Bloggarkiv

Läslogg: Angående nödvändiga förutsättningar för lärande

 

Namn på artikel/bok/film:

On some necessary conditions of learning av Ference Marton och Ming Fai Pang

Referenser/länkar:

http://hub.hku.hk/bitstream/10722/45444/1/122030.pdf?accept=1

  1. Kortsammanfattning:

Denna vetenskapliga artikel av Ference Marton och Ming Fai Pang tar upp nödvändiga förutsättningar för lärande utifrån en Learning Study i ämnet ekonomi. De drar slutsatsen att undervisning redan möjliggör lärande genom att lärandeobjektet presenteras utifrån olika perspektiv och låter eleverna urskilja mönster utifrån variation av kritiska aspekter. Men lärarnas erfarenheter från undervisningen liknar berättelser och anekdoter, som inte kan användas effektivt för att förbättra kommande lektioner. Författarna anser att undervisning borde vara en rationell aktivitet och lärande i klassrummet ska vara ett resultat av medvetna undervisningsmetoder. Istället för att studera om eleverna kunde definiera begrepp eller läsa av diagram, valde de att titta på hur de utvecklade förmågan att tolka en ny situation. Utifrån en situation (eng. Case Study), som eleverna hade förkunskaper om (eng. prior understanding), separerade lärarna tre möjliga utfall (eng. separation). De illustrerade förändringen (eng. dimension of variation) i olika diagram där en aspekt (eng. feature of a situation) ändrades och den andra förblev konstant. Genom att låta förändringen gå i motsatt riktning skapades en kontrast (eng. create contrast) och det gick att se ett generellt samband (eng. generalization) genom att kombinera de två aspekterna (eng. fused into one dimension). Slutsatsen är att när läraren utgår från beprövad forskning (eng. theoretically based), regelbundet samlar erfarenheter (eng. systematically grounded) och genomför återkommande utvärderingar (eng. systematically evaluated) skapas bättre förutsättningar (eng. affordance) för lärande.

 

  1. Några bra citat:

”Knowing with is the knowledge that is used to make sense of, see, and interpret the world. Our previous experiences (including concepts, principles and theories learned in school) can be considered as tools for the perception of novel situations (Broudy 1977)” (s. 198)

”[…] differences in the perception of the same situation originate from the fact that different people may notice, pay attention to, or focus on different features of the same situation. A way of seeing a situation, or a particular meaning of a situation, is thus defined in terms of the features that are noticed and focused on simultaneously.” (s. 198)

 

  1. Nyckelbegrepp som presenteras:

För att eleverna ska upptäcka mönster av variation (eng. patterns of change) utgår en Learning Study från kontrast, separation, generalisering och fusion (Marton & Ling 2007). Det direkta objektet är ämnets innehåll och viktiga begrepp, men fokus är på indirekta objekt som är färdigheter och förmågor. Författarna utgår från något som kallas för perceptuellt lärande, vilket bygger på att vi genom undervisning uppnår en förbättrad och mer korrekt varseblivning.

 

  1. Finns det någon bärande idé eller resonemang?

Vi ska använda oss av skolnära forskning där läraren designar undervisningen utifrån elevernas behov. Vissa förutsättningar för lärande, som att eleverna deltar i undervisningen och är motiverade, är grundläggande för att undervisningen ska fungera. I en Learning Study utgår man från att eleverna får bättre förutsättningar att behärska ett kunskapsområde.

 

  1. Mina egna reflektioner:

Jag har under min lärarutbildning kommit i kontakt med begreppet yt- och djupinlärning, men jag tycker artikeln beskriver på ett bra sätt att övergången är en ”gråzon”. Utifrån tidigare erfarenheter och kunskaper kan man urskilja vilka kritiska aspekter som är relevanta för en viss situation. Det är också tydligt att utan förkunskaper kan man inte se mönstret. Därmed blir det viktigt för läraren att läsa av situationen och demonstrera hur mönster uppkommer.

 

  1. Referenser:
  • Broudy, H.S. (1977). Types of knowledge and purpose of education. In R.C Anderson, R.J. Spiro, & W.E. Montague (Eds.), Schooling and the acquisition of knowledge (pp. 1-17). Hillsdale, NJ: Lawrence Erlbaum Associates, Inc.
  • Marton, F., & Ling, L. M. (2007). Learning from “the learning study”. Tidskrift för lärarutbildning och forskning, 14(1). (s 31-44)

Läslogg: Lärandets objekt

Namn på artikel/bok/film:

Lärandets objekt: vad elever förväntas lära sig, vad som görs möjligt för dem att lära och vad de faktiskt lär sig under lektionerna av Anna Wernberg

Referenser/länkar:

http://www.diva-portal.org/smash/get/diva2:278517/FULLTEXT01.pdf

1. Kortsammanfattning:

Denna avhandling av Anna Wernberg utgår från lärandeobjektets tre former:

