Category Archives: Uncategorized

Gränsöverskridande forskning

banksyBanksy, I Don’t Believe in Global Warming, 2009. Published under Creative Commons Licence.

Svenska Unesco rådet bjöd in till ett framåtriktat samtal om ”Integrerad forskning: konst, kommunikation och samarbeten över gränser” den 10 januari. Syftet är att få nya perspektiv för att nå målen om hållbar utveckling inom Agenda 2030.

Vi tror att kreativitet kan förändra världen. Låt fantastiska konstnärer och kreativa människor från hela världen inspirera dig till att själv skapa något för att stoppa eller kommentera klimatförändringarna (Acclimatize).

Detta fångas upp av ”artivismen”, som försöker hitta sätt att kombinera aktivism och konst. Inom konst och kommunikation, det finns det olika sätt att berätta jämfört med forskningskommunikation. En forskare har ett forskar språk:

It is time to reboot the dominant economic mantra of growth at all costs. For too long, this out-dated operating system has come at the expense of natural capital and human capital […] We have a seat in the UN Security Council and can put a new planetary operating system on the negotiating table. This new way of operating should be firmly based on the notion that security, peace, and long-term economic development can only take place on a fossil-free and sustainable planet. It is high time to become planetary stewards (Johan Rockström)

…men vad ger det för effekt när Olafur Eliasson ställer stora isblock från Grönland på ett torg i Paris för att uppmärksamma klimatfrågan?

Under den första delen av debatten talades det om att populärvetenskap väcker känslor och får spridning genom att vi berättar för andra. Det finns också en tanke att olika typer av berättande ändrar vanor när man tar in informationen från en annan genre, vilket skapar mångfald.

#integratedscience

Annonser

Anpassa innehållet till dina egna behov

Groom01Är kunskap redan färdigtuggad när eleven kommer till lektionen och medför det bristande motivering ”like a pig in a trough”? Jim Groom tror att vi måste ta ytterligare steg för att revolutionera lärande och låta de som deltar i undervisning att anpassa innehållet till sina egna behov.

Detta klipp är gjort med TubeChop, som är att bra sätt att lyfta fram citat. TubeChop allows you to easily chop a funny or interesting section from any YouTube video and share it.

How Does It Work?
1. Find the video you want to chop.
2. Select & cut interesting part of the video.
3. Share it with friends.

Internetdagarna 2013 (Måndagen)

bloggare_id13”Det händer mycket på Internet nu!” men var är nästa steg i utvecklingen? Dagens första talare var Jimmy Wales som grundade Wikipedia. Han pratar om en ”Wiki future” där alla världens språk finns representerade och tillgängligheten ökar. Färdigheten att använda Wiki-markup-language kan göra att färre deltar kring informationen på Wikipedia. Wikia Network är en gemenskap vilken bygger vidare på samma deltagarkultur, som grundade Wikipedia. Den utgår från medlemmarnas egna special intressen och låter dem dela med sig till andra. Mobiltelefoner sjunker i pris och det finns nu Smart-Phones på marknaden för under 50$. Det gör att allt fler människor kan vara uppkopplade och fler användare skapar även mer konkurrenskraftiga priser. Krav från användarna har bland annat skapat möjligheten för studenter i Afrika att få fri tillgång till Internet.

Rebecca MacKinnon grundade Global Voices för att lyfta fram respekterade och trovärdiga röster bland bloggar på nätet. Det finns  en digital klyfta både kring tillgång och färdighet. Hon pratade om hur World Wide Web Foundation arbetar för att sprida medborgerliga rättigheter och demokrati. Det räcker inte bara att fler invånare kan koppla upp sig, eftersom infrastrukturen domineras av Google och Facebook. Det finns en trend som kallas ”Data sovereignty” där sidor blockeras och filtreras av landets myndigheter. Rebecca tog upp initiativet ”the International Principles on the Application of Human Rights to Communications Surveillance” för att respektera mänskliga rättigheter genom att ranka Internetföretag.

”Det finns reflexer för att hitta i mörkret!”, men hur navigerar vi egentligen på Internet. Webbsjärnan håller i spåret Internet i skolan 2013 (#iis13) och först ut var Anette Holmqvist som arbetar med IT i skolan. Det är låg pedagogisk användning av IT i skolan och aktiviteten är framför allt informationssökning. Källkritik och Internetsäkerhet gar kommit in i Lgr11 för att eleverna ska behärska modern teknik innan de börjar på gymnasiet. Praktisk it- och mediekompetens, PIM, har utbildat över 80 000 lärare kring IT användning, men kommer från och med 1 Juli 2014 avslutas. Spindeln är en söktjänst för att hitta digitalt material för skolarbete och Kolla källan visar på bra exempel från arbete med källkritik. Vad postar du om dig själv? Vilka foton läger du ut? Vad postar du om andra? Sociala medier används för att sprida och dela skolans arbete, men kräver källkritik och nätetikett. Molntjänster lagrar ofta personuppgifter och Sveriges kommuner och landsting (SKL) håller på att utveckla guide kring E-samhället i praktiken.

