Category Archives: NätkulturerHT2013

Dett är min presentationsyta för kursen nätkulturer http://edu.edu.uu.se/ikt/netculture.html

Medievanor – en etnografisk undersökning

Denna uppgift inom kursen Nätkulturer vid Uppsala universitet går ut på att vi ska undersöka medievanor utifrån en vald målgrupp. Tanken är att vi ska använda oss etnografins förhållningssätt för att presentera den sociala verkligheten i den undersökta nätkulturen. Jag har gjort en etnografisk studie kring hur vilka webbverktyg lärare använder och om de själva skapar öppna lärresurser. I slutet av detta inlägg ligger en 5 minuters presentation som tar upp resultatet från undersökningen och mina slutsatser.

1. Att förstå området: Jag skrev om detta område redan i mitt examensarbete från Lärarhögskolan i Stockholm år 2000. Sedan har jag fortsatt fördjupa mig kring relationen mellan lärare och teknik.

Vad kände du redan till? Tidigare i kursen har jag dokumenterat mötesplatsen ”Digitala Skollyftet”, som skapades för att sprida goda exempel och samlad kompetens kring IT bland lärare i Sverige. Fokuseringen var på hur digitala verktyg kan användas för reflektion och kollaboration inom skolans verksamhet. Den pedagogiska modellen kallas MOOC är förkortningen för massive open online courses och är kurser på nätet där alla som vill kan delta utan kostnad.

Vad var nytt för dig? Inför den avslutande uppgiften kring medievanor lyssnade jag på ”MOOC – gigantiska studiecirklar på nätet” från Vetandets värld i Sveriges Radio P1. Jag upptäckte att de universitet som blivit kontaktade inför programmet ser fenomenet som en övergående trend. Diskussioner och debatter kring ämnet har resulterat i att  svenska universitet och högskolor blivit bättre på att ta vara på IT i utbildningen genom ”blended learning”, men det finns inga större planer att erbjuda denna variant av kurser. Jag har också läst att det har utvecklats två trender, där den ena kallas xMOOC och fokuserar på att sprida ett bestämt innehåll (t.ex. Artificial Intelligence). Den andra trenden kallas cMOOC och utgår från Konnektivism, där kunskap skapas av deltagarna utifrån ett gemensamt tema (t.ex. Social Media & Open Education). I den amerikanska översikten av hur digitala verktyg används i klassrummet ”Digital Media – New Learners of the 21st Century” av Public Broadcasting Service (PBS) ser vi hur bland andra Henry Jenkins förespråkar deltagande och skapande med IT som en naturlig del av lärande under det 21a århundradet. Att använda närmiljön för att undersöka lokala problem (eng. Local-based learning) eller skapa uppdrag åt andra elever där man får ledtrådar via mobila enheter (eng. Augmented Reality Games) tror forskarna kommer användas allt mer, eftersom informationen och tekniken blir allt mer tillgänglig.

Vilka resultat eller företeelser blir du mest förvånad av? Jag trodde den pedagogiska modellen med en cMOOC var ett accepterat koncept för att integrera digitala verktyg i undervisningen, men det verkar fortfarande vara en klyfta mellan formellt och informellt lärande. Vid användningen av digitala verktyg lämnas mycket ansvar över till eleverna. Jag tror lärarens roll som processledare också inkluderar att demonstrera hur man skapar lärresurser och sedan låta eleverna försöka själva.

Vilka slutsatser kan man dra? Jag tycker att det finns en parallell mellan MOOC-gemenskaper på nätet och hur undervisningen blir mer relevant när elever får delta i undervisningen genom att använda digitala verktyg för att lösa verkliga problem (eng. Real-World Problem Solving). Jag har tidigare funderat på hur detta förändrar lärarens uppgift, därför har jag valt att göra en etnografisk studie kring vilka webbverktyg lärare använder och om de själva skapar öppna lärresurser.

2. Undersök och beskriv: Under etnografiska studier är det viktigt att samla information kring gruppens medievanor. Den vanligaste metoden en enkät fråga flera personer eller göra en djupare intervju med en eller flera personer. Jag använde mig av google apps för att skapa en enkät och i redovisningen har jag fokuserat på fråga 6: Vilka webbverktyg har du använt för att utveckla din undervisning?

3. Redovisning: Slutprodukten är en 5 minuters presentation som ska innehålla 3 slides i en PowerPoint. I presentationen tar jag upp resultatet från frågorna och mina slutsatser.

