Författararkiv: Jonas

Läslogg: Bättre resultat med egen dator

Namn på artikel / bok /film:

Jan Hylén sammanfattar resultaten, slutsatserna och lärdomarna från OECD-rapport om 1:1 och jag har också tittat närmare på avsnittet 3.3 Bidrar 1-till-1 till att överbrygga den digitala klyftan i undervisning?

En dator till varje elev– en forskningsöversikt: Bättre resultat med egen dator

Av Jan Hylén och Åke Grönlund

Referenser / länkar:

http://www.janhylen.se/2011/oecd-rapport-om-11/

http://www.janhylen.se/wp-content/uploads/2011/11/OECD1-1.pdf

http://www.janhylen.se/wp-content/uploads/2011/04/1-1-DiU.pdf

1. Kort sammanfattning:

Jan Hylén lyfter fram att1-till-1 initiativ inom utbildning ska ge den unga generationen IT-baserade färdigheter och kompetens, de ska minska den digitala klyftan mellan individer och sociala grupper samt även skapa både bättre undervisning och bättre elevprestationer. OECD-rapporten talar om att det finns få belägg och blygsamma bevis för positiv inverkan på elevernas prestationer. Det föreslås att pilot erfarenheter behöver utvärderas från skalbara bevis och användas för att identifiera ”best practice” som kan leda till välgrundade politiska beslut. Lärare behöver tydliga mål och särskilt stöd för att sammanföra teknik och nyskapande pedagogiska metoder. Ett holistiskt perspektiv är nödvändigt för 1-till-1 initiativ ska medföra en pedagogisk förändring i skolan.

När jag tittar i OECD-rapporten (OECD 2010) på hur 1-till-1 initiativ kan överbrygga den digitala klyftan är tanken att användning av IKT i hemmet kan medföra en spin-off-effek ttill andra familje medlemmar och släktingar. Den kunskapsbaserade ekonomin efterfrågar nyafärdigheter inom IT, vilket gör att det är nödvändigt att identifiera grundläggande färdigheter och kompetenser som är nödvändiga för studenter att kunna dra nytta av IKT i undervisningen.

I artikeln från tidskriften ”Datorn i Utbildningen” sammanfattar Jan Hylén forskningen kring 1-till-1 initiativ. Bland annat har forskningsprojektet Unos uno vid Örebro universitet och Högskolan Dalarna tittat närmare på följande områden:

  • Möjlighet att identifiera olika effekter som genomförandet av en dator en elev har bidragit med.
  • Identifiera hur elevers resultat, utveckling och lärande påverkas när skolor infört en dator en elev.
  • Urskilja pedagogers roll i ett klassrum där en dator en elev är standard.
  • Ge underlag för hur man bäst inför en dator en elev så att det ger så stora effekter som möjligt på elevernas lärande.
  • Bidra till forskningen kring en dator en elev.

Dessa resultat är ännu inte presenterade men Hylén belyser att viktiga framtidskompetenser kommer att vara värdera, granska och analysera information samt att tillämpa tidigare tillägnad kunskap i nya situationer. De viktigaste förändringsfaktorerna är kompetensutveckling hos lärarna, ett tydligt pedagogiskt ledarskap på skolan och en gemensam vision och likartade förväntningar bland lärarna. Slutligen ska vi inte glömma att enkel tillgång till teknisk support och fungerande teknik behövs för att hålla motivationen vid liv.

2. Något bra citat:

Man ska komma ihåg att undervisning där varje elev har egen dator fortfarande är på nybörjar stadiet och har därför inte funnit sina former än (sid28, diu nr.1, 2011)

3. Nyckelbegrepp sompresenteras

Pedagogers roll förändras vid 1-till-1 användning och det efterfrågas nyskapande pedagogiska metoder, vilket kräver kompetensutveckling. Det är också nödvändigt att identifiera grundläggande färdigheter och kompetenser hos eleverna för att IKTska få en positiv inverkan på deras prestationer.

4. Finns det någonbärande idé eller resonemang, i så fall vilken?

Det finns inga tydliga forskningsresultat tillgängliga och därmed saknar vi välgrundade politiska beslut och tydliga mål för att sammanföra teknik och nyskapande pedagogiska metoder.

5. Mina egnareflektioner:

John Hattie (2009) har introducerat Synligt lärande som enligt honom kan beskrivas som ”When teachers see learning through the eyes of thestudents and when students see themselves as their own teachers”. Detta liknar tankarna kring skolverkets idéer kring formativbedömning och Hattie menar att med återkoppling kan läraren undersöka var eleverna befinner sig, vad de är på det klara med och vad man måste behandla mer. Läraren skapar förtroendefulla relationer och hjälper sina elever att använda varierade strategier eller processer för att lära sig ämnet. Han påpekar också vikten av forskning i det egna klassrummet, vilket liknar vad Donald Schön (1996) kallar ’den reflekterande praktikern’ (eng. the reflective practitioner).

6. Referenser:

  • Hattie,J. 2009 ”John Hattie i Stockholm: Synligt lärande – en fråga om återkoppling”I: Datorn i Utbildningen nr 8-2012 av Gunilla Celén, URL= http://www.diu.se/nr8-12/nr8-12.asp?artikel=s34
  • OECD 2010 “1-TO-1 IN EDUCATION: Current practice, international comparative research evidence and policy implications” EDU Working paper N°44, URL= http://www.janhylen.se/wp-content/uploads/2011/11/OECD1-1.pdf
  • Schön, D. 1996 ”Denreflekterande praktikern” I: Brusling, Christer & Strömqvist,Göran (red.): Reflektion och praktik i läraryrket. Lund: Studentlitteratur

DigInkHT2012: Individuell redovisning modul 2

Innehåll: Som nämns i ”Svenskarna och Internet 2010” så känner sig ungefär 40% av svenskarna inte delaktiga i det ”nya informationssamhället”. Detta trots att 80 – 85% av svenskarna är Internetanvändare. Vad är då det ”nya informationssamhället ”?  I den här modulen skall vi försöka fånga vad som händer på nätet just nu och den diskussion som försiggår om olika företeelser på nätet.  Dels utifrån de sociala medierna, där Internet inte är uppdelat i producenter och konsumenter utan många är med och lägger ut material på nätet.  Dels att nätet blivit ännu mera mobilt i och med Smartphones och läsplattor har kommit att spela en allt större roll i våra sociala liv, t.ex. de folkliga upproren i Nordafrika. Vi kommer också att titta på möjlighet till lättillgänglig utbildning utifrån begrepp som Connectivism, Wisdom of Crowds kommer att också att behandlas. Det finns också negativa aspekter, den personliga integriteten hotas allt mer, odemokratiska subkulturer kan uppstå, ungdomar manipuleras och utsättas för grooming. Vilka är det som är vinnarna och vilka är det som är förlorarna i digital värld? Ökar klyftorna eller skapar möjligheterna att skaffa sig information och vara med och påverka att klyftorna minskar?

Individuell uppgift: Du skall behandla Internet och sociala medier ur ett inkluderings/exkluderingsperspektiv

1. Länk till läsloggen:

URL=https://ilearn.dsv.su.se/mod/oublog/view.php?user=6121 

2A. Hur definierar man ”sociala medier” resp. ”Webb 2.0”? Det finns ett antal definitioner att välja på, så ange källorna!

Svar: Michael Wesch utgår från definitionen att Webb 2.0 gör det möjligt för ”icke programmeringskunniga” att delta genom att skapa bloggar och lägga upp filmer på Internet.  Hans Youtube video ”The Machine is Us/ing Us” belyser hur hypertext länkar information och XML-baserade RSS-flöden kan användas för att syndikera webbinnehåll – Web 2.0 is linking people… people sharing, trading, and collaborating.  Wesch kallar forskningen för ”Digital Ethnoraphy” och undersöker hur relationer mellan människor är medierad med ny teknik – Participatory culture.  Det kan vara gemensamma bokmärkessamlingar med länkar, att bygga en ”Community” eller skapa vad som kallas för en ”Mashup”, där olika material från Internet mixas ihop till något nytt – Wisdom of Crowds.  Kommersialiseringen av samhället ökar intresset för autentiska uttryck och gemenskaper, men sociala medier suddar också ut gränsen för vad som är privat eller offentligt – Rethink ourselves.

Min egen uppfattning av Webb 2.0 resonerar med en modell som Nova Spivak formulerade:

spivak

Figur 1: New Version of My ”Metaweb” Graph — The Future of the Net (Spivak 2004) 

Det skapar en nätbaserad definition av Webb 2.0 och nämner att: We see early signs of this shift to a Web of relationships in the sudden growth of social networking systems. As the semantics of these relationships continue to evolve the richness of the ”arcs” will begin to rival that of the ”nodes” that make up the network.  Det är alltså relationerna mellan noderna i nätverket som får allt större betydelse.  Detta har fått mig att omfamna vad som kallas Konnektivistiskt lärande, där möjligheterna med ”sociala medier” utnyttjas i undervisningen (Wikipedia 2012).

2B. Nämn minst två exempel på hur Internet och sociala medier kan verka inkluderande och två exempel på hur Internet och sociala medier medverka till att samhället blir mera splittrat. Beskriv vad du grundar det du skriver på genom att referera till material t ex i kursen. 

Svar: Delaktighet i den nya Internetkulturen bygger bland annat på faktorer som ekonomi, jämställdhet och kulturella värden.  Olle Findahl (2009) menar att den äldre generationen och de med låg inkomst och/eller låg utbildning upplever inget behov, känner sig osäkra eller tror inte de har förmåga att använda den nya teknologin i samhället.  Sociala medier kan verka inkluderande genom att öka valmöjligheterna, erbjuda fler alternativ och skapa användarvänliga e-tjänster.  Paul Ronge (2010) ser en trend att sociala medier förvandlas till en digital hjälpare, genom att företag erbjuder råd och kunskap kring de varor och tjänster man saluför. Personligen tycker jag också att användarforum och frågespalter hjälper fler att förstå ny teknik och lösa problem som uppkommer.

Ronge har förstås rätt att sociala medier bara sysselsätter en liten minoritet, samt att risken är att information och tjänster via traditionella kanaler försvinner.  Det är ett hot mot demokrati, eftersom tekniskt avancerade kunder får bättre information än de som står utanför sociala medier.  Ellen Helsper (2008) belyser att benämningen digital inföding (eng. Digital Natives) har idylliserats och man har överskattat ungdomarnas förmåga att hantera faror och vilseledande information som finns på Internet. Yngre generationer tar varken stöd från föräldrar/lärare eller hjälp av experter, vilket leder till ett Strutsbetende (eng. Ostrich Tactics) där problemen inte blir lösta.  Hon uppfattar även att vuxna/skolan bara tar itu med dessa frågor när de syns i ’verkligheten’ och saknar förståelse (eng. separation in the minds of adults) för hur kommunikation sker på ’nätet’.

2C. Beskriv dina egna spekulationer om hur ”det nya informationssamhället” kommer att påverka skolan/utbildning. Gör din bedömning på medellång sikt, storleksordningen 10-20 år. Anknyt till filmen med Magnus Blixt.

Svar: Jag nämnde tidigare mitt intresse för konektivistiskt lärande, som förespråkas av Stephen Downes och George Siemens (2004).  Det är ett försök att demonstrera möjligheterna med nätbaserat lärande och illustrerar hur vi använder sociala nätverk för att lära, men enligt konceptet är deltagaren också en nod som ingår i en lärmiljö (eng. Learning Environment).  Att omge sig (eng. immerse) med ett nytt kunskaps område (eng. Domain of Knowledge) ger tillfälle att observera/delta i en praktikgemenskap (eng. Community of Practice) enligt Etienne Wenger (Lave & Wenger 1991). Ett viktigt citat är ”A domain of knowledge creates common ground, inspires members to participate, guides their learning and gives meaning to their actions”.  När vi interagerar med varandra skapas ett mönster som influeras av flera faktorer, som är komplext och i ständig förändring – ungefär som väderleken skiftar från dag till dag.  I ”det nya informationssamhället” finns det mer information än vad vi kan lära ut och framtidskompetenser handlar om att navigera nätverken i olika kunskaps områden – ”Learning is the creation and removal of connections between the entities, or the adjustment of the strengths of those connections” (Downes 2012).  Tanken är att vi är sociala varelser och att undervisningssituationen skapar ett nätverk som kopplar människor och resurser till en gemensam praktik.  Lärande sker enligt ett sociokulturellt synsätt kontinuerligt genom samspel med andra människor, eftersom deras erfarenheter bildar kollektivt meningsskapande.  Animationer, bilder och text är idag uttrycksmedel som via sociala medier bildar representationer av kollektiva kunskaper.  Dessa leder vidare till kollaborativa arbetsformer där interaktiva webbtjäster som Facebook, Twitter, bloggar och wikis låter människor samarbeta om projekt, byta och skapa information och skapa sociala nätverk. Rent konkret bygger undervisningen på att elever knyter kontakter med intressanta personer och organiserar resurser i sin personligt anpassade lärmiljö – Personal Learning Environment (PLE).  En framtidsutsikt är att denna utveckling kommer vara en verklighet inom 4-5 år.

Magnus Blixt talar om att många en-till-en satsningar har förbrukat resurserna innan kompetensutvecklingen kommit igång bland lärarna.  Han menar att datorer kan ses som kommunikationsredskap och anser att datornätverk borde vara en naturlig del i samhällets infrastruktur.  I filmen nämndes även nätverket Dela och hashtaggen ’Skolchat’ som positiva innovationer, men spridningen har stannat hos ’Early Adopters’.  Det fanns även en tanke att den nya genarationen kan få med föräldrarna om samhället genomförde konkreta riktlinjer för hur datorer kan användas vid föräldrasamverkan.  Dessa områden är ett första led i utvecklingen av vad Nova Spivak kallar Meta Web, där det bästa av sociala medier samspelar med ’Semantic Web’.

Referenser:
-Downes, S. 2012 “Connectivism and Connective Knowledge – Essays on meaning and learning networks”  URL= http://www.downes.ca/files/Connective_Knowledge-19May2012.pdf
-Findahl, O. 2009 “Who are Excluded and Why? A Study of the Non-Users of the Internet” URL= http://www.wii.se/publicerat/artiklar/doc_download/79-who-are-excluded-and-why-a-study-of-the-non-users-of-the-internet.html
-Helsper, E. 2008 “Digital Natives and ostrich tactics? The possible implications of labelling young people as digital experts” http://www.beyondcurrenthorizons.org.uk/wp-content/uploads/final_helsper_digitalnativesostrichtactics_20081201_jb.pdf
-Lave, J. Wenger, E. 1991 “Situated Learning: Legitimate Peripheral Participation” Cambridge: Cambridge University Press.
-Ronge, P. 2010 “Gästkrönika: Paul Ronge om att förvandla sociala medier till en digital hjälpare” Civilekonomen 2010-11-15, URL= http://www.civilekonomen.se/artikel/gastkronika-paul-ronge-om-att-forvandla-sociala-medier-till-en-digital-hjalpare
-Siemens, G. 2004 “Connectivism: A Learning Theory for the Digital Age” URL= http://www.elearnspace.org/Articles/connectivism.htm
-Spivak, N. 2004 ” New Version of My ”Metaweb” Graph — The Future of the Net”  URL=  http://novaspivack.typepad.com/nova_spivacks_weblog/metaweb_graph.JPG
-Wikipedia 2012 “Connectivism”  URL= http://en.wikipedia.org/wiki/Connectivism

En personligt anpassad lärmiljö

Jag lägger ner mycket tid kring hur en personligt anpassad lärmiljö (eng. Personal Learning Environment – PLE) kan användas inom gymnasieutbildningen. Projektet ingår i ett tävlings bidrag inom Webbstjärnan 2013 och vår webbsida heter Nätbaserat Lärande.

NBL screen

Dessutom undersöker vi hur kamratbedömning kan ske via deltagare-till-deltagare via Peer-to-Peer University (P2PU) och experimenterar med matriser för Certified Networked Student inom Mozillas Open Badges Infrastructure (OBI).

Badge_ITG_Small

Kursavslutning

Jag avslutar just nu kursen ”Digitalt utanförskap och digital inkludering” (DigInkHT2012) med inrikningen utbildning och lärande för digital inkludering:

Efter avslutad kurs skall studenten ha kunskap och förståelse för att:
-kunna redogöra för konsekvenser av att en del grupper av människor står utanför det digitala samhället
-kunna redogöra för innebörden i begrepp som den ”digitala klyftan”, ”digital kompetens” och ”digital litteracy” samt hur dessa begrepp har skapats och används
-kunna redogöra för kritik som riktats mot dessa begrepp och hur de används
-formulera och planera en utbildning för digital inkludering (kursplan, exempel på innehåll och uppläggning)
-kunna presentera några aktiviteter som har genomförts för ökad digital inkludering, vilka faktorer som man menar har varit framgångsfaktorer och vilka som varit det största hindren för framgång

Miniprojektet ska vata klart tisdag den 8 januari 2013 och följs av en presentation vid kursavslutningen, tisdag den 15:e januari 2013, kl 13:00 – 16:00 i sal 513, DSV, Kista.

Läslogg: Digital Natives and ostrich tactics?

