – en mötesplats, där seniorerna erbjuds möjligheten att lära sig mer om Internet, prova på vad mediet har att erbjuda, och att göra detta utifrån deras egen kunskapsnivå och behov av stöd” (dataväntjänsten 2011). Nätverket bygger på att datorkunniga arbetar ideellt med att minska den digitala klyftan enligt principen ”Äldre lär Äldre”. Varje tisdag kl. 14-16 kan besökarna komma och gå när de vill och fråga allt som gäller datorer, surfplattor och sociala medier.

Diskussion: Att kunna kommunicera med sina närmaste och med omvärlden är viktigt för vår livskvalitét, dessutom kräver allt fler samhällstjänster att de måste skötas av medborgarna själva via Internet. De mest utsatta grupperna är de som redan idag befinner sig i ett socialt utanförskap. När de sammanfaller dem som inte är digitalt delaktiga uppstår ett dubbelt utanförskap. När vi har inkludering i ett digitalt samhälle, får medborgarna tillgång till en helt annan värld med möjligheter att hitta recept, tidtabeller och väder samt nya vägar till kommunikation och delta i debatter. Vid social inkludering handlar det om lika villkor för medborgare att utöva sina demokratiska rättigheter genom tillgång till information och kunna utnyttja offentliga tjänster. För att sammanfatta mina tankar kring utbildning och lärande för digital inkludering tänkte jag fokusera på en diskussion kring ”Drop-in” och nätverk jämfört med ”Tema” och lokala föreningar.    En fråga under denna modul var ’Vilka är nycklarna till en framgångsrik digitalinkludering?’ och jag tror sammanhanget är viktigt. Ljusterö IT-Café  var ett lokalt initiativ, som blev en naturlig del av vardagen. Jag upptäckte att även de som inte själva hade dator blev ’dit släpade’ av grannar och bekanta. Ett återkommande tema gjorde också att kunskaperna kom till praktisk användning. När det är öppet hus och deltagarna kan komma på Drop-in, behöver de själva hitta motivationen.  Ett citat som jag ofta brukar använda är: “In communities, people learn in order to belong. In a collective, people belong in order to learn” (Brown och Thomas 2011)

När det finns ett socialt sammanhang blir medlemmarna inspirerade av varandra att upptäcka ny sätt att göra saker med en dator. Vi får med oss dem som inte tycker att det finns några vinster med ny teknik. De som väljer att gå med i ett nätverk eller studiecirkel har ofta redan bestämt sig för att delta i ett digitalt samhälle. Oavsett hur man lyckas ta sig över tröskeln till dator användning tror jag att onlinevärlden som möter oss kan verka skrämmande. Bland yngre förekommer vad som kan kallas social voyeurism och identitetsskapande via sociala nätverk, men detta behov finns inte på samma sätt hos äldre.  Ofta använder de Internet för praktiska vardagssaker som att söka efter kartor och vägbeskrivningar, leta efter adresser och tidtabeller. En framgångsrik utbildning för digital inkludering tror jag ska vara lokalt förankrad och kunna få praktisk användning i vardagen.

Referenser:

Läslogg: Föreställningar om lärande och tidsandan

Namn på artikel / bok / film:

”Föreställningar om lärande och tidsandan” av Roger Säljö

i boken ”Kobran, nallen och majjen

Referenser / länkar:

http://www.skolverket.se/publikationer?id=1820

 1. Kort sammanfattning:

Roger Säljö ger i artikeln en översikt av tradition och förnyelse i svensk skola och skolforskning.  Det handlar om förändrade förutsättningar i en globaliserad ekonomi och en syn på lärande där skolan bidrar till att förändra samhället.  När vi har ett demokratiskt samhällsskick, där självständiga och myndiga människor tar ansvar för sina egna liv, kommer utbildning att motverka sociala orättvisor.

Säljö tar oss vidare från konstruktivismen (Jean Piaget 1896-1980) där kunskap är något som människor aktivt skapar och det gäller för den lärande ”att utveckla mer avancerade begrepp än dem man använder till vardags”.  Och vi hamnar därmed i en sociokulturell föreställning (Lev Vygotsky 1896-1934) om ”att kunskap och insikt är något vi utvecklar med andra i gemensamma aktiviteter”, och inte bara något vi ›har‹ i en enkel mening i vårt huvud. Lärande går i betydande utsträckning uppifrån och ner och genom att man förstår vad som är generellt i det specifika.  Världen tolkas genom mediering via språkliga kategorier och fysiska redskap.

2. Något bra citat:

Den klassiska studiecirkeln, med sin utgångspunkt i tilltron till det demokratiska och öppna samtalet som en bas för lärande, framstår alltjämt som modern och förebildlig, medan »flashiga«, Internetbaserade inlärningsmoduler egentligen ofta inte är mer än en något uppsnofsad variant av 60-talets utbildningsteknologi och hopplöst förlegade. (Sid. 88)

 3. Nyckelbegrepp som presenteras:

Roger Säljö utgår från utbildningens möjligheter att forma en kritisk och reflekterande samhällsmedborgare och tar upp att lärande och utbildning har ett egenvärde och bidrar till människors möjligheter att finna sig till rätta, leva ett gott liv och hävda sina intressen i ett alltmer komplicerat samhälle.  Kunskapssynen på lärande och utbildning säger mycket om tidsandan och påverkas av allmänna idéströmmar i den offentliga debatten.  Kraven och förändringstrycket på skolan bidrar till alltmer abstrakta kunskapsformer och arbetsprocesser till följd av informationsteknikens användning i människors vardag och verklighet.

4. Finns det någon bärande idé eller resonemang, i så fall vilken?

Nya sätt att arbeta och producera ställer krav på färdigheter, som gäller förmågan att samarbeta, att kommunicera, att lyssna och att koordinera. Samverkan mellan människor med olika kompetenser i projektform blir en vanlig arbetsform. Den bild som lanseras är att lärande är inte i första hand att inhämta information eller färdigheter utan att få tillfälle att agera som deltagare i olika sociala praktiker, att få gå från att vara novis till att bli fullfjädrad medlem i en praxisgemenskap (eng. Community of Practice).  Utbildningen utgår från människors vardag och verklighet eftersom ”Lärande beskrivs nu i sociokulturella termer som redskapsanvändning och med en klar utgångspunkt i pluralismens, mångkulturalitetens och det komplexa samhällets villkor”.

5. Mina egna reflektioner: 

Jag har under de senaste åren bekantat mig med Complex Adaptive Systems (CAS) för att försöka beskriva lärande i dagens komplexa samhälle.  Det finns många olika perspektiv när man försöker fånga vad som händer just nu, men jag tänkte ta upp tre infallsvinklar.

Dave Cormier (2011) har förklarat föreställningar om lärande utifrån olika stereotyper av ”the good citizen”.  Först var det ”Arbetaren”, som behöver memorera kunskaper och utföra en uppgift på ett bra sätt genom repetition.  Sedan kom ”Soldaten”, som behöver beredskap, arbeta i grupp och kunna anpassa sig till olika situationer.  Slutligen har vi ”Nomaden”, som behöver navigera ett landskap som ständigt förändras.  Ni förstår säkert att detta är mycket förenklad beskrivning, men det leder fram till Rhizomatiskt Lärande:

Rhizomatic learning – Is an educational model whereby we create an ecosystem where nomads can learn(create). Where facts and data and knowledge and connection are pulled together in order to allow the nomad to create their own understanding. It is designed for a world where there aren’t ‘things people should know’ but rather ‘new connections to be made’. The knowing of things is there, but it is not the thing of importance.

Terry Anderson (2011) använder, presis som Roger Säljö, behaviorism som första generationen inom utbildning.  Läraren undervisar eleven, medan under andra generationen anses elever lära av varandra – konstruktivism.  Den tredje generationen beskrivs av konnektivism och nu är det den omgivande världen som är meningsbärande.

Slutligen tänkte jag försöka trycka in alla dessa tankar i vad Dave Snowden kallar ”Cynefin modellen”.  Vi har fyra sektioner som beskriver ett kunskapsområde som enkelt, komplicerat, komplext och kaotiskt.  Idén är att när vi befinner oss i ett område där allt hänger samman och det finns tydliga samband, så kan vi kategorisera för att hitta ”Best Practice” (jmf. Arbetaren och behaviorism).  När det finns fler alternativ att välja på måste vi istället analysera situationen för att hitta ”Good Practice” (jmf. Soldaten och konstruktivism).  Vi möter i dagens samhälle kunskap med ett komplext mönster och behöver undersöka sambanden och skapa en ”Emergent Practice” (jmf. Nomaden och konnektivism).  I framtiden kommer vi toligen behöva agera i värld av kaos för att bryta ny mark ”Novel Practice”.  Jag har valt denna illustration som beskriver relationerna mellan noderna i tetraedern:

