Bloggarkiv
Virtuellt museum i Minecraft
Nu har jag skapat en Learning Activity på Microsoft Educator Network, som jag kallat Water Matters Minecraft Challenge. Till sin form är Minecraft vad man brukar kalla för sandlådespel och tillägget MinecraftEDU gör att läraren kan styra övningarna. Det innebär att det varken finns några specifika mål eller några speciella sätt som man måste spela spelet på för att klara det. Istället erbjuds spelaren en värld att utforska och kan sätta upp sina egna strategier för vad målet med spelandet är.
Under 2013 testade vi med några gymnasieelever från Didaktus att skapa en gård med närproducerade livsmedel. Upplägget är i spelläget ”Creative Mode” och vi skapar ett virtuellt museum med skyltar som förklarar de olika stationerna. Denna gång är det försurningen av våra världshav, som eleverna på Mikael Elias Gymnasium ska ge sig på. En av de nya funktionerna är Command Block, som kan visa en länk i dialogrutan med övningar, quiz och information utanför Minecraft.
Exitticket och reflektion
Jag har sedan 2008 deltagit kring konceptet med MOOC inom utbildning och självklart hoppade jag på Sveriges första ”Massive Open Online Community” (MOOC-kurs). När jag blev tillfrågad att vara inspiratör var det kollektivt meningsskapande och distribuerat lärande som låg mig varmt om hjärtat. Jag utgick från Konnektivism och försökte lyfta fram mekanismer och framgångsfaktorer i en MOOC. Vi blev en grupp som tittade på hur noder kan vara självständiga men ändå samlas via RSS-flöden. Verktygen vi testade var gRSShopper och EduFeedr, men tekniken var svår att hantera och inte färdig utvecklad. Fortsättningen blev inriktad på hur tankarna med en MOOC skulle kunna omsättas på gymnasiet. Mina elever fick via webbstjärnan utveckla matriser för vilka kompetenser man behöver för nätbaserat lärande. Vi började också bygga på en COOL-kurs inom ”21st Century Learning Design”. Tanken är att gymnasieeleverna ska använda Collaborative Open Online Learning (COOL-kurs) för att samarbeta på nätet. De har också möjlighet att ansöka om en Mozilla Open Badge för att bli en ”Certified Networked Student”. Min resa inom det digitala skollyftet medförde att jag fick genomföra ett Ignite-talk under Internetdagarna 2013 och under mars kommer jag som deltagare i ”Microsoft Innovative Educators Program” medverka vid ”Global Forum” i Barcelona.
Via Digiskol har jag skapat ett större nätverk på Twitter, viket också gjort att några träffades fysiskt under Internetdagarna 2013. Det har bildats en grupp kring Mozilla Open Badges i undervisningen, som också anordnar träffar. Via PiL-Network har jag hittat andra svenska lärare som deltagit som Innovative Educators. Det visade sig att de har webinarier där vi utgår från undervisningsexempel och utsätter dem för ”21st Century Learning Design” utifrån en gemensam matris. På min skola har vi tittat på hur kamratrespons, kollegialt lärande och ”21st Century Learning Design” kan se ut i verksamheten och genomförde nyligen en studiedag kring webbaserade verktyg.
Resultat:
- Skapat en skärminspelning kring ”Digitala Skollyftet” inom kursen ”Nätkulturer” vid Uppsala Universitet och diskuterat hur en nätgemenskap kan medverka till en öppen digital fortbildning.
- Medverkat som inspiratör under vecka 3 kring distribuerat lärande och diskuterat praktiska möjligheter och problem med konceptet ”Massive Open Online Community” (MOOC-kurs).
- Använt mina erfarenheter för att skapa en ”Learning Activity” inom Microsofts nätverk Partners in Learning (PiL) som heter ”Certified Networked Student”. Tanken är att gymnasieeleverna ska använda Collaborative Open Online Learning (COOL) för att samarbeta på nätet.
Jag gick in i kursen med synen att nätet är en källa till gränslöst lärande, där lärresurser skapar ett landskap. Fokus var på att navigera och filtrera informationen. Nu har jag upptäckt det fantastiska med gemensamt meningsskapande. Det handlar inte bara om förmåga att hitta information utan att sätta in den i ett sammanhang. Eftersom sambanden är allt mer komplexa och ständigt förändras handlar det om att tolka från olika perspektiv. Det sker när vi delar och diskuterar reflektioner och insikter med varandra!
Internetdagarna 2013 (Måndagen)
”Det händer mycket på Internet nu!” men var är nästa steg i utvecklingen? Dagens första talare var Jimmy Wales som grundade Wikipedia. Han pratar om en ”Wiki future” där alla världens språk finns representerade och tillgängligheten ökar. Färdigheten att använda Wiki-markup-language kan göra att färre deltar kring informationen på Wikipedia. Wikia Network är en gemenskap vilken bygger vidare på samma deltagarkultur, som grundade Wikipedia. Den utgår från medlemmarnas egna special intressen och låter dem dela med sig till andra. Mobiltelefoner sjunker i pris och det finns nu Smart-Phones på marknaden för under 50$. Det gör att allt fler människor kan vara uppkopplade och fler användare skapar även mer konkurrenskraftiga priser. Krav från användarna har bland annat skapat möjligheten för studenter i Afrika att få fri tillgång till Internet.
Rebecca MacKinnon grundade Global Voices för att lyfta fram respekterade och trovärdiga röster bland bloggar på nätet. Det finns en digital klyfta både kring tillgång och färdighet. Hon pratade om hur World Wide Web Foundation arbetar för att sprida medborgerliga rättigheter och demokrati. Det räcker inte bara att fler invånare kan koppla upp sig, eftersom infrastrukturen domineras av Google och Facebook. Det finns en trend som kallas ”Data sovereignty” där sidor blockeras och filtreras av landets myndigheter. Rebecca tog upp initiativet ”the International Principles on the Application of Human Rights to Communications Surveillance” för att respektera mänskliga rättigheter genom att ranka Internetföretag.
”Det finns reflexer för att hitta i mörkret!”, men hur navigerar vi egentligen på Internet. Webbsjärnan håller i spåret Internet i skolan 2013 (#iis13) och först ut var Anette Holmqvist som arbetar med IT i skolan. Det är låg pedagogisk användning av IT i skolan och aktiviteten är framför allt informationssökning. Källkritik och Internetsäkerhet gar kommit in i Lgr11 för att eleverna ska behärska modern teknik innan de börjar på gymnasiet. Praktisk it- och mediekompetens, PIM, har utbildat över 80 000 lärare kring IT användning, men kommer från och med 1 Juli 2014 avslutas. Spindeln är en söktjänst för att hitta digitalt material för skolarbete och Kolla källan visar på bra exempel från arbete med källkritik. Vad postar du om dig själv? Vilka foton läger du ut? Vad postar du om andra? Sociala medier används för att sprida och dela skolans arbete, men kräver källkritik och nätetikett. Molntjänster lagrar ofta personuppgifter och Sveriges kommuner och landsting (SKL) håller på att utveckla guide kring E-samhället i praktiken.
Edvard Jensinger tog upp Google Apps i Skolan och började med nämna att lärare redan använder verktyget för sin undervisning. Problemet är att juridiska tolkningar skapar ofta frågetecken som behöver rätas ut till utropstecken. Efter tre år har han nu fått igenom att skolorna i Malmö stad kan använda sig av Google Apps for Education (GAFE). Datainspektionen är bland annat kritiska kring arkivering och hur man hanterar radering av data. Det finns åldersgränser för Google-konton, men det finns en gråzon med flera etiska överväganden.
Jessica Helin från Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) tog upp hur barn och unga kan lära sig om informationssäkerhet. It och Internet är en del av barns vardag och är en integrerad del i undervisningen. EU kids online – hur farligt är Internet? tar upp informationssäkerhet i skolan och alla är överens att skolan har ett stort ansvar, men i praktiken avsätts inte tid och resurser. En övervägande del av femteklassare anger att de skulle prata med någon vuxen om de upptäcker något farligt på Internet. MSB har utvecklat en webbutbildning kring vad unga behöver lära sig, vilken jag varmt rekommenderar.