Namn på artikel / bok /film:
“Digital Natives and ostrich tactics? Thepossible implications of labelling young people as digital experts” av EllenHelsper, 2008

Referens / länk:
http://www.beyondcurrenthorizons.org.uk/wp-content/uploads/final_helsper_digitalnativesostrichtactics_20081201_jb.pdf

1. Kort sammanfattning:
Helsper belyser att benämningendigital inföding (eng. Digital Natives) har idylliserats och man haröverskattat ungdomarnas förmåga att hantera faror och vilseledande informationsom finns på Internet. Yngre generationer tar varken stöd från föräldrar/lärareeller hjälp av experter, vilket leder till ett Strutsbetende (eng. OstrichTacic) där problemen inte blir lösta. Hon uppfattar även att vuxna/skolan bara tar itu med dessa frågor när desyns i ’verkligheten’ och saknar förståelse (eng. separation in the minds ofadults) för hur kommunikation sker på ’nätet’.

2. Något bra citat:

Social psychologists have long studied how‘others’ views of us influence our identity. The importance of family and peerperceptions is especially important for the way we see ourselves (eg. ourperceived self) during childhood and adolescence. These perceptions of othersmight differ from who we would like to be (ideal self) or who we think wereally are (true self).(Sid. 4)

3. Nyckelbegrepp som presenteras
Helsper ifrågasätter omden andra generationen av ‘Digital Natives’ verkligen kan hantera situationer deutsätts för på Internet. Det finns en barriär, eftersom äldre ses som okunniga och yngre överskattar sin förmåga.

4. Finns det någonbärande idé eller resonemang, i så fall vilken:
Beprövade erfarenheter och expert kunskaper kommer inte automatiskt när man växer upp med tillgång tillWebb 2.0

5. Mina egnareflektioner:
Michael Wesch tar ocksåupp hur vår identitet skapas av hur andra uppfattar oss. Dessa förväntningar finns också i samhället kring kön och social bakgrund, vilket återspeglas i elevens skolresultat.

Läslogg: Ungas integritet på nätet – En guide för föräldrar, pedagoger och andra viktiga vuxna

Namn på artikel / bok / film:

”Ungas integritet på nätet – En guide för föräldrar, pedagoger och andra viktiga vuxna” av Johnny Lindqvist och Ewa Thorslund

Referens / länk: http://www.iis.se/docs/Ungas_integritet_Ver2_webb.pdf

1. Kort sammanfattning:

Denna publikation ingår .SE:s Internetguider och riktar sig till föräldrar, pedagoger och andra viktiga vuxna. Ungas integritet på nätet handlar om att visa respekt och förtroende, men det hindrar inte att man kan vara engagerad och sätta sig in i deras vardag. Ett centralt tema är att värna om sin egen och andras integritet i den digitala verkligheten. För att bedöma sanningshalt och tillförlitlighet behöver vi uppfostra mogna nätanvändare, som kan tolka sublitla signaler. Det är också en verklighet där det första intrycket formar en identitet, vilket lockar många uppräthålla en fasad som cemeterar samhällets rådande normer för att synas i det digitala bruset. Konkurrensen om utrymme och uppmärksamhet sätter frågor om personlig integitet i fokus eftersom ens privata sfär blir publik och tillgänglig för alla. Främst är det den s.k. ’Kompiskollen’ som ökat, eftersom en digital presentation ofta visar namn, ålder, kanske vart du bor och vilken skola/arbete du har. Med hjälp detta material och medmäskliga kontakter får andra människor en bild av oss. Slutligen tar författarna upp mobbning och kränkningar på nätet, genom att hänvisa till datainspektionens rapport ”ungdomar och integritet” från 2011. Den visar att hälften av alla unga svenskar (14–18 år) har utsatts för att Facebook-kontot kapas av någon annan, dessutom uppger 23 procent att någon lagt ut bilder av dem mot deras egen vilja. Stiftelsen Friends upptäckte 2007 att 80 procent känner den som utsätter dem för e-mobbning mycket väl. Ungdomarna uppger också att vart fjärde person råkat ut för sexuella trakasserier och denna publikation fokuserar särskilt på Grooming, d.v.s. att förbereda ett övergrepp. I de flesta fall handlar det om män som söker kontakt via chattforum eller kontaktannonser med unga flickor för att successivt odla en relation som är avsedd att leda till en träff i sexuellt syfte. Eftersom min inriktning är utbildning och lärande tycker jag det finns flera anknytningar till detta citat från texten:

”Det är viktigt att skolan utgör en motkraft. Inte en teknikfientlig sådan. Men en som hävdar värden som eftertanke och reflektion. Skolan måste träna eleverna i källkritik. Men det är inte bara skolans ansvar. Även vi föräldrar måste lära våra barn ett källkritiskt tänkande. Vi måste få dem att läsa och lära mer än bara det som krävs för stunden. Detta för att kunna sätta informationen i ett sammanhang och avgöra om den är trovärdig eller inte.” (källa: Säker på nätet, sid. 54)

2. Något bra citat:

”Man måste inom skolvärlden skaffa sig kunskap och strategier för att ta tag i mobbning och kränkningar på nätet. Detta oavsett om det sker framför en dator i vardagsrummet, via mobilen eller i skolans datasal.” (Sid. 42)

3. Nyckelbegrepp som presenteras:

Jag har i sammanfattningen betonat fem centrala områden:

  • Att vara engagerad och sätta sig in
  • Att bedöma sanningshalt och tillförlitlighet
  • Att konkurera om utrymme och uppmärksamhet
  • Att material och medmäskliga kontakter blir mer publikt
  • Att det finns nya former för mobbning och kränkningar på nätet

4. Finns det någon bärande idé eller resonemang, i så fall vilken:

Det är samma mänskliga beteenden som alltid funnits i samhället vi möter på nätet, men ungdomskulturer utvecklas ofta utan vuxna och spridningseffekten gör informationen svår att kontrollera. Författarna menar att vuxna måste lägga sig i vad som händer och visa mer civilkurage på nätet och att vara duktig på att kommunicera på nätet är en helt ny färdighet.