CynefinFramework

6. Referenser:

Läslogg: Learning 2.0 for an Inclusive Knowledge Society

Namn på artikel / bok / film:

LINKS-UP: Learning 2.0 for an Inclusive Knowledge Society – Understanding the Picture

Författare: Davide Calenda, Clare Cullen, Joe Cullen, Thomas Fischer, Guntram Geser, Renate Hahner, Martjn Hartog, Wolf Hilzensauer, Damian Hayward, Else Rose Kuiper, Veronique Maes, Bert Mulder, Katharina Nasemann, Sandra Schön and Diana Wieden-Bischof

Referenser / länkar:

http://www.linksup.eu/index.php?option=com_k2&view=item&task=download&id=10

1. Kort sammanfattning:

LINKS‐UP är ett forskningsprojekt som har pågått under två år med finansiering av EU:s program för Livslångt Lärande.  De undersökte tre frågeställningar:

  1. Is learning 2.0 really supporting inclusive life-long learning?
  2. Can isolated experiments be mainstreamed?
  3. Is learning 2.0 fundamentally changing the educational landscape?

Deras resultat lyfter fram följande erfarenheter:

  • Resistant organisational cultures: Web 2,0 och öppen undervisning utmanar traditionella undervisningsmetoder, kursernas utformning och rollen som lärare och elev.
  • Measuring learning gains and securing formal certification: Officiell bedömning eller certifieringen av studieresultat är en avgörande faktor för att engagera deltagarna.
  • Active participation of target groups: Aktivt deltagande och engagemang kommer inte av sig själv.  Det behövs handledning och mentorskap.
  • User needs and requirements: Man måste ta hänsyn till både användarens behov och organisatoriska frågor.
  • Project-to-project work with hard to reach communities: Om det inte sker samarbete och gemensamma aktiviteter mellan projekt med liknande målgrupper, blir långsiktig hållbarhet lidande.
  • Issues of technology access and flexibility: Tillgång till anpassad teknik och lämpliga verktyg är en viktig faktor för projektets framgång som helhet.

2. Något bra citat:

Initial lack of e‐skills always requires a “blended approach”, involving face‐to‐face and online communication. Such an approach also promotes social relationships and sharing of experiences among participants that can be enhanced by using Web 2.0 tools.

 3. Nyckelbegrepp som presenteras:

LinkUP01

 4. Finns det någon bärande idé eller resonemang, i så fall vilken?

Att använda flexibelt lärande (eng. blended aproach) och kamrat bedömning (eng. peer-metoring) är exempel på bra metoder från projektet.

 5. Mina egna reflektioner:

…kommer snart!

Läslogg: Fem nycklar till digitalframgång

Namn på artikel / bok /film:

Fem nycklar till digitalframgång – En idéskrift om folkbildningens digitala möjligheter

Av Folkbildningsrådet 2009

Referenser / länkar:

http://www.folkbildning.se//Documents/B_Rapporter/Id%C3%A9skrifter/Fem%20nycklar%20web.pdf

1. Kort sammanfattning:

Under 2007 och 2008 genomförde Folkbildningsrådet ett antal projekt med syftet att ”genomföra särskilda insatser i syfte att förbättra förutsättningarna för äldre och andra berörda grupper att använda den moderna tekniken”. Enligt principen för lika rättigheter för alla medborgare är att skaffa information och utnyttja offentliga tjänster en förutsättning för demokrati.  Återkommande drag, gemensamma erfarenheter och framgångsfaktorer sammanställdes till – Femnycklar till digital framgång:

1. Lyft fram nyttan – och nöjet

Nyckel1

2. Ta ett steg i taget Nyckel2 3. Gå från teknik till redskap Nyckel3

4. Gör nätet till en del av vardagen

Nyckel4

5. Inse att folkbildning och sociala media hängerihop

Nyckel5

2. Något bra citat:

 Teknikrädslan griper ett hårt tag om den som aldrig varit i närheten av en dator. Men även om många av oss har ganska begränsade kunskaper om både förbränningsmotorer och kardanaxlar så har vi inga problem att sätta oss bakom ratten på en bil. Eller slå på en TV, vars digitala sändningsteknik vi inte riktigt fattar. (sid. 15)

3. Nyckelbegrepp som presenteras:

Teknikrädsla är en naturlig tröskel när vi saknar vana och inte har förmåga att sätta tekniken i rätt perspektiv. För att uppnå datamognad behövs ett varierat utbud och möjlighet för deltagarna att ta ett steg i taget.