Kristina Alexanderson, ansvarig för Webbstjärnan, tar upp att civilolydnad i skolan kanske snarare handlar om personlig integritet. Vi skapar en privat sfär, som blir en dela av vår personlighet och samtidigt formas av den kultur vi är uppvuxen inom. Vi vet inte hur den information vi delar idag kommer att användas imorgon. ”Big DATA” eller datamining från sociala medier använder öppen information för att kartlägga användarvanor. Kristina nämner att på Internet är vi våra vänners annonspelare och det är otydlig vem som för fram informationen. 85% av gymnasieeleverna använder Internet dagligen och 90% anser att de är kunniga att använda Internet enligt ”It-användning och it-kompetens i skolan”. Filterbubblan innebär att den information vi söker på kommer leda till att det filtreras fram mer information om det vi sökt efter. Hur ska skolan hantera integritets frågor? Den frågan finns det inget enkelt svar på. Vi vet att Internet kommer vara en självklar del av framtiden, men vi vet inte hur skolarbete eller personliga uppgifter ska hanteras på bästa möjliga sätt.
David Mothander är ansvarig för samhällsfrågor på Google i Norden. Han talar om hur sökmotorer försöker begränsa informationen vilket gör sökningar mer relevanta. Inom integritet handlar det om säkerhetslösningar och kontroll. Vi behöver utrusta användare med verktyg för att skydda material och begränsa sin personliga sfär. Platstjänster börjar bli mer integrerade i våra tjänster och du kan till och med se var dina vänner finns via Google Latitude. Vi ser ett behov att hitta en integritetssäker lösning och ett exempel är appen Snapchat, som begränsar hur många sekunder mottagaren ska kunna få titta på bilden/filmen innan den tas bort. Fundamentalt är att information kan flöda fritt över gränserna!
Fortsättning kommer…
Digital identitet
Under Internetdagarna 2013 kommer jag ta upp vad det innebär att vara student inom nätbaserat lärande. Webbstjärnans spår för Internet i skolan fokuserar på elevers integritet på nätet och jag ser en direkt koppling till digital identitet.
Ett Ignite-tal är begränsat till 20 bilder och tiden 5 minuter, vilket påminner om modellen för TeachMeet. De infördes i Sverige under en slags knytkonferenser av och med lärare som kallas EdCamp.
Varför ska vi använda teknik i undervisningen?
Ed Tech Coaching är en organisation som undersöker varför vi ska använda teknik i undervisningen. Jag har med hjälp av Youtube Chop plockat ut tre guldkorn från ”Ed Tech Challenge: What is this digital shift, and how do we make it...” av Krista Moroder:
1. Varför ska vi använda teknik i undervisningen?
3. Hur bemöter vi det som kallas The Digital Shift?
Uppgift 2 – Digitala Skollyftet
Den andra uppgiften är ”Dela ett eget formulerat personligt kursmål och intresseintrikningar/frågeställningar att ta med genom kursens gång.” http://nbl14.natbaseratlarande.se/?p=8 (använder länken för att testa om EduFeedr fungerar)
Jag har börjat titta på vilka verktyg som finns för att hjälpa deltagare och kursledare att följa, hantera och stödja lärande inom blogg-baserade kurser. Tanken är att deltagarna äger sin egen lärmiljö (PLE) och att kursbloggen medhjälp av hashtags eller pingback aggregerar innehållet.
Eftersom jag har blivit utvald att delta som Expert Educator i ”Microsofts Innovative Educator” program med syftet att ”Creating an environment of innovation in education using technology”. Kommer jag också titta på hur deras lösningar kan användas i undervisningen på gymnasiet (t.ex. Learning Suite by Microsoft, Skype in the classroom, SharedView, Flashcards by Microsoft).
