Category Archives: Läsloggar

Läslogg: Angående nödvändiga förutsättningar för lärande

 

Namn på artikel/bok/film:

On some necessary conditions of learning av Ference Marton och Ming Fai Pang

Referenser/länkar:

http://hub.hku.hk/bitstream/10722/45444/1/122030.pdf?accept=1

  1. Kortsammanfattning:

Denna vetenskapliga artikel av Ference Marton och Ming Fai Pang tar upp nödvändiga förutsättningar för lärande utifrån en Learning Study i ämnet ekonomi. De drar slutsatsen att undervisning redan möjliggör lärande genom att lärandeobjektet presenteras utifrån olika perspektiv och låter eleverna urskilja mönster utifrån variation av kritiska aspekter. Men lärarnas erfarenheter från undervisningen liknar berättelser och anekdoter, som inte kan användas effektivt för att förbättra kommande lektioner. Författarna anser att undervisning borde vara en rationell aktivitet och lärande i klassrummet ska vara ett resultat av medvetna undervisningsmetoder. Istället för att studera om eleverna kunde definiera begrepp eller läsa av diagram, valde de att titta på hur de utvecklade förmågan att tolka en ny situation. Utifrån en situation (eng. Case Study), som eleverna hade förkunskaper om (eng. prior understanding), separerade lärarna tre möjliga utfall (eng. separation). De illustrerade förändringen (eng. dimension of variation) i olika diagram där en aspekt (eng. feature of a situation) ändrades och den andra förblev konstant. Genom att låta förändringen gå i motsatt riktning skapades en kontrast (eng. create contrast) och det gick att se ett generellt samband (eng. generalization) genom att kombinera de två aspekterna (eng. fused into one dimension). Slutsatsen är att när läraren utgår från beprövad forskning (eng. theoretically based), regelbundet samlar erfarenheter (eng. systematically grounded) och genomför återkommande utvärderingar (eng. systematically evaluated) skapas bättre förutsättningar (eng. affordance) för lärande.

 

  1. Några bra citat:

”Knowing with is the knowledge that is used to make sense of, see, and interpret the world. Our previous experiences (including concepts, principles and theories learned in school) can be considered as tools for the perception of novel situations (Broudy 1977)” (s. 198)

”[…] differences in the perception of the same situation originate from the fact that different people may notice, pay attention to, or focus on different features of the same situation. A way of seeing a situation, or a particular meaning of a situation, is thus defined in terms of the features that are noticed and focused on simultaneously.” (s. 198)

 

  1. Nyckelbegrepp som presenteras:

För att eleverna ska upptäcka mönster av variation (eng. patterns of change) utgår en Learning Study från kontrast, separation, generalisering och fusion (Marton & Ling 2007). Det direkta objektet är ämnets innehåll och viktiga begrepp, men fokus är på indirekta objekt som är färdigheter och förmågor. Författarna utgår från något som kallas för perceptuellt lärande, vilket bygger på att vi genom undervisning uppnår en förbättrad och mer korrekt varseblivning.

 

  1. Finns det någon bärande idé eller resonemang?

Vi ska använda oss av skolnära forskning där läraren designar undervisningen utifrån elevernas behov. Vissa förutsättningar för lärande, som att eleverna deltar i undervisningen och är motiverade, är grundläggande för att undervisningen ska fungera. I en Learning Study utgår man från att eleverna får bättre förutsättningar att behärska ett kunskapsområde.

 

  1. Mina egna reflektioner:

Jag har under min lärarutbildning kommit i kontakt med begreppet yt- och djupinlärning, men jag tycker artikeln beskriver på ett bra sätt att övergången är en ”gråzon”. Utifrån tidigare erfarenheter och kunskaper kan man urskilja vilka kritiska aspekter som är relevanta för en viss situation. Det är också tydligt att utan förkunskaper kan man inte se mönstret. Därmed blir det viktigt för läraren att läsa av situationen och demonstrera hur mönster uppkommer.

 

  1. Referenser:
  • Broudy, H.S. (1977). Types of knowledge and purpose of education. In R.C Anderson, R.J. Spiro, & W.E. Montague (Eds.), Schooling and the acquisition of knowledge (pp. 1-17). Hillsdale, NJ: Lawrence Erlbaum Associates, Inc.
  • Marton, F., & Ling, L. M. (2007). Learning from “the learning study”. Tidskrift för lärarutbildning och forskning, 14(1). (s 31-44)
Annonser

Läslogg: Lärandets objekt

Namn på artikel/bok/film:

Lärandets objekt: vad elever förväntas lära sig, vad som görs möjligt för dem att lära och vad de faktiskt lär sig under lektionerna av Anna Wernberg

Referenser/länkar:

http://www.diva-portal.org/smash/get/diva2:278517/FULLTEXT01.pdf

1. Kortsammanfattning:

Denna avhandling av Anna Wernberg utgår från lärandeobjektets tre former:

  1. Planering (intentionellt lärandeobjekt)
  2. Genomförande (iscensatt lärandeobjekt)
  3. Resultatet (erfaret lärandeobjekt)

Lärandeobjekt är inom Learning Studies den förmåga i förhållande till ett innehåll som läraren förväntar sig att eleven ska utveckla. Det teoretiska perspektivet, variationsteorin, handlar om hur läraren, med hjälp av utmanande problem och diskussion kring begrepp, strukturerar lektionen så att eleven kan urskilja kritiska aspekter. Läraren och elevernas handlingar utgör ett ”lärande rum” (eng. Space of Learning) och för att förstå en sak måste man se hur den skiljer sig från andra saker. Detta kallas för urskiljning (eng. discern), vilket innebär att man kan hitta ett mönster av variation och invarians. Dessa mönster kan delas in i kontrast, generalisation, separation och fusion. Användning av variation i undervisningen går ut på att förklara lärandeobjektet, så att eleverna får syn på kritiska aspekter utifrån olika tolkningar och perspektiv.  Gemensam kunskap och accepterad erfarenhet behöver förmedlas av läraren, eftersom det kan vara svårt för eleven att veta vilka kunskaper de behöver använda i en viss situation.