4. Finns det någonbärande idé eller resonemang, i så fall vilken?

Genom att förankra funktionalitet och teknik till det som deltagarna redan är intresserade av ökar motivationen. En förutsättning är attdet finns tillgång till teknik och digitalt kunnande.

5. Mina egna reflektioner:

I de avslutande orden finns en metafor för den digitala klyften, där Internet liknas vid ett samhälle”… när det digitala tåget går, riskerar en del av befolkningen att bli kvar på perrongen. Utan vare sig biljett eller någon ny avgång i sikte” (sid. 24). Jag tänker mig därmed Internet som en del av samhällets infrastruktur där invånare kan hitta information och utnyttja offentliga tjänster. Lösningen är att biljetterna ska bli billigare och lättare att få tag på (…tröskeln till digital teknik), det går fler tåg vid olika tider (…anpassa och variera utbudet) och att det finns hjälp när någotinte går som det ska (…support och handledning).

DigInkHT2012: Individuell redovisning modul 3

Innehåll: Man uppskattar (2010) att ungefär 1,5 miljoner människor i Sverige använder Internet mycket lite eller inte alls. Tänkbara konsekvenser av detta har beskrivits i tidigare moduler av kursen. I denna modul skall vi titta på vad man kan göra för att skynda på spridningen av Internet.  En av skolans uppgifter är att kompensera för olikheter i barnens bakgrund, som t.ex. att en del barn kommer från hem där de inte får stöd i sina studier. En annan kompensation kan förstås vara att kompensera för att en del familjer inte är ”digitalt inkluderade”. Mot denna bakgrund kan de satsningar som görs i skolor där man förser datorer med varsin dator ses som initiativ för digital inkludering. Ibland kallas dessa för 1-1 satsningar. I internationella sammanhang, speciellt när man riktar sig till utvecklingsländer används ofta beteckningen OLPC ”One Laptop per Child”.

Individuell uppgift: Om det nu är så att vi vill att alla skall vara inkluderade i det digitala samhället, vad menar du har behandlats för lite i materialet och i samhällsdebatten? Vilka är nycklarna till en framgångsrik digital inkludering? Kanske är det datorsystemen som är för dåliga? (iPad till alla?) Eller skall man satsa på gratis massutbildning? Kurser på TV hur man använder banktjänster eller sociala media?

1. Länk till läsloggen:

URL=https://ilearn.dsv.su.se/mod/oublog/view.php?user=6121 

2. Skriv ca en ”halv A4-sida” om 1-1 satsningar och vad de kan betyda för den digitala inkluderingen. Studera satsningar i Sverige titta på sidan ”Framtidens lärande – här och nu!” (http://www2.diu.se/framlar/egen-dator/) genom att följa någon av länkarna på kartan

Svar: ”Framtidens lärande – här och nu!” är en arena och ett verktyg i kommunens utvecklingsarbete kring dagens och framtidens lärande.  Arbetet koordineras av stiftelsen Datorn i Utbildningen (DIU), som sedan mitten på 1980-talet arbetat med att långsiktigt bygga nätverk för erfarenhetsutbyte och kunskapsutveckling kring IT och lärande i svensk ungdomsskola.  I den svenska skolan ser vi ett stort antal satsningar på så kallade en-till-en-projekt eller en-dator-per-elev.  Målsättningarna med dessa varierar men ofta återspeglar de en ambition att skolan ska vara en skola som reflekterar samhället och som tar sin utgångspunkt i och tar tillvara barns och ungdomars vardagserfarenheter.  Idag finns det digitala satsningar på åtminstone någon skola i 193 av Sveriges 290 kommuner, enligt sammanställningen av 1 till 1-satsningar som tidskriften Datorn i utbildningen står bakom (DIU 2012).

Förspråkare menar att tillgång till teknik gör eleverna mer engagerade och får dem att prestera bättre. Eleverna lever i en uppkopplad miljö med mobiler, datorer och utbredda sociala nätverk, som kan användas på ett genomtänkt sätt för att bidra till en positiv utveckling i skolan.  Eleverna får fler möjligheter att analysera, reflektera och redovisa sina arbeten.  Läraren får möjlighet att utforma uppgifter som tidigare inte var genomförbara och upplever att det är lättare att individanpassa utbildningen när varje elev har sin egen dator (Skolkompassen 2012).