Uppgift 1 – Digitala Skollyftet
Den första uppgiften handlar om att dela en personlig presentation och beskriva var du finns för andra i kursen.
[youtube http://www.youtube.com/watch?v=RUhAOfnfclU]Jag tog inspiration från Johan Dahlstrand, som också deltar i #digiskol och passade på att också testa Moovly. Det var ganska enkelt att skapa presentationen och det är enkelt att flytta in och ut olika bilder och figurer på en bakgrund. Påminner lite om Common Craft, men de har ingen avgiftsfri version. Jag har tidigare använt GoAnimate och Xtranormal, det tar lite längre tid att lära sig och den främsta fördelen är att eleverna kan använda röstsyntes om de inte vill göra voiceover,
Dessutom ska man ansluta sin blogg till Digitala Skollyftets RSS-flöde på digitalaskollfytet.se. Jag tänkte gå ett längre och inför diskussionen kring ”distribuerat lärande” testa EduFeedr. Om du också vill pröva behöver du bara lämna länken till din blogg >här< (Obs! Betaversionen fungerar bara med WordPress och Blogger). När du postar ”Öppen uppgift 1” i din blogg, ska du i inlägget ta med denna >länk<. Det skapas då en pingback eller trackback som gör att länken finns tillgänglig för alla under ”Progress”.
Mötesplatser
Uppgiften ”Mötesplatser” handlar om att beskriva nätgemenskaper och sedan välja en gemenskap som ska analyseras mer ingående. Den 14 oktober föreläste Mikael Eriksson Björling om ”The Networked Society” utifrån sitt arbete hos Ericsson kring människors beteende på Internet. Eftersom jag arbetar som lärare fastnade jag för ett begrepp som kallas ”Connected Learning” och hittade följande citat:
To fully utilize the creative potential of each person, we need to move beyond mass production of knowledge and toward mass individualization of personal development. What is lacking, however, is a true educational ecosystem – one in which government, academia, teachers, businesses and researchers work together to fundamentally rethink how education technology and connected learning can meet the future demands of our society.”(källa)
I min skärminspelning har jag valt att titta på ”Digitala Skollyftet”, eftersom det är en av Sveriges första ”Massive Open Online Community” (MOOC-kurs). Vilket är ett koncept för hur en nätgemenskap kan medverka till en öppen digital fortbildning.
[youtube http://youtu.be/mi1krPprdgw]Reflektion utifrån frågeställningarna:
Vilka deltar i nätgemenskapen?
Digitala Skollyftet vänder sig till skolsveriges alla lärare, skolbibliotekarier, skolledare m.fl
Hur ser aktiviteten ut och varför?
Deltagarna lär av andra och lär ut till andra i det utvidgade kollegiet, och syftet är att tillämpa färdigheterna på ett sätt som gynnar utvecklingen av den roll man har inom skolans verksamhet. Aktiviteter, uppgifter och blogghubben finns på kurssidan, dessutom ligger föreläsningarna och de resurser som deltagarna producerar ligger kvar, vilket gör det möjligt att arbeta i den takt man själv väljer. Vem som helst kan registrera sig och om man vill kan men ansluta sin blogg. Under tio veckor, med början v. 44 filmas olika inspiratörer som föreläser om ett ämnesområde som de är specialister på för att väcka frågor kring. Därefter diskuterar deltagarna tillsammans utifrån frågeställningar där de behöver ta hjälp av sociala medier (bloggar, twitter, hangouts etc).
Möjligheter/problematik?
Eftersom kursen inte arrangeras av högskolor/universitet är det svårt att få ett formellt erkännande av kompetensen, därför samarbetar ”Digitala Skollyftet” med Mozilla Open Badges för att utfärda en digital badge som erkänner bidrag till kursens innehåll och det kollegiala samarbetet. Eftersom Skollyftet är en ideell förening kan det vara svårt att garantera långsiktighet och de har därför startat en crowdfunding-kampanj. Det börjar från 50kr och du får ett ”Digitala Skollyftet”-klistermärke till din dator.