2. Några bra citat:

Sociokulturell teori ”försöker se utveckling som en process där vi från början är oskiljaktiga från kulturen och där individualitet och självständighet är något som gradvis utvecklas till följd av lärandet” (Imsen, 2006, s. 53) (s. 45)

Denna studie visar att en viktig förutsättning för att eleverna skall urskilja en aspekt är att läraren själv urskiljer den, anser den kritisk och följer upp den konsekvent i sin undervisning (s. 208)

 3. Nyckelbegrepp som presenteras:

Wernberg tar upp att det indirekta lärandeobjektet handlar om hur lärandet erfars (t.ex. kunna exemplifiera, kunna urskilja kritiska aspekter), medan det direkta objektet behandlar lärandets innehåll (t.ex. formler, ekvationer, tyska verb). Hon hänvisar även till Vygotskij, som menar att ”den generaliserade inlärningen ger oss möjligheter att använda den nya kunskapen i helt andra sammanhang än endast i den kontext där inlärningen skedde”. Det finns även nyckelbegrepp inom ett konstruktivistiskt perspektiv, som gör eleverna och deras sätt att förstå till objekt (yttre verklighet) för läraren. Däremot inom det sociokulturella perspektivet blir elevers sätt att förstå till subjekt (medvetandet) och kunskap leder till kvalitativa förändringar som vägleder dem. Detta beskrivs av von Glasersfield som att individens handlingar i rummet är begränsade av väggar, men enligt Vygotskij utvecklas kunskap som ett resultat av samspel mellan individer och de redskap som finns i språket.

4. Finns det någon bärande idé eller resonemang?

Modellen för Learning Studies med utgångspunkt från variationsteorin gör att lärare kan förbättra elevernas lärande. Det handlar om att när läraren kan urskilja kritiska aspekter syns hinder och möjligheter för lärande, vilket gör att hon/han kan se vad eleverna behöver för att de ska utveckla nya förmågor och kunskaper.

5. Mina egna reflektioner:

Jag tycker forskningen från denna artikel talar för att använda det flippade klassrummet, eftersom vi bara kan urskilja ett mönster om det finns ett innehåll. Jag tror också det är viktigt att använda elevexempel eller lösta uppgifter för att urskilja vilka förmågor och kunskaper som har högre kvalitet. Med modern teknik hoppas jag att vi kan gå ifrån textbaserade redovisningar och använda olika medier för att kommunicera (multimodalitet).

flipped classroom

6. Referenser:

  • Wernberg. A. (2009). Lärandets objekt: vad elever förväntas lära sig, vad som görs möjligt för dem att lära och vad de faktiskt lär sig under lektionerna. Umeå, Kristianstad: Umeå universitet, Högskolan i Kristianstad. URL= http://www.diva-portal.org/smash/get/diva2:278517/FULLTEXT01.pdf
  • Imsen, G. (2006). Elevens värld. Introduktion til pedagogisk psykologi. Lund: Studentlitteratur
  • Glasersfeld, E. von (1995). Radical constructivism: A way of knowing and learning. London: The Palmer Press
  • Vygotskij, L. (1999/1934). Tänkande och språk. Göteborg: Daidalos.

Läslogg:

Namn på artikel / bok / film:

Lärande bedömning av Anders Jönsson

Referenser / länkar:

http://www.larandebedomning.se/

1. Kort sammanfattning:

I den här boken ges ett särskilt perspektiv på bedömning. Det visar hur bedömning kan användas i lärandets tjänst, så att eleverna i skolan ges möjlighet att lära sig så mycket och så bra som möjligt. Med hjälp av aktuell forskning visas hur bedömningen kan stötta elevernas lärande på ett effektivt sätt. Boken försöker bland annat svara på följande frågor:

  • Hur kommunicerar man mål och kriterier till eleverna?
  • Hur tar man reda på vad eleverna kan i förhållande till mål och kriterier?
  • Hur hjälper man eleverna att utvecklas mot målen?
  • Hur kan man engagera eleverna i själv- och kamratbedömning?

Anders Jönsson är docent i utbildningsvetenskap och är anställd som biträdande professor i naturvetenskapernas didaktik vid Högskolan Kristianstad (Bokus 2014).

2. Några bra citat:

”Lärandet gynnas av draghjälp från andra” (s. 21) vilket leder till att ”man handlar avsiktligt och bemästrar redskapen som är en del av verksamheten” (s.29). ”Kriterier underlättar sökandet efter kvaliteter inom ett område” (s.32) och ”kamratbedömning ger olika sätt att uppfylla samma mål” (s.89). Målet är ”att stärka elevernas autonomi” (s.101) genom att revidera uppgiften och göra egna förbättringar.

3. Nyckelbegrepp som presenteras:

Lärandet gynnas av draghjälp från andra och med hjälp av en kunnig ledsagare får eleven möta nya perspektiv och utnyttja befintliga fysiska eller intellektuella redskap inom en verksamhet. För att stötta elevernas lärande på ett effektivt sätt använder Jönsson kartanalogin och utgår från att man kan orientera var man befinner sig och hur man kan hitta rätt väg. På samma sätt ska undervisningen utgå från kunskapskrav och fokusera på uppgifter som ger information om elevens position. Författaren påpekar att alla elever kan få högsta resultat och kunskap blir en meningsskapande process, men sociala konstruktioner är beroende av kontexten i ett givet sammanhang. Detta kräver effektiv feedback för att eleven ska få stöd att utvecklas. Lärande är ett aktivt förlopp och utan förförståelse döljer sig samband och konventioner. Med hjälp av en kompetent lärare får eleverna tillgång till olika perspektiv och intellektuella redskap, vilka de inte kan upptäcka självständigt. Några metoder är att läraren tänker högt och låter eleverna diskutera i grupp. Det är också bra att utgå från konkreta exempel för att urskilja kriterier och visa hur liknande uppgifter i olika grad uppfyller varierande kvalitét. Syftet är att tillgodogöra sig ämnesrelaterade begrepp inom en bestämd verksamhet för att använda sig av en tydlig underbyggd slutsats. Det görs genom att belysa styrkor och svagheter hos möjliga väger framåt, så att det blir möjligt för eleverna att urskilja vad som är bra eller mindre bra prestationer. Jönsson fortsätter sedan att utforska hur återkoppling leder till insikt kring hur prestationen kan förbättras och eleverna lär sig strategier för att använda sig av feedback.

4. Finns det någon bärande idé eller resonemang, i så fall vilken?

I en intervju med skolverket om formativ bedömning säger Anders Jönsson ”Problemet med att inte kommunicera några förväntningar på förhand, är att eleverna är helt utlämnade till lärarens godtycke. De kan aldrig själva ta ansvar för sitt lärande om de inte får ta del av kriterierna” (Skolverket 2014). Han betonar att lärande är ett aktivt förlopp, där eleven blir involverad i att använda nya kunskaper själv och tillämpa tidigare erfarenheter. Att behärska ett kunskapsfält börjar med att vara med och se hur andra gör samt lyssna på hur de resonerar. När eleverna kan återge och beskriva olika perspektiv får de möjlighet att uttrycka kunskap i form av handling och prestationer. Professionell omdömesförmåga innebär att man med hjälp av erfarenhet vet vad som har hög kvalitet, därför ger kvalitativa kriterier eleverna möjlighet att tänka och resonera kring ‘svåra saker’.

5. Mina egna reflektioner:

Ett annat citat från intervjun med skolverket är ”Formativ bedömning handlar i grunden om en förbättrad kommunikation, så att alla vet spelreglarna och har lika chanser att nå målen” (Skolverket 2014). Jag brukar säga att i mina kurser ‘ligger alla korten på bordet’ och utmaningen ligger i hur väl eleverna lyckas använda sina kunskaper för att lösa komplexa autentiska problem eller förbättra praktiska prestationer. Mina beskrivningar av kvalitet liknar Blooms reviderade taxonomi:

653px-bloomscognitivedomain-svg

När det är mycket kunskapsstoff som ingår i kursen blir det ofta högt tempo och jag får ofta frågan -Vad kommer på provet? Jag läste igenom Tobias Janssons licentiatavhandling med just titeln ”Vad kommer på provet? Gymnasielärares provpraxis i samhällskunskap”. Det framkommer att proven, förutom minnesfrågor, även innehåller kunskapsformer där eleverna ska visa förståelse eller förmåga att analysera. Enligt lärarna i undersökningen fanns det önskemål hos eleverna att proven testar minneskunskaper, där det finns ett rätt eller fel svar för att skapa ett tydligt underlag vid betygsättning (Jansson 2011). Jag tycker att dessa minneskunskaper kan värderas med kamrat- och självbedömning. Min roll som lärare är att utveckla de kognitiva processerna att förstå, tillämpa, analysera, värdera och skapa.

 

6. Referenser:

  • Bokus 2014, ” Lärande bedömning 3:e uppl”, URL=http://www.bokus.com/bok/9789140684462/larande-bedomning-3e-uppl/, hämtad 2014-06-08
  • Jansson, T 2011. Tobias Jansson. ”Vad kommer på provet? — Gymnasielärares provpraxis i samhällskunskap”, URL=http://www.diva-portal.org/smash/get/diva2:380888/FULLTEXT02.pdf, Kalstads universitet 2011
  • Skolverket 2014, “Tydlighet med målen en balansgång”, URL=http://www.skolverket.se/skolutveckling/forskning/bedomning/undervisning/tydlighet-med-malen-en-balansgang-1.100950, hämtad 2014-05-30

Läslogg: Föreställningar om lärande och tidsandan

Namn på artikel / bok / film:

”Föreställningar om lärande och tidsandan” av Roger Säljö

i boken ”Kobran, nallen och majjen

Referenser / länkar:

http://www.skolverket.se/publikationer?id=1820

 1. Kort sammanfattning:

Roger Säljö ger i artikeln en översikt av tradition och förnyelse i svensk skola och skolforskning.  Det handlar om förändrade förutsättningar i en globaliserad ekonomi och en syn på lärande där skolan bidrar till att förändra samhället.  När vi har ett demokratiskt samhällsskick, där självständiga och myndiga människor tar ansvar för sina egna liv, kommer utbildning att motverka sociala orättvisor.

Säljö tar oss vidare från konstruktivismen (Jean Piaget 1896-1980) där kunskap är något som människor aktivt skapar och det gäller för den lärande ”att utveckla mer avancerade begrepp än dem man använder till vardags”.  Och vi hamnar därmed i en sociokulturell föreställning (Lev Vygotsky 1896-1934) om ”att kunskap och insikt är något vi utvecklar med andra i gemensamma aktiviteter”, och inte bara något vi ›har‹ i en enkel mening i vårt huvud. Lärande går i betydande utsträckning uppifrån och ner och genom att man förstår vad som är generellt i det specifika.  Världen tolkas genom mediering via språkliga kategorier och fysiska redskap.