5. Mina egna reflektioner:

– koppling till eventuella egna erfarenheter

Sociala normer och koder för att mötas öga mot öga (Face-2-Face) har vi tränat sedan barndomen, medan hur vi beter oss bakom skärmen (Face-2-Interface) innebär ett nytt sammanhang. Sociala arenor som Facebook, Instagram och Pintrest kanske precis som författarna tar upp ’förskjuter sanningen en smula för att synas i det digitala bruset’.

– jämförelse med annat jag läst i den här kursen eller någon annanstans

När jag deltog i vidareutbildningen ”Sex- och samlevnadsundervisning – skolpraktik och forskningsperspektiv” vid Högskolan i Dalarna, tittade jag på hur användningen av sociala medier också behöver återspeglas inom sex- och samlevnadsundervisningen. Enligt Skolverket (2010) kan sex- och samlevnadsarbetet i skolan sägas vila på tre ben:

  1. Den ena delen är ett vardagsarbete. Det innebär att svara på frågor, att ta itu med olika situationer eller händelser som inträffar i vardagen och som tangerar kunskapsområdet sexualitet och samlevnad.
  2. Den andra delen är speciella lektioner eller samtalsstunder när man har en dialog, helst i halvklass, antingen i blandade eller könsspecifika elevgrupper kring frågor som rör sexualitet, kärlek, jämställdhet, med mera.
  3. Den tredje delen är den som är särskilt markerad i läroplanen, nämligen att sex och samlevnad vävs in i olika ämnen – utifrån ämnen som historia, religion, svenska, engelska, biologi och samhällskunskap.

Min utgångspunkt var att unga människor delvis formar sin identitet på nätet och att sociala medier påverkar deras uppfattning inom sexualitet, relationer, kön, jämställdhet och normer. Farhågorna jag undersökte var att snedvridna föreställningar, som förmedlas via Internet, leder till tvångstankar och ofrivilliga handlingar. Rent praktiskt kan det i värsta fall handla om skönhetsideal som leder till ätstörningar eller behov av uppskattning som leder till sexuell exponering mot betalning.

Filosofen Michel Foucault menar att värdesystem leder till normaliserande och utövar maktanspråk. Han ställer sig kritisk till vetenskapliga sanningar, universella lösningar samt enkla svar och eftersträvar istället att ha ett mångfacetterat förhållningssätt där lösningar och svar är beroende på situation, tid och plats (Foucault 2002). Om läraren inte har kunskap eller strategier för att bemöta de negativa attityderna, riskerar allvarliga kränkningar att få stå oemotsagda (Røthing & Svendsen 2011). Resultatet från intervjuerna visar att situationer med skadebeteende genom sociala medier oftast uppstår utanför skolan. Lärarens roll handlar om att arbeta förebyggande och de bästa lösningarna kommer från att vi är intresserade av vad ungdomar gör på nätet. Dessutom kan sex- och samlevnadsundervisningen med fördel integreras med arbetet mot mobbing i skolan.

6. Referenser:

DigInkHT2012: Individuell redovisning modul 1

Innehåll:  Den digitala klyftans framväxt och hur den beskrivits. Vad den digitala klyftan består av och vad får den för konsekvenser för individen och samhället.

Individuell uppgift: Den digitala klyftan menar många består flera olika klyftor, i inledningen nämndes t ex 3 stycken olika klyftor.  Vilka ”digitala klyftor” menar du att det finns, relatera till det du har läst i denna modul och till begrepp som digital kompetens och ”digital litteracy”. I ditt arbete med den individuella uppgiften där du skulle intervjua personer i den omgivning, kom du då på några idéer om hur man skall höja medvetenheten i samhället om vad det innebär att en del av befolkningen står utanför det digitala samhället.

 1. Länk till läsloggen:
URL=https://ilearn.dsv.su.se/mod/oublog/view.php?user=6121

2a) Den som skriver en bok eller en artikel driver ofta en tes eller idé eller kanske finns ett återkommande resonemang om en viss fråga i materialet. Hittar du några sådana teser i Warschauers artikel? Beskriv dessa teser, och även dina egna synpunkter på denna eller dessa tes.

Svar: Mycket av diskussionen om ny teknik och social jämlikhet har fokuserat på förenklade idén om en digital klyfta. Olika dikotomier inom diskussionerna kring digitala klyftan begränsar sig till ”haves and have-nots”, ”knows and knowsnot”, ”information-rich and information-poor”. Warschauer skriver ”The bottom line is that there is no binary divide, and no single overriding factor for determining such a divide”.  I min läslogg funderade jag kring datorn som en artefakt och nämnde Sälgös definitioner av primär artefakt (t.ex. hammare och spik), sekundär artefakt (t.ex.  instruktioner och modeller hur vi ska handla) eller tertiär artefakt (t.ex. hur man kan förstå och analysera världen). Mitt eget perspektiv är att detta hänger ihop med hur man förhåller sig till IKT och om man upplever och ser sig som en besökare (visitor) eller som en bofast (resident). Det gör nätet till en verktygslåda med en rad olika sök- och kommunikationstjänster (primär artefakt) eller en arena som formar eller uttrycker identiteten (tertiär artefakt).  Jag återkommer till detta i min intervjuundersökning, men det blir allt tydligare att de som inte kliver över den ’digitala klyftan’ inte får samma livschanser och förutsättningar.

 2b) Vad anser Olle Findahls i sin artikel om skillnaden mellan situationen i Sverige och andra länder t.ex. i Sydeuropa.

Svar: För att bearbeta min läslogg om ”Svenskarna och Internet 2010” tyckte jag det var spännande att läsa ”Äldre svenskar och Internet 2010”. Internetanvändningen bland äldre ligger i Sverige över bl.a. länder i Sydeuropa och teknologiskt högt utvecklade länder som Japan och Sydkorea. Det visar sig att internetvanorna hos de äldre som använder Internet inte skiljer sig inte mycket från de yngres, men de äldre spenderar mindre tid på Internet och inte är lika aktiva på sociala nätverk som Facebook och på bloggar. Det vanligaste är att man sköter praktiska vardagssysslor, söker information och kommunicerar med familj och vänner.