Edvard Jensinger tog upp Google Apps i Skolan och började med nämna att lärare redan använder verktyget för sin undervisning. Problemet är att juridiska tolkningar skapar ofta frågetecken som behöver rätas ut till utropstecken. Efter tre år har han nu fått igenom att skolorna i Malmö stad kan använda sig av Google Apps for Education (GAFE). Datainspektionen är bland annat kritiska kring arkivering och hur man hanterar radering av data. Det finns åldersgränser för Google-konton, men det finns en gråzon med flera etiska överväganden.

Jessica Helin från Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) tog upp hur barn och unga kan lära sig om informationssäkerhet. It och Internet är en del av barns vardag och är en integrerad del i undervisningen. EU kids online – hur farligt är Internet? tar upp informationssäkerhet i skolan och alla är överens att skolan har ett stort ansvar, men i praktiken avsätts inte tid och resurser. En övervägande del av femteklassare anger att de skulle prata med någon vuxen om de upptäcker något farligt på Internet. MSB har utvecklat en webbutbildning kring vad unga behöver lära sig, vilken jag varmt rekommenderar. 

Kristina Alexanderson, ansvarig för Webbstjärnan, tar upp att civilolydnad i skolan kanske snarare handlar om personlig integritet. Vi skapar en privat sfär, som blir en dela av vår personlighet och samtidigt formas av den kultur vi är uppvuxen inom. Vi vet inte hur den information vi delar idag kommer att användas imorgon. ”Big DATA” eller datamining från sociala medier använder öppen information för att kartlägga användarvanor. Kristina nämner att på Internet är vi våra vänners annonspelare och det är otydlig vem som för fram informationen. 85% av gymnasieeleverna använder Internet dagligen och 90% anser att de är kunniga att använda Internet enligt ”It-användning och it-kompetens i skolan”.  Filterbubblan innebär att den information vi söker på kommer leda till att det filtreras fram mer information om det vi sökt efter. Hur ska skolan hantera integritets frågor? Den frågan finns det inget enkelt svar på. Vi vet att Internet kommer vara en självklar del av framtiden, men vi vet inte hur skolarbete eller personliga uppgifter ska hanteras på bästa möjliga sätt.

David Mothander är ansvarig för samhällsfrågor på Google i Norden. Han talar om hur sökmotorer försöker begränsa informationen vilket gör sökningar mer relevanta. Inom integritet handlar det om säkerhetslösningar och kontroll. Vi behöver utrusta användare med verktyg för att skydda material och begränsa sin personliga sfär. Platstjänster börjar bli mer integrerade i våra tjänster och du kan till och med se var dina vänner finns via Google Latitude. Vi ser ett behov att hitta en integritetssäker lösning och ett exempel är appen Snapchat, som  begränsar hur många sekunder mottagaren ska kunna få titta på bilden/filmen innan den tas bort. Fundamentalt är att information kan flöda fritt över gränserna!

Fortsättning kommer…

Framgång i undervisningen med hjälp av tilltro

Några slutsatser som kan dras utifrån forskningen om hur undervisningen påverkar elevers studieprestationer och som Skolinspektionen tar fasta på lyder:

  • Elever vars lärare använder en bred arsenal av metoder och verktyg och sina goda ämneskunskaper i undervisningen, lär sig mer än elever vars lärare saknar eller inte fullt utnyttjar sin didaktiska och metodiska kompetens.
  • Elever vars lärare är tydliga ledare som utmanar, driver och skapar förtroendefulla relationer, lär sig mer än elever vars lärare inte ser det som sin uppgift att peka ut riktningen för elevens utveckling och erbjuda verktyg som kan leda eleven rätt.
  • Elever vars lärare vet att det är deras ansvar att organisera undervisningen efter elevers individuella behov, lär sig mer än elever vars lärare tror att elever lär på samma sätt och undervisar därefter.
  • Elever som undervisas av lärare som vet och visar att alla elever kan lära, lär sig mer än elever vars lärare tror att vissa elever kan och andra inte.
  • Elever som ges förutsättningar att vara med och välja aktiviteter och vars erfarenheter och kunskaper blir en utgångspunkt i undervisningen, lär sig mer än elever vars lärare tror att elever inte har det som krävs för att involveras och vara med och påverka.