2. Något bra citat:

Den klassiska studiecirkeln, med sin utgångspunkt i tilltron till det demokratiska och öppna samtalet som en bas för lärande, framstår alltjämt som modern och förebildlig, medan »flashiga«, Internetbaserade inlärningsmoduler egentligen ofta inte är mer än en något uppsnofsad variant av 60-talets utbildningsteknologi och hopplöst förlegade. (Sid. 88)

 3. Nyckelbegrepp som presenteras:

Roger Säljö utgår från utbildningens möjligheter att forma en kritisk och reflekterande samhällsmedborgare och tar upp att lärande och utbildning har ett egenvärde och bidrar till människors möjligheter att finna sig till rätta, leva ett gott liv och hävda sina intressen i ett alltmer komplicerat samhälle.  Kunskapssynen på lärande och utbildning säger mycket om tidsandan och påverkas av allmänna idéströmmar i den offentliga debatten.  Kraven och förändringstrycket på skolan bidrar till alltmer abstrakta kunskapsformer och arbetsprocesser till följd av informationsteknikens användning i människors vardag och verklighet.

4. Finns det någon bärande idé eller resonemang, i så fall vilken?

Nya sätt att arbeta och producera ställer krav på färdigheter, som gäller förmågan att samarbeta, att kommunicera, att lyssna och att koordinera. Samverkan mellan människor med olika kompetenser i projektform blir en vanlig arbetsform. Den bild som lanseras är att lärande är inte i första hand att inhämta information eller färdigheter utan att få tillfälle att agera som deltagare i olika sociala praktiker, att få gå från att vara novis till att bli fullfjädrad medlem i en praxisgemenskap (eng. Community of Practice).  Utbildningen utgår från människors vardag och verklighet eftersom ”Lärande beskrivs nu i sociokulturella termer som redskapsanvändning och med en klar utgångspunkt i pluralismens, mångkulturalitetens och det komplexa samhällets villkor”.

5. Mina egna reflektioner: 

Jag har under de senaste åren bekantat mig med Complex Adaptive Systems (CAS) för att försöka beskriva lärande i dagens komplexa samhälle.  Det finns många olika perspektiv när man försöker fånga vad som händer just nu, men jag tänkte ta upp tre infallsvinklar.

Dave Cormier (2011) har förklarat föreställningar om lärande utifrån olika stereotyper av ”the good citizen”.  Först var det ”Arbetaren”, som behöver memorera kunskaper och utföra en uppgift på ett bra sätt genom repetition.  Sedan kom ”Soldaten”, som behöver beredskap, arbeta i grupp och kunna anpassa sig till olika situationer.  Slutligen har vi ”Nomaden”, som behöver navigera ett landskap som ständigt förändras.  Ni förstår säkert att detta är mycket förenklad beskrivning, men det leder fram till Rhizomatiskt Lärande:

Rhizomatic learning – Is an educational model whereby we create an ecosystem where nomads can learn(create). Where facts and data and knowledge and connection are pulled together in order to allow the nomad to create their own understanding. It is designed for a world where there aren’t ‘things people should know’ but rather ‘new connections to be made’. The knowing of things is there, but it is not the thing of importance.

Terry Anderson (2011) använder, presis som Roger Säljö, behaviorism som första generationen inom utbildning.  Läraren undervisar eleven, medan under andra generationen anses elever lära av varandra – konstruktivism.  Den tredje generationen beskrivs av konnektivism och nu är det den omgivande världen som är meningsbärande.

Slutligen tänkte jag försöka trycka in alla dessa tankar i vad Dave Snowden kallar ”Cynefin modellen”.  Vi har fyra sektioner som beskriver ett kunskapsområde som enkelt, komplicerat, komplext och kaotiskt.  Idén är att när vi befinner oss i ett område där allt hänger samman och det finns tydliga samband, så kan vi kategorisera för att hitta ”Best Practice” (jmf. Arbetaren och behaviorism).  När det finns fler alternativ att välja på måste vi istället analysera situationen för att hitta ”Good Practice” (jmf. Soldaten och konstruktivism).  Vi möter i dagens samhälle kunskap med ett komplext mönster och behöver undersöka sambanden och skapa en ”Emergent Practice” (jmf. Nomaden och konnektivism).  I framtiden kommer vi toligen behöva agera i värld av kaos för att bryta ny mark ”Novel Practice”.  Jag har valt denna illustration som beskriver relationerna mellan noderna i tetraedern:

CynefinFramework

6. Referenser:

Läslogg: Learning 2.0 for an Inclusive Knowledge Society

Namn på artikel / bok / film:

LINKS-UP: Learning 2.0 for an Inclusive Knowledge Society – Understanding the Picture

Författare: Davide Calenda, Clare Cullen, Joe Cullen, Thomas Fischer, Guntram Geser, Renate Hahner, Martjn Hartog, Wolf Hilzensauer, Damian Hayward, Else Rose Kuiper, Veronique Maes, Bert Mulder, Katharina Nasemann, Sandra Schön and Diana Wieden-Bischof

Referenser / länkar:

http://www.linksup.eu/index.php?option=com_k2&view=item&task=download&id=10

1. Kort sammanfattning:

LINKS‐UP är ett forskningsprojekt som har pågått under två år med finansiering av EU:s program för Livslångt Lärande.  De undersökte tre frågeställningar:

  1. Is learning 2.0 really supporting inclusive life-long learning?
  2. Can isolated experiments be mainstreamed?
  3. Is learning 2.0 fundamentally changing the educational landscape?