Findahl gjorde tre prognoser fram till år 2020 och den troligaste tog hänsyn till att spridningen går långsammare ju äldre man är samt att spridningstakten är långsammare bland de lågutbildade kvinnorna. Resultatet av den mest nyanserade prognosen innebär att år 2020 skulle det finnas omkring en halv miljon äldre personer som inte använder Internet, vilket innebär 50% mindre än de icke-användare som finns idag. De vanligaste invändningarna som dyker upp är att datorer är krångliga och dyra eller bristen på både datorkunskap och datorerfarenhet. Dessutom känner de äldre inget behov av ytterligare apparater eftersom de redan har fast telefon och mobiltelefon, radio, TV och en dagstidning.

Det finns hypoteser att Internet blir kommer bli väldigt lätt att använda och finnas integrerad i TV-apparaten och mobilen. Jag tycker att vi redan idag ser denna trend och tror att detta förklarar varför barn redan vid 3 års ålder har börjat använda datorer.

3. Digital inkludering är ett begrepp vars innebörd inte är självklar. Många har ännu inte insett att detta är en viktig fråga att arbeta med. Gör en intervjuundersökning där du ”screenar” kunskaper och åsikter om den digitala klyftan /digital inkludering i din omgivning (t ex kollegor / kamrater).

Svar: Digital inkludering kan enligt Nielsen (2006) delas in i ’Economic Divide’ (att fysiskt kunna köpa dator eller tekniska verktyg), ’Usability Divide’ (att ha tillräckligt med kunskap för att kunna använda ny teknik) och Empowerment Divide (förmåga eller vilja att delta med hjälp av de nya verktygen). Warschauer (2002) utgår från att man inkluderar fler användare i den digitala världen och att man använder digitala medier för att göra flera människor delaktiga i samhället.  Europeiska Kommissionen (2006) sammanfattar detta i följande definition:

”Digital kompetens innebär säker och kritisk användning av informationssamhällets teknik i arbetslivet, på fritiden och för kommunikationsändamål. Den underbyggs av grundläggande IKT-färdigheter, dvs. användning av datorer för att hämta fram, bedöma, lagra, producera, redovisa och utbyta information samt för att kommunicera och delta i samarbetsnätverk via Internet”

Under mina intervjuer bland gymnasielärare på IT-Gymnasiet i Åkersberga hamnade diskussionen kring tre olika områden:

A. Arbetet för allas rätt till digital delaktighet är en naturlig del av folkbildningens demokratiuppdrag

Under mitt besök till IT-Café på Ljusterö fick jag vara med några av våra gymnasieelever, som arrangerat en datorkurs i fem delar för Pensionärernas Riksorganisation (PRO).  När jag talade med deltagarna stod det klart att många, som kanske under yrkeslivet varit hantverkare, inte lärt sig använda Internet.  Det största problemet för dem var att många ärenden på banken eller posten nu sköts på Internet och det finns allt färre alternativ. De tyckte att framför allt kommunen borde bli bättre på att hjälpa dem som inte klarar att använda datorer. Dels support, men de vill också lära sig att vara med själva och lära sig att använda digital teknik.  Elevernas lärare anser att Internet är en demokratisk rättighet för alla och grundläggande för en välfungerande demokrati.

B. Fysisk tillgång till dator och uppkoppling utanför skolan

Joe Cullen (2012), chef för Arcola research i London, tar upp frågor om ”Webben och social inkludering” under ’UR Samtiden – Den digitala klyftan’. Han hävdar bland annat att:

1. Satsningar görs för dem som redan har tillgång och deltar i utbildning (d.v.s. inte de marginaliserade i samhället ”Not in Employment, Education or Training – NEET”)

2. Materialet som används är främst Facebook, sociala nätverk och bloggar, som faktiskt behåller och förstärker sociala klyftor. ”We see an amplification of social exclusion and technology increases the divide”

Det medverkar till ”The Dual Divide’ som drabbar invånare med låg inkomst och utan utbildning efter gymnasiet. Undersökningar har också visat att datoranvändning i familjen gör att barnen ofta presterar bättre i skolan, vilket en annan kollega tyckte var en viktig fråga för digital inkludering.

C. Alltid uppkopplad – aldrig avkopplad

Alla tillfrågade lärare hade personliga erfarenheter att ny teknik medför en förändrad livsstil, som kan leda till att vi inte tar tid för ’Switch off’. Ett exempel var att läsa mail från jobbet även under helgerna.  Säljö (2005) beskriver att datorn som maskin är en artefakt med uppgift att mediera andra artefakter.  Han menar att artefakten påverkar hur ett moment genomförs och att den leder till att användaren agerar på ett visst sätt.  Man kan också säga att vi använder artefakter för att lösa problem, ofta helt oreflekterat av att mycket av våra kunskaper finns i just användandet. Dessutom när artefakten används så blir den ett redskap som vi medierar verkligheten genom (vilket blir viktigt i kursens andra modul).  Artefakten är en externalisering av människan, vilket innebär att den gör att det vi nu kan klara av att göra inte längre är beroende av vår kropp, det vill säga vår fysiska och kognitiva förmåga (Alexandersson och Lantz-Andersson 2008).