(Källa: Framgång i undervisningen – En sammanställning av forskningsresultat som stöd för granskning på vetenskaplig grund i skolan av Skol Inspektionen)

De viktigaste resultaten och erfarenheterna från tillsyn och kvalitetsgranskning av gymnasieskolan sammanfattas i följande punkter och redovisas närmare nedan.

• Många gymnasieskolor behöver förbättra förutsättningarna för eleverna att uppnå tillräckliga kunskapsresultat och nå de nationella målen. Lärarna bedriver inte alltid undervisning i tillräckligt hög grad utifrån de nationella målen och kännedomen om målen brister både bland lärare och bland elever på många skolor.

• Skolorna individanpassar inte undervisningen tillräckligt för att kunna ge eleverna det stöd och de utmaningar de behöver. Många skolor behöver utveckla arbetet med de åtgärdsprogram som ska tas fram för elever i behov av särskilt stöd. Elever som inte behärskar det svenska språket tillräckligt får inte alltid studiehandledning på modersmålet vilket de har rätt till.

• Utbildningarna uppfyller inte författningarnas krav om innehåll, omfattning, tillgång och valmöjligheter.

• Lärarnas bedömningar och betygssättning utgår inte ifrån de nationella målen i kursplaner och betygskriterier.

-Skolinspektionen har i flera kvalitetsgranskningar sett exempel på att lärare använder andra kriterier än de nationella betygskriterierna som underlag för betygssättning. Det kan handla om att lärarna väger in kriterier som tidsgränser för inlämning av elevarbeten för vissa betygsnivåer eller elevens personliga egenskaper och beteenden.

-Det finns också skolor där betyg sätts enbart utifrån summerade provpoäng och inte utifrån det som anges i kursplanens betygskriterier för den aktuella betygsnivån.

-På gymnasieskolorna finns även utvecklingsbehov vad gäller likvärdighet i bedömning. Fler än femton procent av lärarna anger i Skolenkäten att de inte samarbetar med andra lärare kring bedömning av elevernas kunskaper.

• Skolorna brister i det förebyggande arbetet samt i planen mot kränkande behandling. Planen har svag eller ingen förankring i den aktuella verksamheten och tas sällan fram tillsammans med eleverna. Många skolor följer inte heller upp effekterna av de åtgärder de utfört.

-Brister i planen mot kränkande behandling kan handla om att åtgärderna har svag eller ingen förankring i den aktuella verksamheten eller att den inte tagits fram tillsammans med eleverna. Övriga brister i det förebyggande arbetet mot kränkande behandling kan handla om att det inte finns något aktivt eller medvetet värdegrundsarbete på skolan. Det finns exempel på att lärare anser att värdegrundsarbetet enbart är ett individuellt förhållningssätt för dem och inte något de gör på lektionstid.

-Mer än fyra av tio elever anser att de har svårt att jobba i klassrummet för att andra elever stör. Var femte lärare anser inte att skolan har god ordning eller att eleverna på skolan har arbetsro. Nästan hälften av eleverna anger vidare att de inte får vara med och bestämma om hur ordningsreglerna ska vara utformade.

• Vissa rektorer brister i sin ledning av det pedagogiska arbetet där administrativa uppgifter prioriteras före det undervisningsnära ledarskapet. Det kvalitetsarbete som bedrivs är sällan systematiskt och fokuserar snarare på elevers enskilda problem än på skolans arbetssätt. Elevernas resultat liksom lärarnas undervisning följs inte upp och utvärderas regelbundet, eller alls.

• På många skolor bedriver obehöriga lärare som saknar lärarutbildning eller utbildning för aktuellt ämne eller åldersgrupp undervisning.

(Källa: En skola med tilltro lyfter alla elever – Skolinspektionens erfarenheter och resultat från tillsyn och kvalitetsgranskning 2011)

Reflektion: Som ni ser har jag tagit med detaljerna på endast två av punkterna, eftersom dessa känner jag extra stark för. Att räkna poäng för att sätta betyg är kanske inte det bästa sättet att mäta förmågor och kompetens. Dessutom håller jag med om att samarbete mellan lärare och större öppenhet skapa bättre likvärdighet. Var tar värdegrundsarbetet vägen när alla kurser drar igång? Och hur håller vi ordning i klassrummet?

En blogg om skola, skolutveckling och samhällsfrågor

Jag heter Johan Lindström och jobbar som skolledare. Alla synpunkter i bloggen är mina egna. @Aland72 på Twitter.

Hot Topics

Presented by the Microsoft Educator Network

Lärartankar

min resa med det digitala skollyftet