 

 

Mötesplatser

Uppgiften ”Mötesplatser” handlar om att beskriva nätgemenskaper och sedan välja en gemenskap som ska analyseras mer ingående. Den 14 oktober föreläste Mikael Eriksson Björling om ”The Networked Society” utifrån sitt arbete hos Ericsson kring människors beteende på Internet. Eftersom jag arbetar som lärare fastnade jag för ett begrepp som kallas ”Connected Learning” och hittade följande citat:

To fully utilize the creative potential of each person, we need to move beyond mass production of knowledge and toward mass individualization of personal development. What is lacking, however, is a true educational ecosystem – one in which government, academia, teachers, businesses and researchers work together to fundamentally rethink how education technology and connected learning can meet the future demands of our society.”(källa)

I min skärminspelning har jag valt att titta på ”Digitala Skollyftet”, eftersom det är en av Sveriges första ”Massive Open Online Community” (MOOC-kurs). Vilket är ett koncept för hur en nätgemenskap kan medverka till en öppen digital fortbildning.

[youtube http://youtu.be/mi1krPprdgw]

Reflektion utifrån frågeställningarna:

Vilka deltar i nätgemenskapen?

Digitala Skollyftet vänder sig till skolsveriges alla lärare, skolbibliotekarier, skolledare m.fl

Hur ser aktiviteten ut och varför?

Deltagarna lär av andra och lär ut till andra i det utvidgade kollegiet, och syftet är att tillämpa färdigheterna på ett sätt som gynnar utvecklingen av den roll man har inom skolans verksamhet. Aktiviteter, uppgifter och blogghubben finns på kurssidan, dessutom ligger föreläsningarna och de resurser som deltagarna producerar ligger kvar, vilket gör det möjligt att arbeta i den takt man själv väljer. Vem som helst kan registrera sig och om man vill kan men ansluta sin blogg. Under tio veckor, med början v. 44 filmas olika inspiratörer som föreläser om ett ämnesområde som de är specialister på för att väcka frågor kring. Därefter diskuterar deltagarna tillsammans utifrån frågeställningar där de behöver ta hjälp av sociala medier (bloggar, twitter, hangouts etc).

Möjligheter/problematik?

Eftersom kursen inte arrangeras av högskolor/universitet är det svårt att få ett formellt erkännande av kompetensen, därför samarbetar ”Digitala Skollyftet” med Mozilla Open Badges för att utfärda en digital badge som erkänner bidrag till kursens innehåll och det kollegiala samarbetet. Eftersom Skollyftet är en ideell förening kan det vara svårt att garantera långsiktighet och de har därför startat en crowdfunding-kampanj. Det börjar från 50kr och du får ett ”Digitala Skollyftet”-klistermärke till din dator.

Etiska aspekter?

Inom Lärares yrkesetik ingår det att ”på allt sätt använda sitt yrkeskunnande till att höja kvaliteten i sin yrkesutövning och stärka sin professionalism i vetskap om att kvaliteten i yrkesutövningen direkt inverkar på samhället och samhällsmedborgarna”, men när man skriver på webben är det också viktigt vara varsam med information om eleverna.

Pedagogiska möjligheter?

Kunskap blir fullständigare och djupare om människor delar med sig av (distribuerar) sin kunskap till andra. MOOCen ska vila på tre ben – digital kompetens, sharing is caring, skolutveckling.

Lagar och förordningar?

Copyright och annotering av källor blir allt mer komplicerat när man skapar en Mash-up. Creative Commons har införts för att man lättare kunna dela och sprida information på Internet. William Patry skrev i  “How to Fix Copyright” att “The modern work of Renaissance parody and paraphrase masses is the mash-up, or if one prefers a fancier name, pastiche: highly creative composition that takes pieces from other works and combine and transform them to result in a new work”. Han går vidare och funderar på hur en parodi gör att texten faller in under “fair use”.

Sociala medier

Sociala Medier

Sociala Medier

Kurs: Nätkulturer Uppsala Universitet

Uppgift: I den här uppgiften handlar det om att titta närmare på hur företag och organisationer väljer att använda sig av sociala medier i sin verksamhet. Välj ett företag/organisation/kommunikationsbyrå från varje rubrik och granska hur de använder sociala medier för att skapa bilden av sig själva. Idag använder nästa alla företag ett flertal kommunikationskanaler. Det kan handla om tex. twitter, Youtube, bloggar eller Facebook.

  • Har de företag/organisationer du granskat valt att fokusera extra på någon av dessa kanaler?
  • Är det någon skillnad på hur kommersiella företag och ideella organisationer väljer att kommunicera sig?
  • Hur arbetar kommunikationsbyråerna som hjälper företag att kommunicera sig? Här kan det handla om att titta närmare på tex språk, retoriska grepp, bilder, design, innehåll eller målgrupp.
  • Vilka likheter/skillnader går att läsa in?

Sociala medier hos ideella organisationer:

Greenpeace Sverige har en e-post lista för att hålla intresserade uppdaterade via nyhetsbrev, men de går också att följa på Facebook, Twitter, YouTube, Flickr, Pintrest, Instagram och Google+. Inlägg och nyheter går också att sprida med ett enkelt knapptyck via samma kommunikationskanaler. De ger även ut e-publikationen Action via Issuu och via webbkameror kan man följa skeppen med 30 sekunders uppdatering.