Deras resultat lyfter fram följande erfarenheter:

  • Resistant organisational cultures: Web 2,0 och öppen undervisning utmanar traditionella undervisningsmetoder, kursernas utformning och rollen som lärare och elev.
  • Measuring learning gains and securing formal certification: Officiell bedömning eller certifieringen av studieresultat är en avgörande faktor för att engagera deltagarna.
  • Active participation of target groups: Aktivt deltagande och engagemang kommer inte av sig själv.  Det behövs handledning och mentorskap.
  • User needs and requirements: Man måste ta hänsyn till både användarens behov och organisatoriska frågor.
  • Project-to-project work with hard to reach communities: Om det inte sker samarbete och gemensamma aktiviteter mellan projekt med liknande målgrupper, blir långsiktig hållbarhet lidande.
  • Issues of technology access and flexibility: Tillgång till anpassad teknik och lämpliga verktyg är en viktig faktor för projektets framgång som helhet.

2. Något bra citat:

Initial lack of e‐skills always requires a “blended approach”, involving face‐to‐face and online communication. Such an approach also promotes social relationships and sharing of experiences among participants that can be enhanced by using Web 2.0 tools.

 3. Nyckelbegrepp som presenteras:

LinkUP01

 4. Finns det någon bärande idé eller resonemang, i så fall vilken?

Att använda flexibelt lärande (eng. blended aproach) och kamrat bedömning (eng. peer-metoring) är exempel på bra metoder från projektet.

 5. Mina egna reflektioner:

…kommer snart!

Läslogg: Fem nycklar till digitalframgång

Namn på artikel / bok /film:

Fem nycklar till digitalframgång – En idéskrift om folkbildningens digitala möjligheter

Av Folkbildningsrådet 2009

Referenser / länkar:

http://www.folkbildning.se//Documents/B_Rapporter/Id%C3%A9skrifter/Fem%20nycklar%20web.pdf

1. Kort sammanfattning:

Under 2007 och 2008 genomförde Folkbildningsrådet ett antal projekt med syftet att ”genomföra särskilda insatser i syfte att förbättra förutsättningarna för äldre och andra berörda grupper att använda den moderna tekniken”. Enligt principen för lika rättigheter för alla medborgare är att skaffa information och utnyttja offentliga tjänster en förutsättning för demokrati.  Återkommande drag, gemensamma erfarenheter och framgångsfaktorer sammanställdes till – Femnycklar till digital framgång:

1. Lyft fram nyttan – och nöjet

Nyckel1

2. Ta ett steg i taget Nyckel2 3. Gå från teknik till redskap Nyckel3

4. Gör nätet till en del av vardagen

Nyckel4

5. Inse att folkbildning och sociala media hängerihop

Nyckel5

2. Något bra citat:

 Teknikrädslan griper ett hårt tag om den som aldrig varit i närheten av en dator. Men även om många av oss har ganska begränsade kunskaper om både förbränningsmotorer och kardanaxlar så har vi inga problem att sätta oss bakom ratten på en bil. Eller slå på en TV, vars digitala sändningsteknik vi inte riktigt fattar. (sid. 15)

3. Nyckelbegrepp som presenteras:

Teknikrädsla är en naturlig tröskel när vi saknar vana och inte har förmåga att sätta tekniken i rätt perspektiv. För att uppnå datamognad behövs ett varierat utbud och möjlighet för deltagarna att ta ett steg i taget.

4. Finns det någonbärande idé eller resonemang, i så fall vilken?

Genom att förankra funktionalitet och teknik till det som deltagarna redan är intresserade av ökar motivationen. En förutsättning är attdet finns tillgång till teknik och digitalt kunnande.

5. Mina egna reflektioner:

I de avslutande orden finns en metafor för den digitala klyften, där Internet liknas vid ett samhälle”… när det digitala tåget går, riskerar en del av befolkningen att bli kvar på perrongen. Utan vare sig biljett eller någon ny avgång i sikte” (sid. 24). Jag tänker mig därmed Internet som en del av samhällets infrastruktur där invånare kan hitta information och utnyttja offentliga tjänster. Lösningen är att biljetterna ska bli billigare och lättare att få tag på (…tröskeln till digital teknik), det går fler tåg vid olika tider (…anpassa och variera utbudet) och att det finns hjälp när någotinte går som det ska (…support och handledning).

Läslogg: Lärandets stretchadhet

Namn på artikel / bok /film:

Lärandets stretchadhet – Lärandets digitala mysterium i En-till-En-miljöer i skolan

Av Tomas Kroksmark

Referens / länk:

http://tomaskroksmark.se/Stretschadhetmars2011B.pdf

1. Kort sammanfattning:

Tomas Kroksmark menar att lärare är ovana att använda decentraliserade, interaktiva och sociala webbplatser i undervisningen. Ändå satsar många kommuner på En-till-En-projekt utan att vi vet vad det innebär för undervisning, lärande och för kunskapsutveckling. Kroksmark talar om en stretchad livsvärld som innebär att vi rör oss mellan den analoga världen och den digitala världen. När datorer används sker den här typen av stretchadhet genom att lärares och elevers erfarenheter dras mellan livsvärldarna. Studien bekräftar att skolarbetet blir mer motiverande, entusiasmen ökar, klassrumsarbetet blir lugnare och mer koncentrerat. Nackdelarna var främst en stor osäkerhet och oro om lärarrollen, hur datorerna ska användas på bästa sätt, om eleverna verkligen lär det som anges imålen, digital mobbning och surfande på webbsidor som innehåller våld, politisk propaganda, spel och pornografi.

En-till-en situationen innebär att lärarna inte längre kan göra lektionsplaneringar som bygger på att eleverna ska göra samma sak samtidigt, utan de behöver fokusera på individualisering. När eleverna fotograferar, gör ljudinspelningar eller korta filmer uppstår en ny dimension i lärandet, med kunskapskvaliteter som kännetecknas av skapande och nytänkande. En-till-En gynnar enskilt arbete och kunskap ses som preliminär, tillfällig och mångfacetterad.