Detta fick mig avslutningsvis att fundera på digital kompetens utifrån metaforen ’digital besökare’ eller ’digitalt bofast’ (White och Le Cornu, 2011).  Stafan Pålsson (2012) skriver på Omvärlds bloggen att en digital besökare ser nätet som en verktygslåda med en rad olika sök- och kommunikationstjänster som underlättar vardagsliv, arbete och kunskapsutveckling. Han eller hon använder tjänsterna på nätet när de behövs, men ser dem inte som något som formar eller uttrycker identiteten. Nätet är inte någon avgörande del av tillvaron, utan just en samling tjänster som kan komma väl till pass i olika konkreta situationer. De digitala medierna betraktas ur ett instrumentellt och funktionellt perspektiv och besökaren handlar och agerar som en individ. Den som är digitalt bofast uppfattar däremot nätet som en plats, ett rum, där man lever en stor del av sitt sociala liv; nätverkar, kommunicerar, samarbetar och delar kunskap. Här presenterar man sig själv och sin person och här sker viktiga delar av umgänget med vänner, kollegor och andra personer som är viktiga för identiteten, den personliga utvecklingen och lärandet. För den digitalt bofaste handlar det om att synas, att nätverka, kommunicera, samverka och att verka för det gemensamma. Jag åtekommer troligen till dessa tankar senare i kursen…

Referenser:
-Cullen, J. 2012 ”Webben och social inkludering” UR Samtiden – Den digitala klyftan.   URL= http://www.ur.se/Produkter/170232-UR-Samtiden-Den-digitala-klyftan-Webben-och-social-inkludering?q=digital+inkludering
-Europeiska kommissionen 2006 “Nyckelkompetenser för livslångt lärande – en europeisk referensram”, URL= http://ec.europa.eu/dgs/education_culture/publ/pdf/ll-learning/keycomp_sv.pdf
-Findahl, O. 2010. ”Äldre svenskar och Internet”, URL= https://www.iis.se/docs/Aldre_svenskar_och_internet_2010.pdf, hämtad 18-11-2012
-Findahl, Olle, 2010. ”Svenskarna och Internet 2010”, URL=http://www.wii.se/component/content/article/478-svenskarna-och-internet-2011.pdf
-Nielsen, J. 2006 “Digital Divide: The Three Stages”, URL= http://www.useit.com/alertbox/digital-divide.html
-Pålsson, S. 2012 “Digitala besökare och digitalt bofasta” URL= http://omvarld.blogg.skolverket.se/2012/01/20/digitala-besokare-och-digitalt-bofasta/
-Warschauer, M. 2002 ”Reconceptualizing the Digital Divide”, URL= http://firstmonday.org/htbin/cgiwrap/bin/ojs/index.php/fm/article/view/967/888
-White, David S. and Alison Le Cornu (2011) “Visitors and Residents: A new typology for online engagement”  First Monday, Volume 16, Number 9 – 5 September 2011. URL= http://www.uic.edu/htbin/cgiwrap/bin/ojs/index.php/fm/article/viewArticle/3171/3049

Läslogg: Who are Excluded and Why? A Study of the Non-Users of the Internet

Namn på artikel / bok / film:
Who are Excluded and Why? A Study of the Non-Users of the Internet
Av Olle Findahl

Referens / länk:
https://ilearn.dsv.su.se/mod/resource/view.php?id=5117
eChallengese-2009 Conference Proceedings, Paul Cunningham and Miriam Cunningham (Eds), IIMCInternational Information Management Corporation, 2009, ISBN: 978-1-905824-13-7

1. Kort sammanfattning:
Artikeln undersöker digital inkludering utifrån barriärer som uppkommer p.g.a. politiska, ekonomiska, sociala och kulturella skillnader. Sedan handlar den om vad dessa grupper har gemensamt och analyserar slutligen bakomliggande faktorer. Kortfattat kan man säga att den äldre generationen och de med låg inkomst och/eller låg utbildning upplever inget behov, känner sig osäkra eller tror inte de har förmåga att använda den nya teknologin i samhället. I Riga deklarationen 2006 konstaterades “Inclusion is a cornerstone of the EU policy in the information society” och för att få med sig fler rekommenderas att det ska finnas valmöjlighet, fler alternativ och användarvänliga e-tjänster.

2. Något bra citat:
“The conclusion is that economy, equality and cultural values are the most important factors behind the digital divides, but there is also a lot of things to bedone to help those who are interested to get access to the Internet and also to make the less interested more knowledgeable and secure of how to use the Internet.” (Sid.7)

3. Nyckelbegrepp:
Ekonomi, jämställdhet och kulturella värden är de viktigaste faktorerna bakom digitala klyftor

4. Bärande idé eller resonemang:
Findahl menar att även om alla skulle få tillgång är digital inkludering finns de fortfarande grupper i samhället som frivilligt avstår och inte litar på den nya teknologin.

5. Mina egna reflektioner:
Jag har varit en ’Early Adopter’ inom kommunikation via Internet, men det är ganska nyligen jag börjat använda en s.k. ’Smart Phone’. Min teori är att behov skapas när jag upptäcker funktioner som underlättar det jag vill göra. Nu har jag möjlighet att rensa mailboxen, lyssna på Podcasts och delta i Viber diskussioner utan att sitta framför datorn, vilket sparar tid. Att omge sig (eng. immerse) med ett nytt kunskaps område (eng. Domain of Knowledge) ger tillfälle att observera/delta i en praktikgemenskap (eng. Community of Practice) enligt Etienne Wenger (Lave & Wenger 1991). Ett viktigt citat är ”A domain of knowledge creates common ground, inspires members to participate, guides their learning and gives meaning to their actions”. Kanske detta är en väg framåt…

Läslogg: Rethinking the Digital Divide

Namn på artikel / bok / film:
Technologyand Social Inclusion: Rethinking the Digital Divide av Mark Warschauer

Referens /länk:
URL: http://firstmonday.org/htbin/cgiwrap/bin/ojs/index.php/fm/article/view/967/888

1. Kort sammanfattning
Warschauer menar att begreppet ‘Den Digitala Klyftan’begränsar problematiken och betonar att meningsfull tillgång till IKT omfattarmer än bara datorer och Internet. Det äri själva verket ingen tydlig uppdelning utan en gradering som väver sammanfysisk tillgång med sociala faktorer, språk, läs-och skrivkunnighet ochutbildning. Dessutom måste samhället och dess institutioner bidra till att detska finnas meningsfull tillgång till IKT. Han anser att vi åstadkommer socialintegration genom att fokusera på omvandlingen (eng. the transformation) – inte tekniken.

2. Något bra citat:

As Cisler(2000) argues, there is not a binary division between information ”haves”and ”have-nots”, but rather a gradation based on different degrees ofaccess to information technology.