I samhällsdebatten finns kritiker som frågar om det finns någon långsiktig plan eller strategi för dessa omfattande ekonomiska satsningar.  Har den snabba utvecklingen drivits utan pedagogisk förankring för att locka fler sökande elever med erbjudandet om en egen Laptop?  Leder individanpassning till mer självstudier och hur drabbar det elever från familjer med liten studievana?  Skolor erbjuder digitala möjligheter som ett ”komplement”, men vad händer med dem som väljer att inte använda datorer när inga alternativ finns? Vad har vi för beredskap för att ta hand om unga med datorspelsproblematik eller som utsätts för nätmobbing?

Maria Stockhaus skriver i Computer Sweden (2011) att digital teknik i skolan motverkar den digitala klyftan: ”De flesta elever, men inte alla, lär sig använda it utanför skolan. Samhället har ett ansvar att motverka en digital klyfta där ett B-lag av elever rör sig i botten eftersom hemmet saknade rätt resurser. Eleverna har rätt att få lära sig att söka information på nätet, upphovsrätt, källkritik och etik på webben”.  Lotta Holmström skriver i Lärarnas Nyheter (2012) att de flesta skolor saknar strategier för hur lärarna ska lära sig att använda tekniken i undervisningen och hänvisar till ett inslag i SVT:s Rapport den 5 april: ”Enligt läroplanen ska elever lära sig använda modern teknik i skolan, men skillnaderna i tillgång och användning av datorer runtom i landets skolor varierar allt mer”. Jag tycker de möjligheter för 1-till-1 satsningar som William R. Penuel (2006) nämner ger datorerna en given platts i undervisningen:

  • Höjda akademiska prestationer med teknikens hjälp
  • Ökad tillgång till digitala resurser för att minska digitala klyftor
  • Höja kvaliteten på undervisningen samt att öka regionens konkurrenskraft genom att förbereda elever mer effektivt för dagens teknikbaserade arbetsplatser.

Han menar att digital inkludering sker eftersom datorn ger tillgång till uppdaterad information för fler, vilket tidigare enbart var för de som bodde nära ett bibliotek eller gick på en skola som regelbundet köpte in ny uppdaterad kurslitteratur.  Men Penuel konstaterar också att datorerna i många fall har ”översålts” och ”underanvänts”.   Både lärare och elever har upplevt det nya arbetssättet som ovant och utmanande, vilket leder till att det ibland är svårt att se potentialen hos en- till-en satsningar (Pernuel 2006).  Håkan Fleischer upplever att lärare tenderar att använda tekniken utan at förändra undervisningen och att stora investeringar med höga driftskostnader driver på den tekniska utvecklingen utan att ta hänsyn till kompetensutvecklingsbehov och förhållningssätt hos lärare (2011).  Unos Uno är ett forskningsprojekt som drivs av Örebro universitet för att bidra till denna forskning, men redan nu tycker jag Ruben Puentedura SAMR modell väcker viktiga tankar:

RMAS-modell

Referenser:

  • Computer Sweden 2011 “It en rättighet för elever” http://www.idg.se/2.1085/1.387241/it-en-rattighet-for-elever
  • Fleischer 2011 “What is our current understanding of one-to-one computer projects: a systematic narrative research review” Educational research review, volym 7, nummer 2.
  • Penuel 2006 “Implementation and effects of one-to-one computing initiatives: a research synthesis” Journal of research on technology in education, volym 38, nummer 3.
  • Skolkompassen 2012 ”Vad är 1-1?”, Malmö Stad, URL= http://pilotentillen.wordpress.com/vad-ar-1-1/  (hämtad 2013-01-04)

NBL13: EduFeedr (#NBL13)

Länk till uppgiften: http://natbaseratlarande.se/nbl13-assignment-1/ (#NBL13)

Den här uppgiften handlar om Cynefin modellen och jag har massor att säga om den…

Cynefin%20Dynamics

(Källa: ”The new dynamics of strategy: Sense-making in a complex and complicated world” by Cynthia Kurtz and Dave Snowden)

Men just nu testar jag funktionerna med EduFeedr för kursen Nätbaserat Lärande (#NBL13)

In order to start using the EduFeedr a course must be created by the teacher. The  students can use any blogging platform that they like. It is suggested to create a new  category for course related blog posts or a special blog for the course. Instead of  adding their blog addresses to the wiki page the students will submit their blogs on the  course page in EduFeedr. One of the complicated aspects of blog-based courses is connecting students’ blog  posts with the assignments. One approach is to connect blog posts with assignments  by the date when the post was published. This does not require any special input from  the student but unfortunately it would work only when all students submit their posts
in time. Another approach is to agree a special tag for each assignment. Our  experience with using tags shows that it is quite common to misspell or leave out the  tag. In EduFeedr scenarios we decided to use a third approach. Students are asked to include a link to the original assignment in their blog post. This is a common blogging  practice to refer to another blog. Course blog will receive a notification comment
using trackback or pingback method. EduFeedr can connect assignments with blog  posts based on these notifications.