2. Något bra citat:

Vi kan tala om enövergång från analogt klassrumslärande till ett globaliserat och digitaliseratlärande. Vi är inne i en stretchad värld för lärande där skolan står mitt ibåda dessa världar (sid. 1)

Internets oändliga erbjudanden och vida möjligheter gör att eleverna ofta faller ur det som de förväntas göra för att i stället ägna sig åt annat än sådant som finns angivet i målen. (sid. 9)

3. Nyckelbegrepp som presenteras

Begreppet stretchadhet beskriver hur livsvärldar möter varandra (eng. blended learning) och ökad mångfald ställer större krav på individualisering. ”Blended learning is education that combinesface-to-face classroom methods with computer-mediated activities” (Wikipedia2013)

4. Finns det någon bärande idé eller resonemang, i så fall vilken?

Lärarkompetensen vid En-till-En undervisning kräver ett digitalt didaktiskt tänkande, som grundar sig i kunskap om den lärande människan.

5. Mina egnareflektioner:

Kroksmark nämner datorn som en kroppslig förlängning som förändrar elevernas förmågor, vilket liknar tidiga djur studier kring hypotesen ”Cognitive performance is believed to bestimulated by the capacity to use tools”. Det var först apor som studerades, men man lyckades åstadkomma liknande resultat med marsvin – ”They concluded that tool use is not resulting from higherintelligence, but is a specific combination of basic cognitive abilities” (Okanoyaet. al. 2008). Så det visar sig att redskap förändrar elevernas relationer till taktiska mönster i lärandet (och troligen har det inte med intelligens att göra, utan en kompetens att hantera redskapet).

Allt oftare dyker det upp formuleringar kring Rhizomatiskt lärande och även i denna studie smyger sig dessa tankar in ”Lärare och elever upptäcker snart den myceliska väv av vetande som Internet hyser” (sid. 15)

6. Referenser:

Läslogg: Bättre resultat med egen dator

Namn på artikel / bok /film:

Jan Hylén sammanfattar resultaten, slutsatserna och lärdomarna från OECD-rapport om 1:1 och jag har också tittat närmare på avsnittet 3.3 Bidrar 1-till-1 till att överbrygga den digitala klyftan i undervisning?

En dator till varje elev– en forskningsöversikt: Bättre resultat med egen dator

Av Jan Hylén och Åke Grönlund

Referenser / länkar:

http://www.janhylen.se/2011/oecd-rapport-om-11/

http://www.janhylen.se/wp-content/uploads/2011/11/OECD1-1.pdf

http://www.janhylen.se/wp-content/uploads/2011/04/1-1-DiU.pdf

1. Kort sammanfattning:

Jan Hylén lyfter fram att1-till-1 initiativ inom utbildning ska ge den unga generationen IT-baserade färdigheter och kompetens, de ska minska den digitala klyftan mellan individer och sociala grupper samt även skapa både bättre undervisning och bättre elevprestationer. OECD-rapporten talar om att det finns få belägg och blygsamma bevis för positiv inverkan på elevernas prestationer. Det föreslås att pilot erfarenheter behöver utvärderas från skalbara bevis och användas för att identifiera ”best practice” som kan leda till välgrundade politiska beslut. Lärare behöver tydliga mål och särskilt stöd för att sammanföra teknik och nyskapande pedagogiska metoder. Ett holistiskt perspektiv är nödvändigt för 1-till-1 initiativ ska medföra en pedagogisk förändring i skolan.

När jag tittar i OECD-rapporten (OECD 2010) på hur 1-till-1 initiativ kan överbrygga den digitala klyftan är tanken att användning av IKT i hemmet kan medföra en spin-off-effek ttill andra familje medlemmar och släktingar. Den kunskapsbaserade ekonomin efterfrågar nyafärdigheter inom IT, vilket gör att det är nödvändigt att identifiera grundläggande färdigheter och kompetenser som är nödvändiga för studenter att kunna dra nytta av IKT i undervisningen.

I artikeln från tidskriften ”Datorn i Utbildningen” sammanfattar Jan Hylén forskningen kring 1-till-1 initiativ. Bland annat har forskningsprojektet Unos uno vid Örebro universitet och Högskolan Dalarna tittat närmare på följande områden:

  • Möjlighet att identifiera olika effekter som genomförandet av en dator en elev har bidragit med.
  • Identifiera hur elevers resultat, utveckling och lärande påverkas när skolor infört en dator en elev.
  • Urskilja pedagogers roll i ett klassrum där en dator en elev är standard.
  • Ge underlag för hur man bäst inför en dator en elev så att det ger så stora effekter som möjligt på elevernas lärande.
  • Bidra till forskningen kring en dator en elev.

Dessa resultat är ännu inte presenterade men Hylén belyser att viktiga framtidskompetenser kommer att vara värdera, granska och analysera information samt att tillämpa tidigare tillägnad kunskap i nya situationer. De viktigaste förändringsfaktorerna är kompetensutveckling hos lärarna, ett tydligt pedagogiskt ledarskap på skolan och en gemensam vision och likartade förväntningar bland lärarna. Slutligen ska vi inte glömma att enkel tillgång till teknisk support och fungerande teknik behövs för att hålla motivationen vid liv.

2. Något bra citat:

Man ska komma ihåg att undervisning där varje elev har egen dator fortfarande är på nybörjar stadiet och har därför inte funnit sina former än (sid28, diu nr.1, 2011)

3. Nyckelbegrepp sompresenteras

Pedagogers roll förändras vid 1-till-1 användning och det efterfrågas nyskapande pedagogiska metoder, vilket kräver kompetensutveckling. Det är också nödvändigt att identifiera grundläggande färdigheter och kompetenser hos eleverna för att IKTska få en positiv inverkan på deras prestationer.