  1. Planering (intentionellt lärandeobjekt)
  2. Genomförande (iscensatt lärandeobjekt)
  3. Resultatet (erfaret lärandeobjekt)

Lärandeobjekt är inom Learning Studies den förmåga i förhållande till ett innehåll som läraren förväntar sig att eleven ska utveckla. Det teoretiska perspektivet, variationsteorin, handlar om hur läraren, med hjälp av utmanande problem och diskussion kring begrepp, strukturerar lektionen så att eleven kan urskilja kritiska aspekter. Läraren och elevernas handlingar utgör ett ”lärande rum” (eng. Space of Learning) och för att förstå en sak måste man se hur den skiljer sig från andra saker. Detta kallas för urskiljning (eng. discern), vilket innebär att man kan hitta ett mönster av variation och invarians. Dessa mönster kan delas in i kontrast, generalisation, separation och fusion. Användning av variation i undervisningen går ut på att förklara lärandeobjektet, så att eleverna får syn på kritiska aspekter utifrån olika tolkningar och perspektiv.  Gemensam kunskap och accepterad erfarenhet behöver förmedlas av läraren, eftersom det kan vara svårt för eleven att veta vilka kunskaper de behöver använda i en viss situation.

2. Några bra citat:

Sociokulturell teori ”försöker se utveckling som en process där vi från början är oskiljaktiga från kulturen och där individualitet och självständighet är något som gradvis utvecklas till följd av lärandet” (Imsen, 2006, s. 53) (s. 45)

Denna studie visar att en viktig förutsättning för att eleverna skall urskilja en aspekt är att läraren själv urskiljer den, anser den kritisk och följer upp den konsekvent i sin undervisning (s. 208)

 3. Nyckelbegrepp som presenteras:

Wernberg tar upp att det indirekta lärandeobjektet handlar om hur lärandet erfars (t.ex. kunna exemplifiera, kunna urskilja kritiska aspekter), medan det direkta objektet behandlar lärandets innehåll (t.ex. formler, ekvationer, tyska verb). Hon hänvisar även till Vygotskij, som menar att ”den generaliserade inlärningen ger oss möjligheter att använda den nya kunskapen i helt andra sammanhang än endast i den kontext där inlärningen skedde”. Det finns även nyckelbegrepp inom ett konstruktivistiskt perspektiv, som gör eleverna och deras sätt att förstå till objekt (yttre verklighet) för läraren. Däremot inom det sociokulturella perspektivet blir elevers sätt att förstå till subjekt (medvetandet) och kunskap leder till kvalitativa förändringar som vägleder dem. Detta beskrivs av von Glasersfield som att individens handlingar i rummet är begränsade av väggar, men enligt Vygotskij utvecklas kunskap som ett resultat av samspel mellan individer och de redskap som finns i språket.

4. Finns det någon bärande idé eller resonemang?

Modellen för Learning Studies med utgångspunkt från variationsteorin gör att lärare kan förbättra elevernas lärande. Det handlar om att när läraren kan urskilja kritiska aspekter syns hinder och möjligheter för lärande, vilket gör att hon/han kan se vad eleverna behöver för att de ska utveckla nya förmågor och kunskaper.

5. Mina egna reflektioner:

Jag tycker forskningen från denna artikel talar för att använda det flippade klassrummet, eftersom vi bara kan urskilja ett mönster om det finns ett innehåll. Jag tror också det är viktigt att använda elevexempel eller lösta uppgifter för att urskilja vilka förmågor och kunskaper som har högre kvalitet. Med modern teknik hoppas jag att vi kan gå ifrån textbaserade redovisningar och använda olika medier för att kommunicera (multimodalitet).

flipped classroom

6. Referenser:

  • Wernberg. A. (2009). Lärandets objekt: vad elever förväntas lära sig, vad som görs möjligt för dem att lära och vad de faktiskt lär sig under lektionerna. Umeå, Kristianstad: Umeå universitet, Högskolan i Kristianstad. URL= http://www.diva-portal.org/smash/get/diva2:278517/FULLTEXT01.pdf
  • Imsen, G. (2006). Elevens värld. Introduktion til pedagogisk psykologi. Lund: Studentlitteratur
  • Glasersfeld, E. von (1995). Radical constructivism: A way of knowing and learning. London: The Palmer Press
  • Vygotskij, L. (1999/1934). Tänkande och språk. Göteborg: Daidalos.
Hannas blogg

om utbildning och verksamhetsutveckling

En blogg om skola, skolutveckling och samhällsfrågor

Jag heter Johan Lindström och jobbar som skolledare. Alla synpunkter i bloggen är mina egna. @Aland72 på Twitter.

Hot Topics

Presented by the Microsoft Educator Network

Lärartankar

min resa med det digitala skollyftet