Vår gymnasieskola har samarbetat med Radio Österåker 103,7 MHz, vilket är en närradioförening som drivs ideellt. När jag granskar hur de använder sig av sociala medier hamnar jag på hemsidan och facebook. Det som hände förra året var att en grupp ungdomar började sända ”Mammas Gata”, vilket senare blev deras prisbelönta projektarbete.

chartRubriker som ”De ger närradion nytt blod” och ”Fullt kaos i kanalen!” uppmuntrade killarna att tänja på gränserna. Lyssnarna kunde, förutom att ringa till programmet, kommnicera via Twitter och se sändningen live via Bambuser. Kronan på verket blev när det blev livesändningen via Twitch under ITG Awards. I år är tanken att hemsidan ska bli mer interaktiv och en elev med inriktning dator- och kommunikationsteknik har gjort en App som går att ladda ner med en QR-kod.

Sociala medier hos kommersiella företag:

Nike är marknadsledare inom sportutrustningsindustrin och utöver Facebook, Twitter, YouTube, Flickr, Pintrest, Instagram och Google+ finns även LinkedIn, Digg, Reddit, StumbleUpon och Tumblr. De använder kakor (Cookies) vilket gör att de kan anpassa reklam enligt vilken typ av användare personen klassificerats som. Varje kategori har ett eget RSS-flöde (feed), som besökaren kan lägga in i nyhetsaggregatorer för att prenumererar på nya inlägg.

När jag granskar ett kommersiellt företag inom skolan får det bli Makewaves, som prisats under BETT-mässan för att de anpassat Web 2.0 för skolan. De skriver ”The Makewaves site is constantly being developed to ensure schools benefit from the very latest social media technology” och ”Teachers should be able to spend their time being creative with technology rather than configuring it”. Inom skolan finns det risk att det sker kränkningar eller förtal via sociala medier och tanken är att Makewaves ska vara som en sandlåda där man får prova under kontrollerade former. ”Makewaves is the social learning environment that provides social media for education. It enables schools to create and safely share videos, podcasts and blogs”. Mitt främsta intresse är att de har hoppat på Badge-rörelsen ”Badge collection may eventually become a central part of online reputation, helping you get a job, find collaborators and build prestige” (Mark Surman, Mozilla). Via sociala medier kan man visa upp sina kompetenser i form av en badge. Mozilla backpack verifierar att utgivaren (Issuer) är registrerad, men ‘Open Badges’ delas bara ut till elever över 16år. Innan dess är det en lokalt skapad badge, som sedan automatiskt övergår till nästa nivå när de blir äldre.

Sociala medier hos kommunikationsbyråer:

I uppgiften listades Roxx och jag kände igen flera av kunderna som använder sig av deras tjänster. När det handlar om att marknadsföra och kommunicera produkter betonar de helheten av tjänster inom olika media. De arbetar fram ett koncept och bygger upp en tydlig strategi för dialog via de sociala medierna. Sökmotor optimering hjälper kunderna att synas och företagets filosofi, personal, produkter och tjänster fångas på film. Eftersom vi surfar med olika typer av enheter är det viktigt att innehållet anpassas till till besökarens skärmstorlek (Responsiv design).

För att hitta en anknytning inom skolan, tycker jag att Rodolfo och kampanjen ”Nördupproret” hos NTI Gymnasiet är ett bra exempel. Den är nominerad till reklam pris av 100wattaren inom tävlingskategorin Smart. Syftet var att öka kännedomen om skolan som en av de ledande tekniska gymnasieskolorna och gick ut på att ändra SAOL:s definition av ordet ”Nörd”. AnnA föreslår att ordet ska definieras ”Kreativ, hängiven person som brinner för ett specifikt ämne. Har omfattande kunskaper i sitt ämne. Dedikerad” och det finns även en lista på nördar att se upp till. ”Initiativet har fått stor spridning i sociala medier. Kampanjsajten har haft flera tusen besökare samt underskrifter från kända personer och organisationer. Det har också varit inslag i P1, P3 och P4 samt ett antal artiklar och blogginlägg.” (Resumé)

Reflektion:

Det verkar som flera kanaler och lättillgängligt är några av ledorden inom användningen av sociala medier. Organisationer fokuserar på spridning, medan företag verkar skapa anpassad och riktad information. Mediebyråer verkar också försöka skapa engagemang, vilket leder till spridning i radio, TV och tidningar. Designen verkar utgå från något som målgruppen vill identifiera sig med, vilket gör att budskapet förs vidare.