4. Finns det någonbärande idé eller resonemang, i så fall vilken?

Det finns inga tydliga forskningsresultat tillgängliga och därmed saknar vi välgrundade politiska beslut och tydliga mål för att sammanföra teknik och nyskapande pedagogiska metoder.

5. Mina egnareflektioner:

John Hattie (2009) har introducerat Synligt lärande som enligt honom kan beskrivas som ”When teachers see learning through the eyes of thestudents and when students see themselves as their own teachers”. Detta liknar tankarna kring skolverkets idéer kring formativbedömning och Hattie menar att med återkoppling kan läraren undersöka var eleverna befinner sig, vad de är på det klara med och vad man måste behandla mer. Läraren skapar förtroendefulla relationer och hjälper sina elever att använda varierade strategier eller processer för att lära sig ämnet. Han påpekar också vikten av forskning i det egna klassrummet, vilket liknar vad Donald Schön (1996) kallar ’den reflekterande praktikern’ (eng. the reflective practitioner).

6. Referenser:

  • Hattie,J. 2009 ”John Hattie i Stockholm: Synligt lärande – en fråga om återkoppling”I: Datorn i Utbildningen nr 8-2012 av Gunilla Celén, URL= http://www.diu.se/nr8-12/nr8-12.asp?artikel=s34
  • OECD 2010 “1-TO-1 IN EDUCATION: Current practice, international comparative research evidence and policy implications” EDU Working paper N°44, URL= http://www.janhylen.se/wp-content/uploads/2011/11/OECD1-1.pdf
  • Schön, D. 1996 ”Denreflekterande praktikern” I: Brusling, Christer & Strömqvist,Göran (red.): Reflektion och praktik i läraryrket. Lund: Studentlitteratur

Läslogg: Digital Natives and ostrich tactics?

Namn på artikel / bok /film:
“Digital Natives and ostrich tactics? Thepossible implications of labelling young people as digital experts” av EllenHelsper, 2008

Referens / länk:
http://www.beyondcurrenthorizons.org.uk/wp-content/uploads/final_helsper_digitalnativesostrichtactics_20081201_jb.pdf

1. Kort sammanfattning:
Helsper belyser att benämningendigital inföding (eng. Digital Natives) har idylliserats och man haröverskattat ungdomarnas förmåga att hantera faror och vilseledande informationsom finns på Internet. Yngre generationer tar varken stöd från föräldrar/lärareeller hjälp av experter, vilket leder till ett Strutsbetende (eng. OstrichTacic) där problemen inte blir lösta. Hon uppfattar även att vuxna/skolan bara tar itu med dessa frågor när desyns i ’verkligheten’ och saknar förståelse (eng. separation in the minds ofadults) för hur kommunikation sker på ’nätet’.

2. Något bra citat:

Social psychologists have long studied how‘others’ views of us influence our identity. The importance of family and peerperceptions is especially important for the way we see ourselves (eg. ourperceived self) during childhood and adolescence. These perceptions of othersmight differ from who we would like to be (ideal self) or who we think wereally are (true self).(Sid. 4)

3. Nyckelbegrepp som presenteras
Helsper ifrågasätter omden andra generationen av ‘Digital Natives’ verkligen kan hantera situationer deutsätts för på Internet. Det finns en barriär, eftersom äldre ses som okunniga och yngre överskattar sin förmåga.

4. Finns det någonbärande idé eller resonemang, i så fall vilken:
Beprövade erfarenheter och expert kunskaper kommer inte automatiskt när man växer upp med tillgång tillWebb 2.0

5. Mina egnareflektioner:
Michael Wesch tar ocksåupp hur vår identitet skapas av hur andra uppfattar oss. Dessa förväntningar finns också i samhället kring kön och social bakgrund, vilket återspeglas i elevens skolresultat.

Läslogg: Ungas integritet på nätet – En guide för föräldrar, pedagoger och andra viktiga vuxna

Namn på artikel / bok / film:

”Ungas integritet på nätet – En guide för föräldrar, pedagoger och andra viktiga vuxna” av Johnny Lindqvist och Ewa Thorslund

Referens / länk: http://www.iis.se/docs/Ungas_integritet_Ver2_webb.pdf

1. Kort sammanfattning:

Denna publikation ingår .SE:s Internetguider och riktar sig till föräldrar, pedagoger och andra viktiga vuxna. Ungas integritet på nätet handlar om att visa respekt och förtroende, men det hindrar inte att man kan vara engagerad och sätta sig in i deras vardag. Ett centralt tema är att värna om sin egen och andras integritet i den digitala verkligheten. För att bedöma sanningshalt och tillförlitlighet behöver vi uppfostra mogna nätanvändare, som kan tolka sublitla signaler. Det är också en verklighet där det första intrycket formar en identitet, vilket lockar många uppräthålla en fasad som cemeterar samhällets rådande normer för att synas i det digitala bruset. Konkurrensen om utrymme och uppmärksamhet sätter frågor om personlig integitet i fokus eftersom ens privata sfär blir publik och tillgänglig för alla. Främst är det den s.k. ’Kompiskollen’ som ökat, eftersom en digital presentation ofta visar namn, ålder, kanske vart du bor och vilken skola/arbete du har. Med hjälp detta material och medmäskliga kontakter får andra människor en bild av oss. Slutligen tar författarna upp mobbning och kränkningar på nätet, genom att hänvisa till datainspektionens rapport ”ungdomar och integritet” från 2011. Den visar att hälften av alla unga svenskar (14–18 år) har utsatts för att Facebook-kontot kapas av någon annan, dessutom uppger 23 procent att någon lagt ut bilder av dem mot deras egen vilja. Stiftelsen Friends upptäckte 2007 att 80 procent känner den som utsätter dem för e-mobbning mycket väl. Ungdomarna uppger också att vart fjärde person råkat ut för sexuella trakasserier och denna publikation fokuserar särskilt på Grooming, d.v.s. att förbereda ett övergrepp. I de flesta fall handlar det om män som söker kontakt via chattforum eller kontaktannonser med unga flickor för att successivt odla en relation som är avsedd att leda till en träff i sexuellt syfte. Eftersom min inriktning är utbildning och lärande tycker jag det finns flera anknytningar till detta citat från texten:

”Det är viktigt att skolan utgör en motkraft. Inte en teknikfientlig sådan. Men en som hävdar värden som eftertanke och reflektion. Skolan måste träna eleverna i källkritik. Men det är inte bara skolans ansvar. Även vi föräldrar måste lära våra barn ett källkritiskt tänkande. Vi måste få dem att läsa och lära mer än bara det som krävs för stunden. Detta för att kunna sätta informationen i ett sammanhang och avgöra om den är trovärdig eller inte.” (källa: Säker på nätet, sid. 54)

2. Något bra citat:

”Man måste inom skolvärlden skaffa sig kunskap och strategier för att ta tag i mobbning och kränkningar på nätet. Detta oavsett om det sker framför en dator i vardagsrummet, via mobilen eller i skolans datasal.” (Sid. 42)

3. Nyckelbegrepp som presenteras:

Jag har i sammanfattningen betonat fem centrala områden:

  • Att vara engagerad och sätta sig in
  • Att bedöma sanningshalt och tillförlitlighet
  • Att konkurera om utrymme och uppmärksamhet
  • Att material och medmäskliga kontakter blir mer publikt
  • Att det finns nya former för mobbning och kränkningar på nätet

4. Finns det någon bärande idé eller resonemang, i så fall vilken:

Det är samma mänskliga beteenden som alltid funnits i samhället vi möter på nätet, men ungdomskulturer utvecklas ofta utan vuxna och spridningseffekten gör informationen svår att kontrollera. Författarna menar att vuxna måste lägga sig i vad som händer och visa mer civilkurage på nätet och att vara duktig på att kommunicera på nätet är en helt ny färdighet.

5. Mina egna reflektioner:

– koppling till eventuella egna erfarenheter

Sociala normer och koder för att mötas öga mot öga (Face-2-Face) har vi tränat sedan barndomen, medan hur vi beter oss bakom skärmen (Face-2-Interface) innebär ett nytt sammanhang. Sociala arenor som Facebook, Instagram och Pintrest kanske precis som författarna tar upp ’förskjuter sanningen en smula för att synas i det digitala bruset’.

– jämförelse med annat jag läst i den här kursen eller någon annanstans

När jag deltog i vidareutbildningen ”Sex- och samlevnadsundervisning – skolpraktik och forskningsperspektiv” vid Högskolan i Dalarna, tittade jag på hur användningen av sociala medier också behöver återspeglas inom sex- och samlevnadsundervisningen. Enligt Skolverket (2010) kan sex- och samlevnadsarbetet i skolan sägas vila på tre ben:

  1. Den ena delen är ett vardagsarbete. Det innebär att svara på frågor, att ta itu med olika situationer eller händelser som inträffar i vardagen och som tangerar kunskapsområdet sexualitet och samlevnad.
  2. Den andra delen är speciella lektioner eller samtalsstunder när man har en dialog, helst i halvklass, antingen i blandade eller könsspecifika elevgrupper kring frågor som rör sexualitet, kärlek, jämställdhet, med mera.
  3. Den tredje delen är den som är särskilt markerad i läroplanen, nämligen att sex och samlevnad vävs in i olika ämnen – utifrån ämnen som historia, religion, svenska, engelska, biologi och samhällskunskap.

Min utgångspunkt var att unga människor delvis formar sin identitet på nätet och att sociala medier påverkar deras uppfattning inom sexualitet, relationer, kön, jämställdhet och normer. Farhågorna jag undersökte var att snedvridna föreställningar, som förmedlas via Internet, leder till tvångstankar och ofrivilliga handlingar. Rent praktiskt kan det i värsta fall handla om skönhetsideal som leder till ätstörningar eller behov av uppskattning som leder till sexuell exponering mot betalning.

Filosofen Michel Foucault menar att värdesystem leder till normaliserande och utövar maktanspråk. Han ställer sig kritisk till vetenskapliga sanningar, universella lösningar samt enkla svar och eftersträvar istället att ha ett mångfacetterat förhållningssätt där lösningar och svar är beroende på situation, tid och plats (Foucault 2002). Om läraren inte har kunskap eller strategier för att bemöta de negativa attityderna, riskerar allvarliga kränkningar att få stå oemotsagda (Røthing & Svendsen 2011). Resultatet från intervjuerna visar att situationer med skadebeteende genom sociala medier oftast uppstår utanför skolan. Lärarens roll handlar om att arbeta förebyggande och de bästa lösningarna kommer från att vi är intresserade av vad ungdomar gör på nätet. Dessutom kan sex- och samlevnadsundervisningen med fördel integreras med arbetet mot mobbing i skolan.

6. Referenser:

En blogg om skola, skolutveckling och samhällsfrågor

Jag heter Johan Lindström och jobbar som skolledare. Alla synpunkter i bloggen är mina egna. @Aland72 på Twitter.

Hot Topics

Presented by the Microsoft Educator Network

Lärartankar

min resa med det digitala skollyftet