However,the original sense of the digital divide term – which attached overridingimportance to the physical availability of computers and connectivity, ratherthan to issues of content, language, education, literacy, or community andsocial resources – is difficult to overcome in people’s minds.

…preferring to embrace alternate concepts and terminology that more accurately portray the issues at stake and the social challenges ahead.

3. Nyckelbegrepp som presenteras:
Mycket av diskussionen om ny teknik och social jämlikhet har fokuserat på förenklade idén om en digital klyfta. Teknik och socialintegration är mer komplex!

4. Finns det någon bärande idé eller resonemang, i så fallvilken:
Olika dikotomier inom diskussionerna kring digitala klyftanbegränsar sig till ”haves and have-nots”, ”knows and knowsnot”, ”information-richand information-poor”. Warschauerskriver: ”The bottom line is that there is no binary divide, and no singleoverriding factor for determining such a divide”

5. Mina egna reflektioner:
– instämmer jag i det som sägs/skrivs eller har jag en annanuppfattning ?
Jag tror att det börjar med tillgång, sedan kan man öva uppfärdigheter och hitta eget perspektiv på användningar.
– koppling till eventuella egna erfarenheter
Personligen upplever jag att ett behov eller motivation att använda IKT uppstår när något blir lättare och fungerar bättre äntidigare. Därför tycker jag det ärviktigt att betona det som Warschauer kallar ”meaningful access to ICT”.
– jämförelse med annat jag läst i den här kursen eller någon annanstans
Jag ser datorn som ett redskap och har funderat på hur dettakan förklaras som en primär artefakt (t.ex. Hammare och spik), sekundär artefakt (t.ex. instruktioner och modeller hur vi ska handla) eller tertiär artefakt (t.ex. hur man kan förståoch analysera världen). Dessa definitioner kommer från Roger Sälgö, men artefakten kan också beskrivas som en externalisering av människan. Det innebär att dengör att det vi nu kan klara av att göra inte längre är beroende av vår kropp,det vill säga vår fysiska och kognitiva förmåga (Alexandersson ochLantz-Andersson s.203, 2008).

Läslogg: Svenskarna och Internet 2010

Namn på artikel / bok / film:
Svenskarna och Internet 2010 av Olle Findahl

Referens / länk:

Klicka för att komma åt 478-svenskarna-och-internet-2011.pdf

1. Kort sammanfattning:
Med hjälp av resultaten från telefonintervjuer av 2000 personer under våren 2010 av .SE (Stiftelsen för Internetinfrastruktur) har människors tillgång och användning av Internet studerats. Tanken är att en återkommande undersökning av Internets utveckling måste både ha en fast bas som gör det möjligt att följa Internets utveckling över tiden, och vara tillräckligt flexibel för att kunna upptäcka och registrera de förändringar som sker. Under 2007 var fildelningen av musik ett hett diskussionsämne, medan denna rapport från 2010 är hälsoinformationen på Internet ett särskilt fokusområde. Det framgår att Sverige har goda förutsättningar att bli ett framgångsrikt informationsteknologiskt land, speciellt är det mer vanligt med Internet bland pensionärerna. Några av de resultat som presenteras är att idag är det 81 procent av Internetanvändarna som är dagliga användare och tiden som ägnas åt Internet har ökat till 11,3 timmar i veckan. Av de som använder mobilt Internet tar idag fler del av nyheter, fler läser/skickar e-post, fler besöker sociala nätverk och fler ser på TV/video via mobilen. Vi ser också att hälften av alla svenskar är med i sociala nätverk och Internet fylls allt mer av användargenererat innehåll. De nya användarna är sena ”adopters” som efter många års tvekan valt att börja använda Internet och vi kan se att de äldsta spelar en undanskymd roll bland nya internetanvändare. (sid 20)

2. Något bra citat:

En hypotes vid den här tiden var att de som använde Internet var mer introverta och alienerade än icke-användarna.(Sid 5)

-Jag upplever att denna myt fortfarande lever kvar…

3. Nyckelbegrepp som presenteras
De flesta icke-användare återfinns bland de äldre, men ickeanvändarna finns i alla åldersgrupper även bland de yngre. Utmärkande för dem är deras negativa attityd till att prova och testa nya tekniska apparater och tjänster.

4. Finns det någon bärande idé eller resonemang, i så fall vilken:
Halva svenska folket känner sig inte delaktiga i det nya informationssamhället. Resultaten visar att åtta av tio använder inte mobilen för att gå online, fem av tio använder inte Internet för att få hälsoinformation och en tredjedel använder inte Internet för att betala räkningar.

5. Mina egna reflektioner:
Det nämns att särskilt de unga flickorna ser på TV samtidigt som de är online och bloggadet har blivit en del av de unga kvinnornas internetkultur. Medan killar dominerar fildelningen.
– instämmer jag i det som sägs/skrivs eller har jag en annan uppfattning?
Det förekommer en uppfattning att de unga männen är ”Gamers” och gillar att spela datorspel.
– koppling till eventuella egna erfarenheter
Jag gillar idén att vi blir invånare på nätet istället för att hänvisa till infödingar. Visitors and Residents: A new typology for online engagement by David S. White and Alison Le Cornu
– jämförelse med annat jag läst i den här kursen eller någon annanstans

Utbildningen ska ge kunskaper om interaktiva och digitala medier för att eleverna till exempel ska kunna presentera tekniskt innehåll och framställa modeller […] Utbildningen ska uppmuntra eleverna att utveckla nya och kreativa lösningar för att skapa och möta förändringar.(Skolverket)

6. Referenser:

Hannas blogg

om utbildning och verksamhetsutveckling

En blogg om skola, skolutveckling och samhällsfrågor

Jag heter Johan Lindström och jobbar som skolledare. Alla synpunkter i bloggen är mina egna. @Aland72 på Twitter.

Hot Topics

Presented by the Microsoft Educator Network

Lärartankar

min resa med det digitala skollyftet