Bloggkollen

blogg_netculture_htKurs; Nätkulturer Uppsala Universitet

Uppgift; Granska 2-3 olika bloggar och gör en kort sammanställning av vad du sett. Välj gärna bloggar inom ett område du inte är så bekant med sedan tidigare. Analysera innehållet i bloggarna utifrån följande frågor:

  • Vilken är målgruppen?
  • Hur har personerna bakom bloggarna valt att synliggöra sin verksamhet eller sina åsikter?
  • Hur ofta uppdateras sidan?
  • Hur har man valt att språkligt presentera sig? Vilken ton har inläggen?
  • Går det att ringa in inom vilken genre/vilket tema bloggaren skriver?
  • På vilket sätt påverkar färg,form och struktur själva innehållet?

Svar: Enligt Bloggportalen har Kenza Zouiten Sveriges största blogg och det blir den första bloggen jag ska granska. Metro uppskattar att hon 2010 hade närmare 100 000 besökare i veckan och annonsintäkterna för september månad var 213 927 kronor. Hon skriver inom genren modebloggerska och riktar sig till målgruppen unga kvinnor, som söker shopping- och modetips. Verksamheten är kopplad till reklam för skönhetsprodukter och arbetet som modell, dessutom under 2012 blev Kenza vald till Årets Chicaste. Tonen hos inläggen är definitivt glitter och glamour, men hon erkänner att det kan vara tuffa perioder ”där folk hela tiden förväntar sig att man ska vara felfri när man inte riktigt mår på topp”. Färg, form och struktur är en s.k. Lookbook för att visa klädstilar och assessorer. Jag tycker Johanna Briding & David Hanses Olssons kandidatuppsats får avsluta denna granskning ”Bloggen fungerar även som ett verktyg i respondenternas skapande och återskapande av självidentiteten då bloggläsandet leder till en viss sorts konsumtion, som i sin tur leder till identitetsskapande.”

Den första bloggkollen fick mig att fundera på den sociala inlärningsteorin, som utgår ifrån antagandet att barn och unga lär sig nya beteenden genom att observera andra och att de därigenom lär sig att hantera såväl enskilda situationer som att ta till sig livsstilar, könsroller, attityder och kulturella värderingar (Sandahl 2010 i Unga och Våld). Jag har sett flera gymnasieelever sitta klistrade vid Grand Theft Auto V, vilket visar sig vara ett av världens dyraste spelprojekt. Spelserien har kritiserats för sitt våldsamma innehåll, och ett antal dödsskjutningar har gjort att spelet hamnat i domstol ett par gånger.  Det tog ett tag innan jag hittade en tonårskille som bloggar om att tillhöra genren gamer, men Alex Da Gamer fick bli min andra bloggkoll. Målgruppen kommer till bloggen för att läsa recensioner och vad som händer kring Dreamhack,  ett svenskt LAN-party som utvecklats till världens största datorfestival. Den uppdateras veckovis och efter en lista med de senaste inläggen kan man gå direkt till de kategorier man är intresserad av. Det är både text, bilder och video i inläggen kring livet som gamer, men det finns även en hel del personlig om skolan och vänner. I inlägget ”Det finns bättre sätt” handlar om en kompis som försökte ta självmord och skriver ”Nu har jag äntligen skrivit något lite mer allvarligt. Jag vill inte behöva skriva flera texter i den här stilen av självklara anledningar, men i det här fallet var jag så nära att förlora min kompis att jag kände att jag behöver göra allt jag kan för att inte flera ska ha liknande upplevelser”. I recensionen av ”Metal Gear Solid V” ger sig Alex Da Gamer på de senaste konceptbilderna av karaktären Quiet ”I spelet är hon en specialstyrkeagent, eller liknande. De klär sig inte så här. De yrkesgrupper som klär sig så är prostituerade eller strippor. Hon är ingetdera. Det är möjligt att hon är en jättebra karaktär i spelet, men det känns fel på något sätt att hon verkar vara designad som ett runkobjekt för killar i lägre tonåren och bara är till för att visa häcken/brösten” – touché!

Det finns förutfattade meningar att nätkulturer blir ett tidsfördriv där ungdomar tappar verklighetskontakt. Men när jag söker efter Internetvåld dyker det upp ett gäng grabbar som kallar sig Bronies med slogan ”Frienship is magic”. Det det visar sig vara en gemenskap för Svenska Bronies, som anordnar aktiviteter kring filmen My Little Pony. Det känns som jag bara skrapat på ytan…


cc licensed ( BY SA ) flickr photo shared by rjrgmc28

En blogg om skola, skolutveckling och samhällsfrågor

Jag heter Johan Lindström och jobbar som skolledare. Alla synpunkter i bloggen är mina egna. @Aland72 på Twitter.

Hot Topics

Presented by the Microsoft Educator Network

Lärartankar

min resa med det digitala skollyftet