(Källa: Conceptual Design of EduFeedr — an Educationally Enhanced Mash-up Tool for Agora Courses av Hans Põldoja och Mart Laanpere)

 

Läslogg: Lärandets stretchadhet

Namn på artikel / bok /film:

Lärandets stretchadhet – Lärandets digitala mysterium i En-till-En-miljöer i skolan

Av Tomas Kroksmark

Referens / länk:

Klicka för att komma åt Stretschadhetmars2011B.pdf

1. Kort sammanfattning:

Tomas Kroksmark menar att lärare är ovana att använda decentraliserade, interaktiva och sociala webbplatser i undervisningen. Ändå satsar många kommuner på En-till-En-projekt utan att vi vet vad det innebär för undervisning, lärande och för kunskapsutveckling. Kroksmark talar om en stretchad livsvärld som innebär att vi rör oss mellan den analoga världen och den digitala världen. När datorer används sker den här typen av stretchadhet genom att lärares och elevers erfarenheter dras mellan livsvärldarna. Studien bekräftar att skolarbetet blir mer motiverande, entusiasmen ökar, klassrumsarbetet blir lugnare och mer koncentrerat. Nackdelarna var främst en stor osäkerhet och oro om lärarrollen, hur datorerna ska användas på bästa sätt, om eleverna verkligen lär det som anges imålen, digital mobbning och surfande på webbsidor som innehåller våld, politisk propaganda, spel och pornografi.

En-till-en situationen innebär att lärarna inte längre kan göra lektionsplaneringar som bygger på att eleverna ska göra samma sak samtidigt, utan de behöver fokusera på individualisering. När eleverna fotograferar, gör ljudinspelningar eller korta filmer uppstår en ny dimension i lärandet, med kunskapskvaliteter som kännetecknas av skapande och nytänkande. En-till-En gynnar enskilt arbete och kunskap ses som preliminär, tillfällig och mångfacetterad.

2. Något bra citat:

Vi kan tala om enövergång från analogt klassrumslärande till ett globaliserat och digitaliseratlärande. Vi är inne i en stretchad värld för lärande där skolan står mitt ibåda dessa världar (sid. 1)

Internets oändliga erbjudanden och vida möjligheter gör att eleverna ofta faller ur det som de förväntas göra för att i stället ägna sig åt annat än sådant som finns angivet i målen. (sid. 9)

3. Nyckelbegrepp som presenteras

Begreppet stretchadhet beskriver hur livsvärldar möter varandra (eng. blended learning) och ökad mångfald ställer större krav på individualisering. ”Blended learning is education that combinesface-to-face classroom methods with computer-mediated activities” (Wikipedia2013)

4. Finns det någon bärande idé eller resonemang, i så fall vilken?

Lärarkompetensen vid En-till-En undervisning kräver ett digitalt didaktiskt tänkande, som grundar sig i kunskap om den lärande människan.

5. Mina egnareflektioner:

Kroksmark nämner datorn som en kroppslig förlängning som förändrar elevernas förmågor, vilket liknar tidiga djur studier kring hypotesen ”Cognitive performance is believed to bestimulated by the capacity to use tools”. Det var först apor som studerades, men man lyckades åstadkomma liknande resultat med marsvin – ”They concluded that tool use is not resulting from higherintelligence, but is a specific combination of basic cognitive abilities” (Okanoyaet. al. 2008). Så det visar sig att redskap förändrar elevernas relationer till taktiska mönster i lärandet (och troligen har det inte med intelligens att göra, utan en kompetens att hantera redskapet).

Allt oftare dyker det upp formuleringar kring Rhizomatiskt lärande och även i denna studie smyger sig dessa tankar in ”Lärare och elever upptäcker snart den myceliska väv av vetande som Internet hyser” (sid. 15)

6. Referenser:

Hannas blogg

om utbildning och verksamhetsutveckling

En blogg om skola, skolutveckling och samhällsfrågor

Jag heter Johan Lindström och jobbar som skolledare. Alla synpunkter i bloggen är mina egna. @Aland72 på Twitter.

Hot Topics

Presented by the Microsoft Educator Network

Lärartankar

min resa med det digitala skollyftet