Etiska aspekter?
Inom Lärares yrkesetik ingår det att ”på allt sätt använda sitt yrkeskunnande till att höja kvaliteten i sin yrkesutövning och stärka sin professionalism i vetskap om att kvaliteten i yrkesutövningen direkt inverkar på samhället och samhällsmedborgarna”, men när man skriver på webben är det också viktigt vara varsam med information om eleverna.
Pedagogiska möjligheter?
Kunskap blir fullständigare och djupare om människor delar med sig av (distribuerar) sin kunskap till andra. MOOCen ska vila på tre ben – digital kompetens, sharing is caring, skolutveckling.
Lagar och förordningar?
Copyright och annotering av källor blir allt mer komplicerat när man skapar en Mash-up. Creative Commons har införts för att man lättare kunna dela och sprida information på Internet. William Patry skrev i “How to Fix Copyright” att “The modern work of Renaissance parody and paraphrase masses is the mash-up, or if one prefers a fancier name, pastiche: highly creative composition that takes pieces from other works and combine and transform them to result in a new work”. Han går vidare och funderar på hur en parodi gör att texten faller in under “fair use”.
Distribuerat lärande
Min inriktning är ”Distributed Learning Environments” och ”Networked Learning”. Det som inspirerar mig just nu är en modell där man separerar kvalitativ kunskap, kvantitativ kunskap och nätverks kunskap. För att analysera och bemästra den sistnämnda finns det begrepp som ”centrality”, ”trajectory” och ”salience”. Det exempel jag kommer ta upp är Nätbaserat Lärande från Webbstjärnan 2013, där elevernas integritet skyddades med alias.
Det Digitala Skollyftet
Skollyftet står bakom begreppet ”det utvidgade kollegiet” och startar V44 en MOOC (Massive Open Online Course) under namnet “Digitala Skollyftet – och det vidgade kursbegreppet”. Vill du veta mer finns “Vad är Digitala Skollyftet” gjord av Sara Mörtsell:
Det är en öppen digital fortutbildning med syfte att fler lärare ska kunna använda digitala lärverktyg på ett bra sätt i sin undervisning.
Elever ska och lärare bör ha tillgång till moderna lärverktyg som behövs för en tidsenlig utbildning. Varje elev ska efter genomgången grundskola kunna använda modern teknik som ett verktyg för kunskapssökande, kommunikation, skapande och lärande (Lgr11).
Olika inspiratörer deltar i en livesänd diskussion om sitt expertområde, sedan diskuterar, delar och bygger vi vidare på de olika ämnesområdena och tillsammans skapar vi olika ingångar till skola, lärande och skolutveckling. Jag har följt forskaren Stephen Downes som är ledande inom nätbaserat lärande. Han menar att det är genom att koppla samman och se mönster i de kunskaper som finns i nätverket som lärandet sker. Denna nätverksmodell för lärande har kallats Konnektivism, som utgår från ett sociokulturellt perspektiv där kunskap är kontextberoende och endast möjlig i samspel med andra människor. På Internet förnyas informationen för varje minut och istället för att lära sig, utvärdera och bearbeta all information man hittar, så skapar man sig en personligt anpassad lärmiljö (eng. personal learning environment) där den studerande samlar relevanta noder och organiserar resurser (Downes 2012).
När jag deltog i The Cage under SkolForum 2012 startade vi pilotprojektet ”Samla & Sprida” och inspirationen kom från en introduktion till SkolForum:
Tänk er en värld där fria kurser och öppna utbildningar erbjuds dig oavsett vem du är eller var du kommer ifrån. Dessutom från de mest erkända och prestigefyllda universiteten i världen. Fantastiskt, men vad händer med lärandet Vad innebär det här för skola, teknik och lärande? Vilka utmaningar och möjligheter finns? Vilka ekosystem behöver vi?
Detta hoppas jag få diskutera under MOOC:en “Digitala Skollyftet – och det vidgade kursbegreppet”!
Nätbaserad Lärare 