Läslogg: Ungas integritet på nätet – En guide för föräldrar, pedagoger och andra viktiga vuxna

Namn på artikel / bok / film:

”Ungas integritet på nätet – En guide för föräldrar, pedagoger och andra viktiga vuxna” av Johnny Lindqvist och Ewa Thorslund

Referens / länk: http://www.iis.se/docs/Ungas_integritet_Ver2_webb.pdf

1. Kort sammanfattning:

Denna publikation ingår .SE:s Internetguider och riktar sig till föräldrar, pedagoger och andra viktiga vuxna. Ungas integritet på nätet handlar om att visa respekt och förtroende, men det hindrar inte att man kan vara engagerad och sätta sig in i deras vardag. Ett centralt tema är att värna om sin egen och andras integritet i den digitala verkligheten. För att bedöma sanningshalt och tillförlitlighet behöver vi uppfostra mogna nätanvändare, som kan tolka sublitla signaler. Det är också en verklighet där det första intrycket formar en identitet, vilket lockar många uppräthålla en fasad som cemeterar samhällets rådande normer för att synas i det digitala bruset. Konkurrensen om utrymme och uppmärksamhet sätter frågor om personlig integitet i fokus eftersom ens privata sfär blir publik och tillgänglig för alla. Främst är det den s.k. ’Kompiskollen’ som ökat, eftersom en digital presentation ofta visar namn, ålder, kanske vart du bor och vilken skola/arbete du har. Med hjälp detta material och medmäskliga kontakter får andra människor en bild av oss. Slutligen tar författarna upp mobbning och kränkningar på nätet, genom att hänvisa till datainspektionens rapport ”ungdomar och integritet” från 2011. Den visar att hälften av alla unga svenskar (14–18 år) har utsatts för att Facebook-kontot kapas av någon annan, dessutom uppger 23 procent att någon lagt ut bilder av dem mot deras egen vilja. Stiftelsen Friends upptäckte 2007 att 80 procent känner den som utsätter dem för e-mobbning mycket väl. Ungdomarna uppger också att vart fjärde person råkat ut för sexuella trakasserier och denna publikation fokuserar särskilt på Grooming, d.v.s. att förbereda ett övergrepp. I de flesta fall handlar det om män som söker kontakt via chattforum eller kontaktannonser med unga flickor för att successivt odla en relation som är avsedd att leda till en träff i sexuellt syfte. Eftersom min inriktning är utbildning och lärande tycker jag det finns flera anknytningar till detta citat från texten:

”Det är viktigt att skolan utgör en motkraft. Inte en teknikfientlig sådan. Men en som hävdar värden som eftertanke och reflektion. Skolan måste träna eleverna i källkritik. Men det är inte bara skolans ansvar. Även vi föräldrar måste lära våra barn ett källkritiskt tänkande. Vi måste få dem att läsa och lära mer än bara det som krävs för stunden. Detta för att kunna sätta informationen i ett sammanhang och avgöra om den är trovärdig eller inte.” (källa: Säker på nätet, sid. 54)

2. Något bra citat:

”Man måste inom skolvärlden skaffa sig kunskap och strategier för att ta tag i mobbning och kränkningar på nätet. Detta oavsett om det sker framför en dator i vardagsrummet, via mobilen eller i skolans datasal.” (Sid. 42)

3. Nyckelbegrepp som presenteras:

Jag har i sammanfattningen betonat fem centrala områden:

  • Att vara engagerad och sätta sig in
  • Att bedöma sanningshalt och tillförlitlighet
  • Att konkurera om utrymme och uppmärksamhet
  • Att material och medmäskliga kontakter blir mer publikt
  • Att det finns nya former för mobbning och kränkningar på nätet

4. Finns det någon bärande idé eller resonemang, i så fall vilken:

Det är samma mänskliga beteenden som alltid funnits i samhället vi möter på nätet, men ungdomskulturer utvecklas ofta utan vuxna och spridningseffekten gör informationen svår att kontrollera. Författarna menar att vuxna måste lägga sig i vad som händer och visa mer civilkurage på nätet och att vara duktig på att kommunicera på nätet är en helt ny färdighet.

5. Mina egna reflektioner:

– koppling till eventuella egna erfarenheter

Sociala normer och koder för att mötas öga mot öga (Face-2-Face) har vi tränat sedan barndomen, medan hur vi beter oss bakom skärmen (Face-2-Interface) innebär ett nytt sammanhang. Sociala arenor som Facebook, Instagram och Pintrest kanske precis som författarna tar upp ’förskjuter sanningen en smula för att synas i det digitala bruset’.

– jämförelse med annat jag läst i den här kursen eller någon annanstans

När jag deltog i vidareutbildningen ”Sex- och samlevnadsundervisning – skolpraktik och forskningsperspektiv” vid Högskolan i Dalarna, tittade jag på hur användningen av sociala medier också behöver återspeglas inom sex- och samlevnadsundervisningen. Enligt Skolverket (2010) kan sex- och samlevnadsarbetet i skolan sägas vila på tre ben:

  1. Den ena delen är ett vardagsarbete. Det innebär att svara på frågor, att ta itu med olika situationer eller händelser som inträffar i vardagen och som tangerar kunskapsområdet sexualitet och samlevnad.
  2. Den andra delen är speciella lektioner eller samtalsstunder när man har en dialog, helst i halvklass, antingen i blandade eller könsspecifika elevgrupper kring frågor som rör sexualitet, kärlek, jämställdhet, med mera.
  3. Den tredje delen är den som är särskilt markerad i läroplanen, nämligen att sex och samlevnad vävs in i olika ämnen – utifrån ämnen som historia, religion, svenska, engelska, biologi och samhällskunskap.

Min utgångspunkt var att unga människor delvis formar sin identitet på nätet och att sociala medier påverkar deras uppfattning inom sexualitet, relationer, kön, jämställdhet och normer. Farhågorna jag undersökte var att snedvridna föreställningar, som förmedlas via Internet, leder till tvångstankar och ofrivilliga handlingar. Rent praktiskt kan det i värsta fall handla om skönhetsideal som leder till ätstörningar eller behov av uppskattning som leder till sexuell exponering mot betalning.

Filosofen Michel Foucault menar att värdesystem leder till normaliserande och utövar maktanspråk. Han ställer sig kritisk till vetenskapliga sanningar, universella lösningar samt enkla svar och eftersträvar istället att ha ett mångfacetterat förhållningssätt där lösningar och svar är beroende på situation, tid och plats (Foucault 2002). Om läraren inte har kunskap eller strategier för att bemöta de negativa attityderna, riskerar allvarliga kränkningar att få stå oemotsagda (Røthing & Svendsen 2011). Resultatet från intervjuerna visar att situationer med skadebeteende genom sociala medier oftast uppstår utanför skolan. Lärarens roll handlar om att arbeta förebyggande och de bästa lösningarna kommer från att vi är intresserade av vad ungdomar gör på nätet. Dessutom kan sex- och samlevnadsundervisningen med fördel integreras med arbetet mot mobbing i skolan.

6. Referenser:

Annonser

Posted on december 8, 2012, in Läsloggar. Bookmark the permalink. 1 kommentar.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s

En blogg om skola, skolutveckling och samhällsfrågor

Jag heter Johan Lindström och jobbar som skolledare. Alla synpunkter i bloggen är mina egna. @Aland72 på Twitter.

Hot Topics

Presented by the Microsoft Educator Network

Lärartankar

min resa med det digitala skollyftet

%d bloggare gillar detta: